I studien undersöks hur elever i grundskolans tidiga år upplever att sinnesupplevelserpåverkar deras lärande utomhus i de naturorienterande ämnena. I utomhusundervisning sesplatsen som betydelsefull för lärandet då den kan erbjuda förstahandsupplevelser i autentiskamiljöer. Den lärandeteori som varit utgångspunkt i studien är pragmatismen. Det kvalitativaundersökningsredskapet intervju användes i studien då det gav möjlighet till att få djupakunskaper om hur eleverna upplever sitt lärande utomhus.Syftet med studien är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever sitt lärandeutomhus i de naturorienterande ämnena. Studien fokuserar på den roll som sinnesupplevelserhar för elevernas lärande vid utomhusundervisningen i skolans närområde.För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet i studien användes den kvalitativametoden och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bestod av 15 intervjuade elever iårskurs tre på en skola i västra Sverige och undersökningen genomfördes enligt deforskningsetiska principerna.Majoriteten av eleverna uppgav att platsen har betydelse för deras lärande eftersom de villlära om fenomen i de naturorienterande ämnena i en autentisk miljö. Huvuddelen av elevernanämner ovanstående som gynnsamt för deras lärande då de kan använda synen, hörseln,doften och känseln då de lär om fenomen i naturen. Vidare angav 12 av 15 elever att deupplever att de lär sig utomhus med hjälp av att kunna använda kroppen och känna påfenomen som de ska lära sig om. Några elever uttrycker även att detta hjälper dem att minnas.Huvuddelen av eleverna uppgav att utomhusundervisning var ett bra komplement tillklassrumsundervisning. Några elever lyfter att de vill lära sig fakta om ett fenomen iklassrummet och sedan gå ut och se och undersöka det i verkligheten. Samtliga elever uppgeratt utomhusundervisning är roligt och att de gärna vill ha fler lektioner ute i denaturorienterande ämnena. Resultatet indikerar att elever i grundskolans tidiga år i dennastudie upplever att sinnesupplevelser i autentiska miljöer påverkar lärandet och minnetpositivt. En framträdande faktor som eleverna tar upp är möjligheten att kunna känna påfenomen i naturen.

The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.   My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?   I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.   The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.   Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.   The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs. / Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007. Mina frågeställningar är: 1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek? 2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer? Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till. Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen. Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet. Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.

<p>The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.</p><p> </p><p>My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?</p><p> </p><p>I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.</p><p> </p><p>The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.</p><p> </p><p>Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.</p><p> </p><p>The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek?</p><p>2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer?</p><p>Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till.</p><p>Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen.</p><p>Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet.</p><p>Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.</p>

Problemformulering: Nyttjandet av e-handel fortsätter att öka hos de svenska internetanvändarna och stjäl därmed andelar från de fysiska butikerna. Det syns en tydlig förändring i kundens köpprocess då många uppskattar tillgängligheten och smidigheten med digitala kanaler, vilket leder till en fundering kring vilka element kunden värdesätter och vill bevara i den traditionella butiken. Vi undersöker vilka inslag i fysiska klädbutiker som kunderna värdesätter och som bidrar till positiva preferenser av denna säljkanal. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka inslag som konsumenter värdesätter hos den fysiska butiken och hur det påverkar deras preferenser av säljkanaler. Vidare syfte är att skapa en ökad förståelse för varför kunder värdesätter just dessa inslag i sin köpprocess. Forskningsfråga: Hur påverkar relationer, sinnesupplevelser, servicekvalitet och kundmedverkan kundens preferenser av fysiska klädbutiker i ett samhälle där e-handeln växer? Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Empirin samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 233 respondenter och den insamlade datan analyserades sedan i SPSS. Vidare utformades hypoteser som sedan accepterades eller förkastades. Slutsats: Studien resulterade i slutsatsen att sinnesupplevelser är det enda element som påverkar kundens preferenser av fysiska klädbutiker positivt. Vidare visade resultatet att relationer, servicekvalitet och kundmedverkan är element som inte påverkar kundens preferenser av fysiska klädbutiker signifikant. Därav rekommenderar vi företag att arbeta med omnikanalhandel, då detta kan anses fördelaktigt med tanke på vårt resultat.

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan.

