<p>Självreglering inom olika marknader är inte någon ny idé, utan har funnits under lång tid i Sverige och internationellt. Självreglering går i korthet ut på att på frivillig grund skapa normer som på olika sätt säkrar kvaliteten för producerade varor och tjänster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer från branschorganisationer. Genom att branscher kontrollerar sig själva kan tilliten hos kunderna öka. Med dagens utveckling mot ett allt starkare informationssamhälle, ökar också kraven på informationsteknologin och dess säkerhet. Då informationssäkerhet är ett förhållandevis nytt område är det viktigt att se på hur styrning och reglering av den fortsatta utvecklingen kan ske på ett fördelaktigt sätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för effektiv reglering av informationssäkerhetsområdet genom att ställa de två alternativen självreglering och lagstiftning mot varandra. Empirin har hämtats från olika rapporter, utredningar och dylikt, men framförallt utifrån intervjuer. För att få ytterligare verklighetsförankring har vi även genomfört en fallstudie utifrån ett pågående utvecklingsarbete med ett möjligt självregleringsverktyg för informationssäkerhet. Vi har utifrån vår analys fått insikt i hur både självreglering och lagstiftning har sina för- och nackdelar. Med utgångspunkt i resonemangen kring dessa anser vi att det mesta talar för att en kombination av självreglering och lagstiftning är den bästa lösningen. Vi ser att lagstiftning bör nyttjas för specifika delområden men inte för en lägsta nivå av informationssäkerhet. Denna övergripande nivå bör istället näringslivet styra genom självreglering. För att kombinationen självreglering och lagstiftning ska vara realiserbar anser vi att det bör finnas en öppen dialog mellan lagstiftare och näringsliv där de lyssnar till varandra, samtidigt som hela samhällets behov behöver tas i beaktan och inte enbart de enskilda aktörernas.</p>

Syftet med uppsatsen är att klargöra i vilken utsträckning styrelser i svenska noterade bolag i dag ansvarar för bristfällig hantering av ickefinansiella risker, samt utreda om regelverket bör uppdateras och i sådana fall på vilket sätt. I uppsatsen drivs en tes innebärande att det finns ett behov av tydligare regler gällande ickefinansiell riskhantering i aktiemarknadsbolag.   I dag finns bestämmelser som ställer krav på rutiner gällande risker som får konsekvenser för bolagets finansiella rapportering, vilket innebär att lagstiftaren ansett att det finns ett behov av tvingande regler på området. Däremot finns det inga tydliga bestämmelser om risker som inte är finansiella. I uppsatsen ifrågasätts om det verkligen är rimligt att göra denna åtskillnad. Vi ser ofta exempel på företagskriser som beror på bristande ickefinansiell riskhantering – minns de senaste årens mutskandaler i Telia Sonera, turerna kring SCA:s företagsjet och köttfusket inom ICA Gruppen.   Aktieägarna bör ha en rätt att informeras om sådana omständigheter som kan vara till nackdel för företaget, precis som de har en rätt att hållas informerade om de finansiella risker som omger verksamheten. En bättre riskhantering gynnar också bolagsstyrningen i stort, vilket leder till bättre ekonomisk och organisatorisk utveckling för företagen och ökat välstånd för samhället som helhet.

Förmågan till effektiv självreglering är väsentlig för personers självpresentation. Enligt teorin om "ego depletion" är självreglering en begränsad resurs vilken tillfälligt försämras om den överanvänds. I en förhörssituation kan detta bli problematiskt eftersom en självuttömd självpresentation kan bidra till minskad trovärdighet och ökad mottaglighet för ledande frågor. Detta kan förstärkas om vittnesmålet dessutom erläggs på ett annat språk än modersmålet. Syftet med studien var att undersöka om annat vittnesspråk än modersmål påverkar trovärdighet och erhållandet av ledande frågor. I ett experiment fick 60 personer uppskatta trovärdighet och formulera frågor till svenska respektive engelska vittnesmål. Därefter fick 12 oberoende personer skatta frågornas suggestibilitet. Resultatet visade att engelska vittnesmål (andraspråk) tenderade erhålla lägre trovärdighetsskattningar vilket kan bero på uttömd självreglering och misslyckade självpresentationer. Detta antyder att språk har inverkan på trovärdighet. Trots detta uppvisades ingen skillnad i andel ledande frågor beroende på språk. Framtida studier uppmanas testa effekten av "ego depletion" i autentiska förhörssituationer.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.

