This paper studies the perception of the Christian body during the second and third centuries CE. It engages with this question with the aid of early Christian literature from this time period, additionally containing a particular focus on how the Pauline theology of the body influenced later Christian bodily conceptions. By subjecting these works to a close reading and with the aid of an intertextual theory, this thesis attempts to ascertain whether this early Christian perception of the body was fractured in nature, and whether aspects of this division – if evident – can be derived from and ascribed to a Pauline influence. This thesis argues that corporeality was a particularly complex component within the early Christian faith, the fractured nature of which could be derived from the contrasting influences of prior Graeco-Roman and Jewish theologies. / Den här uppsatsen studerar den kristna uppfattningen av kroppen under 100- och 200-talet e.v.t. Den behandlar denna fråga med hjälp av tidig kristen litteratur från denna tidsperiod, och inbegriper utöver detta även ett särskilt fokus på hur den Paulinska teologin om kroppen påverkade senare kristna uppfattningar av det kroppsliga. Genom att utsätta dessa verk för en närläsning och med hjälp av en intertextuell teori  så försöker den här uppsatsen därmed att avgöra om denna tidiga kristna uppfattning av kroppen var motsägelsefull i sin natur, och huruvida aspekter av denna splittring – om synlig – kan härstamma från eller tillskrivas Paulinsk influens. Den här uppsatsen argumenterar för att kroppslighet var en särskilt komplex komponent inom den tidiga kristna tron, vars splittrade natur kan härstamma från de kontrasterande influenserna av tidigare grekisk-romerska och judiska teologier.

Bokaler med park på taket på Hornsbruksgatan.

<p>Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.</p><p>Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna.</p><p>Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor.</p><p>Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.</p>

Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa. Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna. Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor. Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt. Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.

This essay explores the concept of soul in the theology of Sarah Coakley. This is done by analyzing the ideas in Coakleys work descriptively. The notion of soul has been found to have a close connection to two of Coakleys main ideas, those of desire and asceticism. From these ideas I have tried to add a concept of soul to Coakleys theological work.  The notion of the soul has its basis in the material body and its desires. Coakley understands the desires of the body as both sexual desire and desire for God. In her theology desire can be understood as a metaphor for the soul´s longing for God. From the desires of the material body this essay have shown that one can design a concept of soul in Coakleys theology. I argue that you can understand Coakleys theology better theoretically by engaging a concept of soul instead of just focusing on contemplative prayer as a way of reaching God and do academic theology. With a concept of soul in Coakleys theology it can work regardless of confession or religious practice and it makes the academic theology possible without depending on contemplation.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning. Ett analysverktyg som består av fyra olika kroppssyner har använts för att skilja de olika kroppssyner åt. I analysen har även en distinktion gjorts mellan holistiska och hellenistiska teologer.Resultatet visar på på att kroppssynerna är religionsöverskridande och bygger mer på om teologen tillhör den holistiska eller hellenistiska traditionen än vilken av religionerna man tillskriver sig. / All people at some point ask themselves what could happen after we die. Thoughts about death and the afterlife is always a current topic, not least within the science of religion. To be uncertain of the future can be intimidating and religions almost exclusively try to answer these questions and give peace to the troubled man. Something that have functioned as a solution to man’s fear of death in the Jewish and Christian tradition is the belief in the bodily resurrection.This paper provides a greater understanding of how Jewish and Christian theologians and traditions look at the body in connection with the bodily resurrection.To crystallize the variety of body visions that appear in this discussion a qualitative literature analysis have been used to analyse research from selected theologians. A tool that have been used for the analysis consist of four different body visions. The analysis also consist of a distinction between holistic and Hellenistic theologians.The result shows that the body views exceeds the boundaries between religions and depends more on if the theologican is part of the holistic or Hellenistic tradition than which religion they ascribe to themselves.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Patienter och anhöriga vill ha själsligt stöd från sjuksköterskor när patienter vårdas i livet slut. Sjuksköterskans stöd kan visas genom samtal, tydlig kommunikation, empati, förståelsen att utföra religiösa ritualer och viljan att finnas till för patienten och dess anhöriga. Problemformulering: Tidigare forskning visar också att patienter och anhöriga är i behov av själsligt stöd från sjuksköterskorna. Sjuksköterskans erfarenheter av att ge själslig omvårdnad bör undersökas för att skapa ytterligare kunskaper inom ämnet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge själslig omvårdnad till patienter vid livets slut. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar granskades. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl+ och PubMed. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna var eniga om att utbildning inom själslig omvårdnad var nödvändig för att utveckla kunskapen om omvårdnad vid livets slut. Exempel på brister som sjuksköterskorna kunde se inom den själsliga omvårdnaden var brist på kunskap, brist på vilja, rädsla och tidsbrist. Sjuksköterskorna ansåg att själsligt stöd var viktigt för både patient och anhöriga. Slutsats: Ytterligare forskning inom området krävs för att bredda sjuksköterskors kunskap om själslig omvårdnad vid livets slut.Vidareutbildningsinsatser inom ämnet bör utvecklas och implementeras i omvårdnaden. / Background: Patients and their relatives want to receive more soul support when patients receive end of life care. Nurses support can be shown through conversation, clear communication, empathy, understanding religious rituals and the will to be there for the patients and their relatives. Problem: Previous research shows that patients and their relatives need soul support from nurses. Nurses experiences of giving soul support needs to be examined to create further knowledge. Purpose: The purpose is to describe nurses’ experiences of giving soul support to patients with end of life care. Method: A general literature review was performed. Seven qualitative and three quantitative articles were reviewed. The articles were searched in Cinahl+ and PubMed. Result: Most of the nurses agreed that further education in soul care was needed to evolve knowledge about end of life care. Examples of shortcomings that the nurses could see in soul care was lack of knowledge, lack of will, fear, and lack of time. The nurses feel that soul care is important for both the patient and their relatives. Conclusion: Further research is needed to broaden the knowledge of soul support in end of life care for nurses. Further education in the subject should be developed and implemented in the care.