Detta arbete undersöker hur sinnen kan fungera som metod och vägledare för innebörd och uttryck i formgivningen. Genom att studera utvalda texter som behandlar ämnen så som sinnen, färg och form söker jag svar på hur sinnlig kommunikation kan te se via färg, form och konstruktion i min process i framtagningen av en möbel. Jag arbetar med mate- rialitet, kropp och färg som aspekter för en undersökning med känseln som utgångspunkt. Jag översätter min litterära research till min praktiska undersökning och gestaltning, där jag använder mig av testandet i material som metod för att forma mitt objekt. Målet är att aktivera mina sinnen i processen, för att i slutändan kunna berika någon annans sinnliga upplevelse. Det handlar om tänkandet, kännandet, allt på en gång. Arbetet kan tänkas bju- da in till en diskussion om handlagets, färgens och intentionens betydelse för formgivning- en, där jag hävdar att dessa aspekter är viktiga för ett emotionellt berörande resultat. Men även till samtal om den e ekt en möbel med sinnliga mjuka former har för vår känsla av omfamning och avkoppling. / is thesis examines how the sense of touch can function as a method and a guide for meaning and expression in the designprocess. By studying selected theories that deal with topics such as the sensous system, color perception and form, I seek answers to how com- munication through materiality, color and expression of the body can shape my process and survey as a starting point in designing furniture. Furniture that engage a conversation about the e ect sensual so shapes has for our sense of embrace and relaxation. In this work I translate my theroretical research into my practical process and design, where I engage directly in the materials as a method for shaping my object. e goal is to activate my senses in the process, in order to eventually enrich someone else’s sensory ex- perience. It’s about thinking, feeling, doing, all at once. e study can be used in a discus- sion about the importance of the engagement of the senses and the power of intention in design. I argue that these aspects are important for an emotionally touching result.

Our purpose with this research is to highlight that there is a scope for increased value creation in the experience room during concerts, and how value-enhancing strategies can be a competitive advantage for different venues. In our investigation of this we have worded the following research question: How is the perceived customer value affected during a concert in the experience room and its physical environment? With the background in this question we have identified three key concepts that we believe are the influence of the total concert experience which are; sensory experiences, interaction and identity. From these concepts we have drafted a number of propositions to test the reality by our empirical data collection.

Att veta hur en internationell besökare eller eller turist upplever en maritim kulturarvsattraktion är av yttersta vikt för att kunna utveckla produkter som kan attrahera, tillfredsställa och ge en god upplevelse. Att veta vad det är som motiverar dem att besöka olika sorters attraktioner är viktig kunskap för att kunna komponera en komplett produkt.Syftet med studien är att kartlägga vilka sinnen som är de mest viktiga för internationella besökare och turisters upplevelse av en maritim kulturarvsattraktion samt att se vilka motiv de har till besöket.Uppsatsen har en kvantitativ forskningsmetodik i form av enkäter baserade på valda teorier och innehåller kvalitativa inslag då den har öppna frågor med svar som kan variera utifrån respondentens egna preferenser. Studiens resultat visade på att synsinnet är det mest vitala och att smaksinnet är det minst viktiga för de undersökta segmenten. Studiens resultat gällande besöksmotiv för de valda segmenten var ganska likvärdiga. De mest framträdande besöksmotivet för de valda segmenten var lärande- och utbildningssyfte. Det minst framträdande besöksmotivet var kunskapsutvecklande för arbete eller hobby.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det? Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand. Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet. I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke. Genom att stimulera konsumentens alla fem sinnen, smak, känsel, syn, hörsel och doftsinnet bidrar det till att kunden skapar det emotionella band till varumärket som eftersträvas. Studiens resultat bygger på en kvalitativ ansats där vi använt oss av två olika metoder, intervjuer med butikschefer och observationer i de butiker vi valt att studera. Butikerna vi har valt att arbeta med är Lindex, KappAhl och Byoung vilka alla ligger i centrumkärnan av Katrineholm. Vi har under vår studie kommit fram till att människans fem sinnen tycks mer betydande än vad man många gånger tidigare trott. Även att inte enbart förlita sig på synen som många butiker gör idag tycks vara en viktig del att komma ihåg i sitt varumärkesbyggande. Genom att använda så många sinnen som möjligt kan man få kunden att förknippa vissa känslor och tidigare upplevelser med varumärket. På så vis stärker man också därmed det emotionella bandet mellan kund och varumärke. / Is it possible to feel, taste, smell and hear a strong brand? Or are you only able to spot it with your eyes? In this report our main purpose was to answer these questions. The result and conclusion from this study are what you now hold in your hands. We have through interviews with three major retail chains and its store managers tried to get a clearer picture of how they work with the relatively new way to advertise on, through sensory marketing. We have made several observations and formed us a good indication of how each store uses sensory marketing- either conscious or unconscious. As consumer demand for experience grows and as more retailers enter the market, it becomes increasingly important to create a brand that customers always have in their consciousness. The only way to do this is to be the natural first choice. To reach today's discerning consumers in stores, it is important to market its brand. Because this has not seemed to be enough, new ways of marketing has been discovered, what we call sensory marketing. The concept is relatively new in Sweden and aims to create an emotional bond between consumer and brand. By stimulating consumer's five senses, taste, touch, sight, hearing and smell, it contributes to create the type of emotional bond that marketers endeavor to obtain. The findings of this study are based on qualitative approach and to do this we have used two different methods, both interviews with store managers and through observation of the stores itself. This study includes studies of three stores which are all located in the city heart of Katrineholm. These stores, Lindex, KappAhl and Byoung, have all helped to make this study possible. We have in our study concluded that man's five senses seem more significant than was often thought before. To not only rely on the sense of vision that many people seem to do, has also shown to be important when building a brand. By covering as many senses as possible, you can get the customer to associate certain feelings and past experiences with the brand. Hopefully, this also enhances the relationship between customer and brand.

