Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja vad de skulle göra men i viss mån hur. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.   Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla. / The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.   My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.

Ett yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter. resultatet visade att upplevelsen bland respondenterna verierade. De problematiska aspekter som framgick var framförallt avsaknad av exakta datum för när sjöfararen skulle mönstra på och av sitt fartyg. Man upplevde det svårt att ha framförhållning och kunna göra gemensamma planer eftersom datum ofta ändrades. De positiva aspekterna som framhölls var bland annat; kvalitetstid tillsammans, egen tid och naturliga pauser i förhållandet vilket kunde tillföra positiva känslor av förnyelse. Nyckeln till att få förhållandet att fungera ansågs vara en positiv inställning och ett gemensamt kompromissande från båda parter. / A profession at sea involves alternating away/home periods, which means a special situation for the seafarer in reconciling profession and family life. This rotation system can also be assumed to have consequences fot those who live with a seafarer. Against this backgrund, the purpose of this study was to illustrate how the rotation system may effect the partners´daily lives ande thier ralationship with the saefarer. A qualitaive approach was used because I wanted to understand and describe the respondents´personal experiences. The results showed that the perception among the respondents varied. The problematic aspects that emerged were above all the absence of acxact dates for the serfarer to sign on and off the vessel. Thay found it difficult to be proactive and make common plans when the dates often changed. The positive aspects that were highlighted included; quality time together, own time and natural breakes in the realtionship which could lead to positive emotions of renewal. The key to getting the relationship to work was seen as a positive attitude and a common compromise from both parties.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp. Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna. Eleverna skapar sin identitet i relation till de andra eleverna i klassen. Eftersom klassen inte är självvald så leder det till att eleverna riskerar att skapa en annan identitet än vad de hade gjort om de själva hade fått bestämma sin klass.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet. ”De boende” står för de ungdomar som bor i LSS-boendena. Metoden har varit strukturerade intervjuer, utförda med personal och verksamhetsansvariga på varje LSS-boende som medverkat i undersökningen. Den tydligaste skillnad som finns mellan de olika modellerna av LSS-boenden är i sysselsättningen efter boendetiden på LSS-boendet. Intervjupersonerna i den integrerade modellen angav att eftergymnasiala studier var vanligast för deras tidigare boende. De flesta intervjupersoner i den icke-integrerade modellen angav att skillnaderna i sysselsättning för de som bott där var stora. En intervjuperson i den icke-integrerade modellen angav att söka arbete var den vanligaste sysselsättningen för deras tidigare boende. Detta ger indikationer på att den integrerade modellen i större utsträckning än den icke-integrerade modellen kan bidra till att de boende blir mer självständiga, när det gäller sysselsättningen efter boendetiden. Fortsatta studier med ett större urval bör göras inom detta område för att se om ytterligare skillnader kan påvisas.

<p>Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet.</p><p>Under analysen framkom tre kategorier;</p><p>•Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar</p><p>•Yttre påverkande faktorer – rehaborganisation, miljö och bemötande</p><p>•Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktär</p><p>Resultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex. efter stroke, ett missnöje över den sjukgymnastiska behandling de fått. Dessa vårdtagare har fått sjukgymnastik i hemsjuk-vården eller på särskilda boende och de uttrycker ett missnöje framförallt över att tillgången är begränsad men även gällande kvalitén.</p><p>Sjukgymnastik är ett viktigt inslag i många äldres liv, både i direkt anslutning till sjukdom eller skada men även för de med störst funktionsnedsättning. De ser sjukgymnastik som ett sätt att förbättra och/eller behålla sin fysiska funktionsförmåga i ett led att behålla sin själv-ständighet, integritet och livsstil. Alla informanter uttrycker en vilja och drivkraft till att vara självständiga, en önskan om att klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt.</p>

<p>Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet när det gäller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjälp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. Föräldern ingår i ett allmänt system av normalitet, såsom övriga samhällsmedlemmar. Studiens fokus ligger på förälderns agerande utefter detta i förhållande till den situation som barnets funktionsnedsättning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebär att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid är i fas med varandra. En följd av detta är att småbarns- och ungdomstiden förlängs, vilket föräldrarna i vår studie upplever som en svårighet. Svårigheten ligger bland annat i att barnets självständighetsutveckling skiljer sig från det som i allmänhet anses vara normalt och därmed skiljer sig även förälderns roll i denna utveckling. Studien visar att föreställningar om normalitet ständigt är närvarande i föräldrarnas berättelser.</p> / <p>We have made a qualitative interview study about parents' experiences of every day life with a child who has Down syndrome, particularly with regard to the child's youth. The empirical data collected has been interpreted using Becker's (2006) theory of deviance, Goffman's (2001) theory of stigma and Goffman's (2009) theory of interaction in everyday social life. The parent are included in a general system of normality, just as any other member of society. The focus of the study is parent's acting in relation to normality and to the situation that the child's disability causes. Down syndrome results in a development disorder, which means that child's physical and mental development not always is in phase with each other. This causes an extension of the childhood and youth, which the parents in our study perceive as difficult. The difficulty lies among other things in that the child's development of independence differs from what is generally considered to be normal and that the parent's role in this development consequently also differs. The study shows that ideas of normality are constantly present in the parents' narratives. </p>

