Syftet med studien var att belysa lärares perspektiv på läsundervisningen i tidiga skolår för elever med språkstörning. Om vi som speciallärare får förståelse för hur läsutvecklingen påverkas hos elever med språkstörning och hur undervisningen på ett framgångsrikt sätt kan möta elever med språkstörning, ökar möjligheten att tidigt sätta in rätt anpassningar och stöd. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats, eftersom vi ville undersöka lärares perspektiv. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer av tio lärare. Vi valde medvetet ut lärare som hade erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning i tidiga skolår. Vi genomförde intervjuerna i två olika kommuner. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes. De spelades in och transkriberades. I resultatet framkom olika kategorier utifrån frågor vi ställt. Dessa var, läsutveckling för elever med språkstörning, läsundervisning, anpassningar och övergripande visioner. Under några av dessa kategorier framkom underkategorier. Under läsundervisning framkom följande, avkodning, läsförståelse, ordförråd och multimodala arbetssätt. Vid kategorin anpassningar framkom underkategorierna, visuellt stöd, digitala hjälpmedel, förförståelse och vuxenstöd. Det självständiga arbetet har utgått från The Simple View of Reading som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet blev det tydligt att delarna som kommit fram kunde härledas till The Simple View of Reading. I resultatet framkom att lärare beskriver att läsutvecklingen påverkas på olika sätt för elever med språkstörning. Dessa sätt är beroende av vilka svårigheter eleven har i språket. I resultatet tydliggjordes att det inte fanns ett arbetssätt eller en metod som passade för elever med språkstörning. Arbetssätten eller metoderna måste formas utifrån elevernas svårigheter. Vid avkodningsträning betonade lärare metoder som fokuserar på kopplingen mellan fonem och grafem. Vid arbete med läsförståelse synliggjordes gemensamt arbete med texter som framgångsrikt. Det framkom att lärarna arbetade med ord och begreppsförståelse på olika sätt för att öka elevernas ordförråd och textförståelse. Lärare beskrev även multimodala arbetssätt som gynnsamt. Vidare belystes olika anpassningar för elever med språkstörning. Det framkom att en del av anpassningarna och arbetssätten som lärarna beskrev hänger ihop. Det som är en anpassning för en lärare kan för en annan vara ett arbetssätt eller en metod för en hel klass.

