Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar endast 23% respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill skapa oss en uppfattning om hur läsförståelsen utformar sig i årskurserna 1-3. Studiens frågeställningar är: “Vilka strategier använder lärare i sin undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3?” och “Hur kan lärares undervisning förstås utifrån läsundervisningsmodeller?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument och hur läsundervisningen ser ut i skolan idag. Därefter redovisas tidigare forskning kring studiens område och efter detta presenteras de tre modellerna (SVR, RT och Snows modell) som ligger till grund för analysen av studiens empiri. Observationer genomfördes på 3 lärare och intervjuer genomfördes med nio lärare. Empirin sammanställdes och analyserades fram till ett analysschema och teman kunde sedan skapas. Med dessa teman gjordes sedan en analys och även en diskussion där empirin kopplas till tidigare forskning. Analysen visar att lärarna använder sig av en variation av läsförståelsemodellerna och en framträdande strategi är användningen av bildstöd. Resultatet av studien visar att lärarna lägger fokus på anpassningar, motivation och socialisering, dessa är nyckelfaktorerna till Snows modell. Detta möjliggör att eleverna lyckas med sin läsförståelse. Till slut framförs didaktiska implikationer med eventuellt nya fortsatta forskningsfrågor.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.

Studiens syfte är att undersöka om kartläggningsmaterialet LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 3. I studien har sekundärdata för en elevgrupp på drygt 50 elever som genomfört kartläggningsmaterialet LegiLexi följts under treårstid. Sekundärdata från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3 har också samlats in. Elevgruppen har gjort LegiLexi i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Data har samlats från samtliga tre årskurser i form av poäng från samtliga deltest som eleverna genomfört i LegiLexi. Dessa testresultat har sedan redovisats i tre multipla linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i årskurs 3. Resultaten i studien visar även att 19% respektive 23% av eleverna i årskurs 3 inte klarade läsförståelseprovet för nationella proven. Majoriteten av dessa elever har inte haft något specialpedagogiskt stöd under årskurs 2. Detta visar att baserat på deras resultat på nationella proven har en liten grupp elever inte fått stöd för sina lässvårigheter i årskurs 2.Det är av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med något tillförlitligt kartläggningsmaterial utöver det som Skolverket har gjort obligatoriskt. Om skolan ska ge rätt stöd i rätt tid, bör det vara betydligt tidigare än i slutet av årskurs 3 då nationella proven sammanställs. Att arbeta systematiskt med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial är viktigt för att skolan ska kunna sätta in specialpedagogiska insatser för rätt elever och så tidigt som möjligt. Studien visar att LegiLexi kan användas som ett kartläggningsmaterial för att identifiera elever tidigt i skolan som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar. Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar att endast 23% av respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Ungdomar läser allt mindre i Sverige och senaste PISA- undersökningen visar sjunkande resultat vad gäller bland annat läsförmåga hos svenska ungdomar. En stor del av forskningen fokuserar på läsutveckling med yngre elever, därför är studiens syfte att undersöka speciallärares/specialpedagogers beskrivningar av arbetet för att främja elevers läsutveckling på mellan- och högstadiet. Frågeställningarna är: Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar förebyggande med elevers läsutveckling? Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar åtgärdande med elevers läsutveckling? Hur beskriver speciallärare/ specialpedagoger det systematiska arbetet kring elevers läsutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv, Simple View of Reading och Response to Intervention. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där tio speciallärare beskriver sitt arbete för att främja läsutveckling. Materialet delades in i sex olika teman; att hitta elevens nivå, skolans samarbete och organisation kring läsutveckling, assisterande teknik, elevers läsmotivation, metoder och material samt, speciallärarstöd i klass, liten grupp eller med enskilda elever. Resultatet visade att speciallärarnas arbete varierar stort beroende på lokala förutsättningar och att speciallärarna/specialpedagogerna arbetar med läsningens olika delar på olika sätt, men att metoder och material som används varierar oerhört mycket. Speciallärarna/specialpedagogerna i studien är måna om att hitta elevens närmaste utvecklingszon för att sätta in rätt stöd vid rätt tid, vilket stämmer väl med Response to Intervention. Resultatet diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka F-3 lärares uppfattningar om Skolverkets Nationella bedömningsstöd i Läsa och LegiLexis kartläggningsmaterial för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är läsmodellen The Simple View of Reading och lässtrategierna ljudningsstrategin och helordsläsning samt formativ och summativ bedömning. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod och för att bearbeta samt analysera materialet använde vi oss av en tematisk analys. Resultatet presenteras utifrån respektive bedömning med samma teman och subteman som kopplas till studiens forskningsfrågor. Resultatet visar hur lärarna genomför bedömningarna, hur bedömningarna används i den fortsatta undervisningen samt vilka möjligheter och hinder som finns med respektive bedömning. En slutsats vi kan dra är att bedömningarna kräver varierade förutsättningar gällande tid, personal och verktyg. Det framkom dock att LegiLexis bedömning är mer tidseffektivt och kräver mindre personal vid själva genomförandet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellan- och högstadielärare arbetar mednaturvetenskaplig litteracitet, med fokus på den skrivna texten, på mellanstadiet och högstadietmed fokus på elever i lässvårigheter. För att besvara syftet genomfördes två delstudier därkvalitativ intervju användes. Sammanlagt intervjuades tio lärare, fem på respektive stadie.Forskningsöversikten behandlar naturvetenskaplig litteracitet, läsförståelsestrategier och detnaturvetenskapliga läromedelsspråket. Som analysverktyg används teorierna the Simple view ofreading samt teorin om undervisningsaktiviteter som ska främja utvecklandet avnaturvetenskaplig litteracitet, Vision I, Vision IIa och Vision IIb. De olika aktiviteterna fokuserarpå läsning, praktiska moment och att kunna använda naturvetenskap i vardagen. I uppsatsen görsäven en distinktion mellan fundamental och härledd naturvetenskaplig litteracitet. Resultatet visaratt de intervjuade lärarna i båda delstudierna utgår från ett härlett perspektiv på naturvetenskapliglitteracitet där undervisningsaktiviteterna syftar till språkutveckling och förmåga att användanaturvetenskapliga kunskaper utanför klassrummet. Mellanstadielärarna arbetar medspråkförståelse i form av begreppsutveckling och i diskussioner kring texten, medanhögstadielärarna arbetar med språkförståelse i form av, framförallt, begreppsutveckling. Lärarna på båda stadierna arbetar främst med härledd litteracitet och samtliga undervisningsaktivitetermen huvudsakligen med att lära ut begrepp och använda dessa i vardagen. För att arbetabegreppsutvecklande använder lärarna på båda stadierna förutom texter även bilder och filmer. Mellanstadielärarna efterfrågar ett omfattande stöd från speciallärare medan högstadielärarna intehar reflekterat över hur speciallärare kan stötta den naturvetenskapliga undervisningen