Idag satsas allt mer på stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i närmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett år efter avslutad placering på Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet är vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstämmer med personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med ungdomar samt ordinarie anställda på Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning. Av resultatet framkommer att de komponenter ungdomarna menar har haft en positiv inverkan är personalens generella stöd och tillgänglighet och särskilt kontaktpersonen har haft stor betydelse. De är positiva till de regler som fanns och menade att personalgruppen var sammansvetsad och konsekvent. Flera respondenter upplever att Kollbos personal genom sitt stöd har haft del i att deras relationer med familjen förbättrats. Den komponent som framför allt uppfattades ha en negativ påverkan var tillämpningen av avvisning som konsekvens för regelbrott. Detta var även den komponent om vilken uppfattningarna i ungdoms- respektive personalgrupp skilde sig åt i störst utsträckning. Resultatet visar att ungdomarna, med ett undantag, idag är nöjda med sin livssituation. Majoriteten menar att placeringen har gjort en avgörande skillnad för deras nuvarande situation. / Today there is an increased use of supportive residential homes of different types and placements close to home are preferred. The purpose of this study is to examine the present situation of youths at least one year after completing their placement at Kollbo, a supportive residential home within the social welfare service of Örebro municipality. The purpose is also to examine which components have been regarded as positive respectively negative by the youths and how their views agree with the staff’s. The study has a qualitative approach and is based on interviews with youths and the regular staff at Kollbo. The interview guides have been formulated on the basis of the study’s aim, the statement of activity and previous research. The results of the study show that the components that have been positively regarded by the youths are the general support and availability provided by the staff and especially their contact person have had a special meaning to them. They are also in favour of the rules and have experienced the staff as united and consistent. Several respondents’ experience is that the staff at Kollbo has had an active part in helping to improve the youths’ family relations by their support. The component regarded as having the most negative influence was the use of refuse of entry as a consequence of breaking the rules. This was also the component were the staff’s and youths’ opinions differed the most. The result further shows that the youths, with the exception of one person, are pleased with their present life situation. The majority believes that the placement has made a significant difference for their present situation.

No description available.

Bakgrund: Måltiden är central för en människas fysiska och psykiska välmående. Malnutrition är ett vanligt problem i den äldre populationen. Syfte: Att undersöka hur personer boende på två vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län upplever sin måltidsmiljö samt hur det egna behovet av egenvårdsstöd och inflytande möts under måltiden utifrån faktorerna fysisk och social måltidsmiljö, hjälpmedel, egenvård och självbestämmande. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta informanter på vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval. Tillstånd för studien anskaffades hos boendets verksamhetschef. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades utifrån enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i 15 kategorier och fem teman som beskrev informanternas erfarenhet av måltiden, hjälp, hjälpmedel och känsla av delaktighet i matsalen. Informanterna förmedlade en varierad bild av den sociala måltidsmiljön, likväl den fysiska. Informanterna är alla individer och har en högst personlig åsikt om vad man äter och hur man beter sig i matsalen. Individens personliga inställning färgar också upplevelsen av måltidssituationen. Slutsats: Individer som lever och bor på särskilt boende för äldre har olika viljor och preferenser vad gäller vilka faktorer som påverkar till en positiv måltidsmiljö. Förändringsideér hos de äldre finns men forum för påverkan saknas, vilket kan resultera i en känsla av vanmakt. Vetskap om rätten till anpassad hjälp och stöttning vid måltiden varierar. Upplevelser av för lite hjälp och avsaknad av anpassade hjälpmedel medför en negativ påverkan på individens självupplevda egenvårdskapacitet. / Background: The meal is central to a person's physical and mental well-being. Malnutrition is a common problem among the elderly population. Objective: To study what the elderly people living in two nursing homes in Uppsala had to say about their physical and social meal environment and need of self-care support and the feeling of influence during the meal based on factors of social and physical environment, aid, self-care and influence. Method: Qualitative interview study. Eight residents living in 2 nursing homes in Uppsala were interviewed using a strategic sample. Permission for the study was obtained by the clinic manager. The interviews were transcribed and analyzed by a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: The interviews resulted in 15 categories and five themes which described the informants' experience of the meal, help, aids and sense of influence in the dining room. The informants presented a varied picture of the social meal environment, as well as the physical. The informants are all individuals and have a personal opinion on what to eat and how to behave in the dining room. The individual's personal attitude also colors the experience of the meal situation. Conclusions: Elderly residents living in nursing homes have different desires and preferences regarding the factors that influence a positive meal environment. There is a lot of ideas among the elderly, but a lack of forum for influence can result in a feeling of powerlessness. The knowledge about the right to customized help and support during the meal varies among the elderly. Experiences of too little help and lack of acquired aids has a negative impact on patient self-care capacity.