Att motivera elever till att läsa har blivit en större utmaning för lärare och föräldrar i dagens samhälle, trots läsfrämjande aktiviteter i skolan. Ofta upplevs läsning som ett krav för inhämtande av teoretiska kunskaper och inte som lustfyllt och kravlöst. Genom teorin The simple view of reading uppnås läsning först när avkodning och språkförståelse samspelar. Men genom att läsa kan också ett kunskapsinhämtande ske såsom en förbättrad avkodningsförmåga.  Studien genomfördes som en intervention i årskurs 2 med förtest och eftertest. Där avkodningsförmåga och läslust kartlades genom dokumentanalys med strukturerad intervju i samband med interventionens början och slut. Interventionen bestod av två veckors intensiv lästräning för experimentgruppen och två veckors ordinarie undervisning för kontrollgruppen.  Syftet med interventionsstudien var att undersöka vilken påverkan två veckors intensiv lästräning har på elevers avkodningsförmåga och läslust i årskurs 2. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur påverkas elevers avkodningsförmåga av två veckors intensiv lästräning? Går det genom avkodningstestet att se skillnader på elevernas nuvarande utvecklingsnivå? Hur påverkas elevers läslust av två veckors intensiv lästräning? Går det genom intervjun att se skillnad mellan och jämföra elevernas individuella nivå av läslust?  För att analysera materialet från avkodningstestet sammanställdes och jämfördes både experimentgruppens och kontrollgruppens resultat i medelvärden. För att vidare analysera materialet från intervjun sammanställdes elevernas självskattade läsförmåga och läslust genom medelvärden och poängsystem. Vi jämförde sedan grupperna sinsemellan samt resultatet mellan förtest och eftertest i vår analys.  Vi kom fram till att en viss förbättring av avkodningsförmågan kan tydas efter interventionen där ljudnignsförmågan hade störst utveckling. Vidare påvisar resultatet från intervjun lite olika utfall beroende på hur materialet analyseras. Den generella läslusten kan vi tyda att den ökat i båda grupperna, där experimentgruppens läslust ökat något mer än kontrollgruppens. Dock måste vi ha i åtanke att elevernas resultat kan ha blivit påverkat av andra aspekter än den intensiva lästräningen. Risken fanns att eleverna mindes orden från avkodningstestet och vi vet inte heller om eleverna i experimentgruppen har följt det lässchema som låg till grund för studien. I det stora hela ser vi att två veckors intensiv lästräning kan ha påverkat avkodning, ljudning och läslust positivt och ser heller ingen tendens till en negativ påverkan.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Katarina och Larsson, Hanna (2021). Samband språkstörning och skrivsvårigheter – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Många elever med språkstörning har svårigheter med både läsning och skrivande. Ofta talas det om läs- och skrivsvårigheter som ett gemensamt begrepp, men det är vanligt att större vikt läggs vid läsningen. Vårt arbete fokuserar på skrivandet och är ett bidrag till ökad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Genom att ringa in de specifika skrivsvårigheterna och de bakomliggande orsakerna vill vi tillföra värdefull information som på sikt kan bidra till att speciallärare kan ge elever med språkstörning rätt stöd.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra med en sammanställning av evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Avsikten är att beskriva vad som karakteriserar texter skrivna av elever med språkstörning. Ytterligare ett syfte är att belysa de specifika svårigheter som elever med språkstörning möter i skrivandet av texter samt beskriva bakomliggande orsaker. Vilka är de utmärkande dragen i texter skrivna av elever med språkstörning i jämförelse med elever med typisk språkutveckling? Vilka specifika svårigheter kan identifieras hos elever med språkstörning vid produktion av text? Vilka är de bakomliggande orsakerna till skrivsvårigheter hos elever med språkstörning?   Teori Resultatet av denna studie speglas mot skrivteorin The Not-So-Simple View of Writing (Berninger & Winn, 2006) som beskriver vilken komplex uppgift skrivande är. Teorin delar in skrivande i tre delkomponenter: transkription, exekutiva funktioner och textgenerering. Den betonar också arbetsminnets centrala ställning för att samordna dessa tre delar.     Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. I litteratursökningen utgick vi från en och samma kombination av sökord till samtliga tre frågor. Efter att ha tagit hänsyn till våra inklusions- och exklusionskriterier valdes åtta artiklar ut. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en tematisk innehållsanalys av artiklarna. Det innebär att våra teman inte var i förväg bestämda, utan strukturerades utifrån de mönster som framträdde vid läsningen.   Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter framkom att skrivande är en stor utmaning för elever med språkstörning. Utmärkande drag i texter som elever med språkstörning skriver är att de är kortfattade och av generellt lägre kvalitet. Specifika svårigheter är stavning, grammatik, ordförråd, idéproduktion/textbearbetning samt skrivflyt. Bakomliggande orsaker till de specifika svårigheterna är bristande muntlig språkförmåga, lässvårigheter och begränsat arbetsminne.   Specialpedagogiska implikationer Vikten av att lärare har tillräcklig evidensbaserad kunskap om såväl språkstörning som skrivande kan inte nog betonas. För att sprida denna kunskap har specialläraren en viktig funktion att fylla. Eftersom elever med språkstörning har bristande förmåga till implicit inlärning bör undervisningen bedrivas så explicit som möjligt. Detta kan gälla undervisning i ordförråd och läsning som båda är viktiga komponenter för att lyckas med skrivande. Bristande arbetsminne får stora konsekvenser för elever med språkstörning och specialläraren kan stötta lärare i hur man på relativt enkla, men effektiva, sätt kan avlasta arbetsminnet. Med hjälp av förberedelse, strukturstöd och mallar kan kapacitet frigöras till skrivprocessens olika delar. Ibland behöver elever med språkstörning få visa sin kunskap utan att göra det i skrift, men det är viktigt att inte undvika alla moment som innebär skrivande bara för att det utgör en stor utmaning. Elever med språkstörning behöver alltså få fler tillfällen till att utveckla sitt skrivande och bör få göra det i flera olika skolämnen, inte bara i svenska och engelska.   Nyckelord bakomliggande orsaker, skrivprocess, skrivsvårigheter, språkstörning, the Not-So-Simple View of Writing