The aim of the bachelor’s thesis is to examine whether the atmospheric experience differs between two different stores within the same brand, depending on tangible and intangible elements. The authors have focused on how certain selected elements have been implemented in the store environments, to identify whether these can steer the atmospheric experience in different directions. The research question in the study is: Do the atmospheric experiences differ between stores within the same brand, depending on tangible and intangible elements in the store environment? To investigate the research question, three semi-structured interviews were conducted (one interview for Porsche Center Segeltorp and two interviews for Porsche Center Malmö). The respondents were representatives with experience in the research area, such as the CEO and marketing managers. In addition, participatory observations were performed at Porsche Center Segeltorp and Porsche Center Malmö, with focus on tangible (for instance textiles and furnishings) and intangible elements (for instance colors and scents) within the store environments. The findings from the observations and interviews show that different implemented tangible and intangible elements in a store environment result in different atmospheric experiences. The added scent at Porsche Center Malmö had an impact on the observers’ atmospheric impression, where the scent had a stronger association with the brand rather than the store environment. In addition, the bright colors and light inputs contributed to the observers' perception of the store environment as larger, which gave an intuition of exclusivity. Furthermore, the observers state that the sense of taste does not occur naturally in the atmosphere. Thus, it cannot trigger gastronomic experiences. However, the results do also show that the staff hospitality contributed to an increased level of well-being by offering snacks and beverages, which in turn improved the overall experience of the atmosphere in the store. Intangible elements such as scent and color have been shown to have a major impact on how the atmosphere is experienced by the recipient. Thus, it can be to a company's advantage to take both tangible and intangible elements into consideration, in order to steer the recipient's atmospheric experience in the desired direction. / Kandidatuppsatsen syftar till att undersöka om upplevelsen av butiksatmosfären i två butiker inom samma varumärke, skiljer sig från varandra beroende på materiella och immateriella faktorer i butiksmiljön. I undersökningsprocessen har författarna lagt fokus på om skillnader i utvalda materiella och immateriella faktorer kan styra atmosfärupplevelsen i olika riktningar. Frågeställningen som undersöks är: Kan upplevelsen av butiksatmosfären skilja sig mellan butiker inom samma varumärke beroende på materiella och immateriella faktorer i butiksmiljön? För att undersöka detta har tre semistrukturerade intervjuer genomförts (en intervju för Segeltorp och två intervjuer för Malmö). Respondenterna är väl insatta inom ämnet, såsom verkställande direktör och marknadsansvariga. Dessutom har en deltagande observationer utförts på Porsche Center Segeltorp och Porsche Center Malmö, där författarna till studien har observerat butiksatmosfären i syfte att analysera valda materiella (till exempel textilier och inredning) och immateriella faktorer (till exempel färger och dofter) i butiksmiljön. Resultatet visar att skillnad i materiella och immateriella faktorer inom en butiksmiljö resulterar i olika upplevelser av atmosfären. Den tillsatta doften på Porsche Center Malmö hade en inverkan på mottagarens upplevelse av atmosfären, där doften fick en starkare association till varumärket än till butiksmiljön. Dessutom bidrog den ljusa kulören och stora ljusinsläppet i butiken till att observatörerna upplevde atmosfären som större, vilket gav en intuition av exklusivitet. Vidare konstaterar observatörerna att smaksinnet inte förekommer naturligt i atmosfären, och kan därmed inte utlösa gastronomiska upplevelser. Resultatet visar dock att personalens gästvänlighet mot observatörerna, i form av att erbjuda dem något att dricka och äta, bidrog till ett ökat välbefinnande som i sin tur bidrog till en förbättrad helhetsupplevelse av atmosfären. Immateriella faktorer såsom doft och kulör har visat sig ha stor inverkan på huruvida atmosfären upplevs av mottagaren. Därmed kan det vara till ett företags fördel att fästa anseende vid samtliga faktorer i syfte att styra mottagarens atmosfärupplevelse i önskad riktning.