Aim and research questions: The study examined how text comprehension of middle school students in Sweden changed depending on the modalities of reading and speech synthesis. Impact on the outcome based on factors such as decoding ability, working memory, gender and multilingualism were examined. A new text comprehension test was evaluated. Method: Questionnaires and measuring instruments including the text comprehension test were used in an in-group design. Results: In the given sample (N=94), reading generated best results on the text comprehension test in comparison to speech synthesis. The effects were strongest in the group with weaker decoding ability. No significant correlations were found when working memory or gender was taken into account. The results of the study showed that monolingual participants got better results on the text comprehension test after speech synthesis than multilingual participants. Conclusion: The study found significant differences between modalities, where reading generated better results on the text comprehension test than speech synthesis. Multilingual children scored significantly lower with speech synthesis than monolinguals. Further studies are required. / Syfte och frågeställningar: Studien undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever i Sverige förändrades beroende på modaliteterna läsning respektive talsyntes. Påverkan på utfallet utifrån faktorer som avkodningsförmåga, arbetsminne, könstillhörighet och flerspråkighet undersöktes. Ett nytt textförståelsetest utvärderades. Metod: Frågeformulär och mätinstrument inklusive textförståelsetestet användes i en inomgruppsdesign. Resultat: I givet urval (N=94) gav läsning bäst resultat på textförståelsetest i jämförelse med talsyntes. Effekterna var starkast i gruppen med svag avkodningsförmåga. Inga signifikanta korrelationer hittades när hänsyn togs till arbetsminne eller könstillhörighet. Studiens resultat visade att enspråkiga deltagare fick bättre resultat på textförståelsetestet efter talsyntes än flerspråkiga deltagare. Slutsats: Studien fann signifikanta skillnader mellan modaliteterna, där läsning gav bättre resultat på textförståelsetest än talsyntes. Flerspråkiga barn fick signifikant sämre resultat med talsyntes än enspråkiga. Vidare studier krävs.

Syftet med studien är att undersöka möjlig utveckling hos elever gällande avkodningsförmåga, läsförståelse och motivation till läsning vid upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter. Studien innefattar kvantitativ och kvalitativ metod. Upplägget är gjort med utgångspunkt i klassisk experimentell design, med interventionsgrupp och jämförelsegrupp. Interventionen omfattar 12 elever från två skolor i samma kommun. I studien genomfördes för- och eftertester, samt intervju med eleverna i interventionsgruppen före och efter interventionen. Upprepad läsning innebär i studien att elever i par, vid tre tillfällen i veckan, läste samma skönlitterära text upprepade gånger för varandra tillsammans med speciallärare. Interventionen omfattar elever i avkodningssvårigheter, vilka lästränade vid 18 tillfällen i 10-15 minuter. Texter som användes valdes ut med hänsyn till den enskilde elevens läsförmåga.  Resultatet visar att interventionen med sex veckors upprepad läsning i par utifrån skönlitterära texter hade positiva effekter på elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Både interventionsgruppen och jämförelsegruppen visar på ökade resultat. Emellertid är skillnaden mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp beträffande läsförståelse inte lika markant som vid avkodning. Vid jämförelse av intervjusvaren före och efter interventionen framkommer generellt inga tydliga förändringar.