Enligt the simple view of reading består läsning av avkodning och språkförståelse och ordförrådet är en betydelsefull komponent i språkförståelsen. Ordförrådsundervisning är inte prioriterad i skolan trots att den har stor betydelse för elevers språk- och läsförståelse, vilket gjorde ämnet angeläget att undersöka. Syftet är att undersöka hur speciallärare kan arbeta med ordförrådsutveckling på organisations-, grupp- och individnivå för att främja elevers språk- och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att ta del av logopeders kunskaper gällande ordförrådsutveckling och utröna om deras kompetens kan vara värdefull i speciallärarens arbete. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades 12 respondenter, varav 9 speciallärare och 3 logopeder. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos speciallärare runt ordförrådets betydelse för språk- och läsutveckling och att denna kunskap också förmedlas till lärarna. Studien belyses utifrån ett relationellt perspektiv då stor vikt läggs vid undervisning på gruppnivå. Även insatser på organisations- och individnivå presenteras och betydelsen av att ha en röd tråd och samsyn belyses. Av resultatet framgår att det finns utvecklingsmöjligheter i det språkutvecklande arbetet om tid och fortbildningsmöjligheter ges. Specialläraren får en betydelsefull roll genom att leda det kollegiala lärandet kring ordförrådsutveckling, men även i att ge enskilt stöd, då insatser på individnivå ibland är befogat. Det finns vinster i ett samarbete med logopeder då de bland annat kan bidra med kunskap kring hur en språkligt tillgänglig miljö kan utformas.

The simple view of reading is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in The simple view of reading explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that The simple view of reading is less appropriate for children with reading difficulties. / The simple view of reading är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i The simple view of reading något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att The simple view of reading är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.

<p><em>The simple view of reading</em> is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in <em>The simple view of reading</em> explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that <em>The simple view of reading</em> is less appropriate for children with reading difficulties.</p> / <p><em>The simple view of reading</em> är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i <em>The simple view of reading</em> något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att <em>The simple view of reading</em> är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.</p>

Basé sur une étude empirique, la présente thèse apporte un éclairage sur les compétences de lecture, de décodage et de compréhension orale en allemand chez des élèves plurilingues immigrés et leurs homologues monolingues suisses allemands. Un échantillon d’environ 500 élèves plurilingues et de 160 élèves monolingues constitue la base empirique de ce travail qui nous a servi à examiner certains éléments de controverses ainsi que la capacité prédictive de la théorie de la «Simple View of Reading » ( Philipp B. Gough & Tunmer, 1986 p. 85; Hoover & Gough, 1990). Nous constatons que la compréhension orale et le décodage possèdent une forte valeur prédictive pour les compétences en lecture. Cette valeur prédictive dépend cependant fortement de la façon dont les compétences en lecture sont opérationnalisées et elle est plus élevée dans le groupe des lecteurs débutants (en CE1/CE2). La modélisation des compétences de lecture d’après la la « Simple View of Reading Theory » réussit mieux pour des tests de lecture courts, à choix multiples et sous contrainte de temps que pour des tests à base de textes plus longs et authentiques, qui proposent différents formats de réponses. L’intégration du facteur de l’intelligence dans le modèle de prédiction est plus bénéfique pour le groupe des lecteurs plus expérimentés (CM2/6ème). L’utilisation de la méthode des analyses de régressions multiples à plusieurs niveaux (MLwiN) a mis en évidence que l’apport du QI est plus important lorsqu’on examine les compétences au niveau des classes qu’au niveau des élèves pris individuellement. Nous écartons donc la proposition d’une substitution du facteur compréhension orale au profit du QI comme Tiu, Thompson et Lewis (2003) l’ont proposé. / This work aimed to examine controversial elements as well as the explanatory strength of the “Simple View of Reading Theory”. It has been based on empirical data analyses of language abilities of about 500 multilingual and 160 monolingual school graders in the German speaking part of Switzerland (Philipp B. Gough & Tunmer, 1986; Hoover & Gough, 1990). We found evidence in both groups (monolingual and multilingual pupils) for a strong impact of listening comprehension and decoding in explaining reading comprehension abilities. The degree of the explained variance was determined by the test used to evaluate reading comprehension and by the age of pupils, showing a bigger effect with young readers (2nd/3rd graders) than with more experienced readers (5th / 6th graders). Modeling reading comprehension abilities based on the «Simple View of Reading Theory» proved to be more successful when using short, time limited, multiple choice reading tests than using a test with longer, authentic texts and offering a mixture of different response formats. The integration of the intelligence factor into our model improved the prediction of reading abilities in the group of the more experiences readers (5th / 6th graders). The improvement though was essentially situated at the level of school classes as unit of analyses. On the individual level only minor improvements were observed. Therefore we would reject the idea of eliminating the listening comprehension factor in favor of an integration of the IQ factor that has been suggested by Tiu, Thompson and Lewis (2003).