Det verkar finnas en allmän uppfattning om att matematiska texter är så speciella att man måste få lära sig en särskild typ av läsförmåga för att förstå sådana texter. Denna uppfattning verkar dock inte vara baserad på forskningsresultat eftersom det visar sig inte finnas mycket forskning genomförd som behandlar läsförståelse inom matematik. Huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka om det krävs speciella kunskaper eller förmågor för att läsa matematiska texter. Fokus ligger på studerandes läsning av olika typer av texter som behandlar matematik från grundläggande universitetsnivå. Detta studeras utifrån två olika perspektiv, dels ett kognitivt, där läsförmågor och ämneskunskaper studeras i relation till läsförståelse, och dels ett metakognitivt, vilket innefattar uppfattningar och hur man som läsare avgör om man förstått en text. I avhandlingen ingår tre empiriska studier samt teoretiska diskussioner som bland annat utgår från två litteraturstudier, den ena om egenskaper hos matematiska texter och den andra om läsning i relation till problemlösning. I de empiriska studierna jämförs dels läsning av matematiska texter med läsning av texter med annat ämnesinnehåll och dels läsning av olika typer av matematiska texter, där speciellt symbolanvändningen och om innehållet berör begrepp eller procedurer studeras. Dessutom undersöks hur studerande uppfattar sin egen läsförståelse samt läsning och texter i allmänhet inom matematik, och huruvida variationer i dessa uppfattningar kan kopplas till läsförståelsen. Resultat från studierna i denna avhandling visar att de studerande verkar använda en speciell sorts läsförmåga för matematiska texter; att fokusera på symboler i en text. För matematiska texter utan symboler utnyttjas en mer generell läsförmåga, det vill säga en läsförmåga som används också för texter med annat ämnesinnehåll. Men när symboler finns i texten läses alltså texten på ett särskilt sätt, vilket påverkar läsförståelsen på olika sätt för olika typer av texter (avseende om de berör begrepp eller procedurer). Jämfört med när den generella läsförmågan utnyttjas, skapas sämre läsförståelse när den speciella läsförmågan används. Det verkar finnas ett behov av att fokusera på läsning och läsförståelse inom matematikutbildning eftersom resultat visar att kurser på gymnasiet (kurs E) och på universitetet (inom algebra och analys) inte påverkar den speciella läsförmågan. De nämnda resultaten påvisar dock att det primärt inte nödvändigtvis handlar om att lära sig att läsa matematiska texter på något särskilt sätt utan att utnyttja en befintlig generell läsförmåga också för matematiska texter. Resultat från det metakognitiva perspektivet påvisar en skillnad mellan medvetna aspekter, såsom avseende uppfattningar och reflektion kring förståelse, samt omedvetna aspekter, såsom de mer automatiska processer som gör att man förstår en text när den läses, där också metakognitiva processer finns aktiva. Speciellt visar det sig att uppfattningar, som undersökts med hjälp av en enkät, inte har någon tydlig och oberoende effekt på läsförståelse. Utifrån de texter som använts och de studerande som deltagit verkar det som helhet inte finnas någon anledning att betrakta läsning av matematiska texter som en speciell sorts process som kräver särskilda läsförmågor. Studerandes utveckling av speciella läsförmågor kan istället handla om att de inte upplevt något behov av (eller krav på) att läsa olika typer av matematiska texter där likheter med läsning i allmänhet kan uppmärksammas och utnyttjas. / There seems to exist a general belief that one needs to learn specifically how to read mathematical texts, that is, a need to develop a special kind of reading ability for such texts. However, this belief does not seem to be based on research results since it does not exist much research that focus on reading comprehension in mathematics. The main purpose of this dissertation is to examine whether a reader needs special types of knowledge or abilities in order to read mathematical texts. Focus is on students’ reading of different kinds of texts that contain mathematics from introductory university level. The reading of mathematical texts is studied from two different perspectives, on the one hand a cognitive perspective, where reading abilities and content knowledge are studied in relation to reading comprehension, and on the other a metacognitive perspective, where focus is on beliefs and how a reader determines whether a text has been understood or not. Three empirical studies together with theoretical discussions, partly based on two literature surveys, are included in this dissertation. The literature surveys deal with properties of mathematical texts and reading in relation to problem solving. The empirical studies compare the reading of different types of texts, partly mathematical texts with texts with content from another domain and partly different types of mathematical texts, where focus is on the use of symbols and texts focusing on conceptual or procedural knowledge. Furthermore, students’ beliefs about their own reading comprehension and about texts and reading in general in mathematics are studied, in particular whether these beliefs are connected to reading comprehension. The results from the studies in this dissertation show that the students seem to use a special type of reading ability for mathematical texts; to focus on symbols in a text. For mathematical texts without symbols, a more general reading ability is used, that is, a type of ability also used for texts with content from another domain. The special type of reading ability used for texts including symbols affects the reading comprehension differently depending on whether the text focuses on conceptual or procedural knowledge. Compared to the use of the more general reading ability, the use of the special reading ability creates a worse reading comprehension. There seems to exist a need to focus on reading and reading comprehension in mathematics education since results in this dissertation show that courses at the upper secondary level (course E) and at the university level (in algebra and analysis) do not affect the special reading ability. However, the mentioned results show that this focus on reading does not necessarily need to be about learning to read mathematical texts in a special manner but to use an existing, more general, reading ability also for mathematical texts. Results from the metacognitive perspective show a difference between conscious aspects, such as regarding beliefs and reflections about comprehension, and unconscious aspects, such as the more automatic processes that make a reader understand a text, where also metacognitive processes are active. In particular, beliefs, which have been examined through a questionnaire, do not have a clear and independent effect on reading comprehension. From the texts used in these studies and the participating students, there seems not do be a general need to view the reading of mathematical texts as a special kind of process that demands special types of reading abilities. Instead, the development of a special type of reading ability among students could be caused by a lack of experiences regarding a need to read different types of mathematical texts where similarities with reading in general can be highlighted and used.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden. Dessa studier är gjorda i Tyskland och Storbritannien.5Empiri: Det empiriska materialet består av årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för de undersökta 28 bolagen inom kategorin Large Cap. Jag har undersökt de senaste åren när jag gjorde undersökningen, dvs. 2010 och 2011.Slutsatser: Det jag kom fram till i min studie är att ägarstrukturen är en bidragande faktor till varför bolag väljer att avvika från koden. Bolag med ett koncentrerat ägande tenderar att avvika från koden. Dessutom har jag märkt att dessa bolag ägs av Industrivärden, Investor. De bolagen kännetecknas även av att de har starka familjeägare som äger mer än 30 % av aktierna, dessa ägare vill oftast ha kontroll över bolaget och därför avviker de från den svenska koden. / Background: Accounting and corporate scandals that took place in the 2000s in the United States and several European countries took off in the corporate governance debate. Many countries began to adopt rules designed to develop corporate governance and increase confidence in the business world. Sweden suffered like other countries of accounting scandals, and as a result of this came the Swedish Code of Corporate Governance to rebuild market confidence to the Swedish companies. The first of July 2005 the code was applied in the Stockholm Stock Exchange for all companies on the A-list and the O-list with market capitalization exceeding 3 billion i.e. companies included in the Large Cap. Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze how companies on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap, deviates from the Swedish code and if they deviate from the same points in the code and how thoroughly these companies explains their deviations. I want to get an understanding of why the code exists and why the companies deviate from it and whether the code works as expected. Methodology: To examine the extent to which companies deviate from the code and which points that the companies differ from, I have studied and observed the companies' annual reports and corporate governance reports. Theoretical Framework: In this chapter, I have raised earlier research that deals with other codes and the principle comply or explain, and the reasons why companies choose to follow or deviate from the code. These studies took place in Germany and the UK.7Empirical foundation: The empirical data consists of annual reports and corporate governance reports of the surveyed 28 companies in the Large Cap from both 2010 and 2011. Conclusions: The conclusion of this study is that the ownership structure is a contributing factor to why companies choose to deviate from the code. Companies with a concentrated ownership tend to deviate from the code. I have also noticed that these companies are owned by Industrivärden and Investor. The companies are also characterized by having strong family owners who own more than 30% of the shares, the owners usually want to have control over the company and that are why they differ from the Swedish Code.

Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.

Ett offentligt uppköpserbjudande skiljer sig från andra typer av företagsförvärv på så sätt att det riktar sig till en större ägandekrets. Eftersom köparen av praktiska skäl inte kan förhandla enskilt med aktieägarna riktar sig köparen istället, i ett offentligt erbjudande, till alla aktieägare i bolaget. Aktieägarna har sedan att förkasta eller acceptera erbjudandet. Förfarandet kring ett offentligt uppköpserbjudande kräver en aktiv målbolagsstyrelse för att tillvarata aktieägarnas intresse. Takeover-reglernas koppling till LUA har i och med revideringen tydliggjorts och de två regelverken utgör tillsammans stommen i regleringen av offentliga uppköpserbjudanden. Målbolagsstyrelsens roll vid ett offentligt uppköpserbjudande kommer främst till uttryck i punkterna II.17, II.19 och II.20 i takeover-reglerna. Takeover-reglerna har reviderats ett antal gånger sedan de första reglerna, då benämnda rekommendationer, utkom 1971 och målbolagsstyrelsens roll har vid varje revidering utvecklats till att bli mer omfattande. De nya takeover-reglerna träder i kraft den 1 juli 2012. Förutom frågan om hur de nya reglerna kommer att påverka målbolagsstyrelsens roll framträder frågan om vilka intressen som målbolagsstyrelsen ska tillvarata och hur dessa förhåller sig till varandra. Intressebegreppen, aktieägarnas intresse och bolagets intresse, kommer till uttryck såväl aktiemarknadsrättsligt som aktiebolagsrättsligt. Märkbart vid analys av ändringarna är att de till viss del har skett genom kodifiering av AMN:s uttalanden och doktrin på området. Reglerna har även anpassats, om än inte fullt ut, till brittiska Takeover Code. Ett tydligt exempel är ändringen avseende avtal om deal protection-arrangemang. För att utröna de konkreta konsekvenserna av regeländringarna krävs, i vissa fall, uttalanden från AMN eller komplettering och uppdatering av doktrin på området. Målbolagsstyrelsens roll har, i och med de nya takeover-reglerna, blivit än mer omfattande samtidigt som dess position, gentemot budgivaren, har stärkts genom tydligare reglering för hur styrelsen ska agera.

Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.