Vygotskij menar att människans tänkande och utveckling är beroende av vår språkliga förmåga. Som pedagoger har vi vad Vygotskij kallar för begrepp och aktiviteter till vår hjälp i undervisningen. Ur ett historiskt perspektiv har dock begreppen om stavning och skriftspråkliga normer i kursplanen för svenska blivit något urvattnade. Denna studie söker svar på hur stavning och skriftspråkliga normer och strukturer förändras mellan åk5 och åk9 hos en grupp elever. Resultatet visar att de största svårigheterna i åk5 handlar om skiljetecken och sär-/hopskrivningar. Dubbelteckningar och vokalutbyten är de största stavningssvårigheterna. I åk9 är svårigheterna med skiljetecken större än i åk5, likaså felaktigt användande av pronomina de/dem/dom. Procentuellt sett har alla stavfel minskat i åk9. Eftersom det fortfarande görs fel av eleverna i åk9 är det tydligt att interventioner behöver göras. Vilken metod som används är beroende på vad en analys av felen säger. Slutsatsen av studien innebär att lärare och speciallärare arbetar gemensamt med elevernas fonologiska medvetenhet parallellt med samtal om skrivregler och regler för stavning. Forskning visar att äldre elevers kognitiva förmåga är större än hos yngre elever och att de därför också fått ytterligare ett medium att förstå stavning och skrivning med. Studiens resultat kan betraktas som generaliserbara för elevgrupper med en normal läs- och skrivutveckling med svenska som modersmål. / Vygotsky means that the human thinking and development depends on our ability to use language. As teachers we have, what Vygotsky calls words and activities to help teaching. In a historical perspective the curriculum of the Swedish language has become somewhat diluted concerning spelling and written norms. This study seeks answers to whether knowledge about spelling and written norms change with a group of 5th graders as they move on to 9th grade. The results of the study show that the greatest difficulties in year 5 are the ones concerning punctuation and whether a word should be written as one or two words. The spelling of the vowel quantity and the substitutions of vowels are the most common spelling errors. In year 9 the errors concerning punctuation have increased proportionally compared to year 5, as have the wrong usage of the pronoun de/dem/dom. All spelling errors have decreased proportionally in year 9. Since the students still make errors in year 9, it is clear that they need some kind of intervention. Which method to use depends on the analysis of the errors. The conclusion of the study means that teachers and special education teachers work together to increase the students ́ phonological awareness parallel to conversations about rules of writing and rules of spelling. Research shows that older students have a better cognitive ability than younger students and therefor they also have a new medium as to understand rules about spelling and writing. The results of this study can be considered as valid to groups of students with a normal development in reading- and writing skills with Swedish as a mother tongue.

Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough &amp; Tunmer 1986; Hoover &amp; Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa. För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

Studiens syfte var att undersöka hur elever med avkodningssvårigheter påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare interventioner och traditionell läsundervisning. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade vid 4 tillfällen under 28 veckor á 20 minuter per gång med läslistor från BRAVKOD metoden. Studien syftade även till att undersöka hur elevernas avkodning utvecklades beroende på ålder. Därför har elever från både låg och mellanstadiet deltagit i interventionen. Studien lades upp efter klassisk experimentell design med både interventionsgrupper och jämförelsegrupper i båda stadierna. Grupperna har omfattat 30 elever från lågstadiet och 21 elever från mellanstadiet. Vidare har även elevernas motivation och föräldrarnas upplevelse varit ett syfte att undersöka närmre. Studien genomfördes som en intervention med före och eftertest, en intervju med elever i interventionsgrupperna och lärare samt enkätundersökning hos vårdnadshavare. Testresultaten behandlades kvantitativt medan intervjuer fick ge studien ett kvalitativt komplement till testresultat och enkätsvar. Interventionsgrupperna i båda stadier visar en tydlig förbättring i avkodning i alla tester jämfört med jämförelsegrupperna. Detta visar på att interventionen med läslistor har en positiv utveckling på elevernas avkodningsförmåga. I intervjuer framkom även att eleverna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Endast någon enstaka elev var motvillig till detta.