Ett tillgängligt samhälle innebär att alla individer är inkluderade och ska ha samma rättigheter. Trots direktiv och mål som satts upp för flera år sedan angående anpassningar och tillgänglighet för att samhället ska kunna vara till för alla så finns fortfarande brister som försvårar flera människors vardag. Denna studie undersöker skillnader på tillgänglighetsanpassningar i Karlstad. Undersökningen består av två huvudkategorier som ansetts vara viktiga delar i människors vardag. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ intervju där intervjun presenterades utifrån kategorierna: Livsmedelsbutiker som representerar livsmedelstillgång samt resecentrum som innefattar buss- och tågstationen som representerar möjligheten att kunna resa. Resultaten har analyserats och jämförts med varandra och befintlig litteratur om ämnet. Den empiriska datan samlades in genom en intervju med en representant från Funktionsrätt Värmland. På grund av den rådande coronapandemin blev möjligheterna för personligt möte mer begränsat, därav utfördes intervjun via telefon. Undersökningen gjordes också genom observationer på de utvalda platserna för en närmare insikt i hur lätt det är att orientera sig och ta sig fram. Utifrån undersökningarna kom det att bli möjligt att fastslå om livsmedelsbutikerna samt buss- och tågstationen var tillräckligt anpassade för att alla ska kunna ta sig fram och vara inkluderade i, samt vad som skulle behöva tillgänglighetsanpassas och förbättras. Utifrån intervjun och observationerna kunde en slutsats dras om empirin stämde överens med de befintliga teorier som tagits upp i studiens början. Frågeställningarna kunde besvaras utifrån den insamlade empirin som i sin tur kunde knytas samman med den befintliga teorin.

Datum: 2022-05-30 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Sofie Eriksson (94/04/20)  Frida Tjärnström (96/03/05) Titel: Medarbetares förändrade självständighet och möjlighet till beslutfattande vid hybridarbete - En fallstudie med mixad metod om hur självständigheten och möjligheten till beslutsfattande hos individer inom organisationers försäljningsfunktion förändras vid skiftet till hybridarbete Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: Organisationsförändring, hybridarbete, beslutsfattande och självständighet Forskningsfråga: Hur upplever chefer och medarbetare att medarbetares självständighet och möjlighet till beslutsfattande förändrats vid skiftet till hybridarbete? Syfte: Syftet med denna fallstudie genom organisationers försäljningsfunktion var att få en djupare förståelse för den organisationsförändring som skett vid övergång till hybridarbete. Detta med ett fokus ur ett självständighets- och beslutsperspektiv på individnivå. Metod: Studien använder en fallstudiemetodik med mixad metod. Till det empiriska materialet genomfördes fem intervjuer med fem olika försäljningschefer och sedan har en enkät skickats ut till dessas medarbetare. Resultatet analyserades sedan genom en tematisk analys. Slutsats: Det framkom flera faktorer som påverkar medarbetarnas självständighet och möjlighet till beslutfattande, bland annat kommunikation, chefens påverkan och att alla var införstådda i det som hände inom organisationen. Vidare konstaterades det att cheferna ansåg att medarbetarna blivit mer självständiga vilket medarbetarna själva delvis höll med om. Det fanns däremot en gemensam upplevelse att medarbetarnas beslutsfattande ökat. / Date: 2022-05-30  Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr. Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen                      University  Authors: Sofie Eriksson (94/04/20) Frida Tjärnström (96/03/05) Title: Employees' changed independence and opportunity for decision-making in hybrid work - A case study with a mixed method on how the independence and opportunity for decision-making in individuals within organizations' sales function changes when switching to hybrid work Supervisor: Magnus Linderström  Keywords:Organizational change, hybrid work, decision-making and                            independence Research questions:How is the employees' independence and opportunity for decision    making impacted by the shift towards hybrid work, according to managers and their employees? Purpose: The purpose of this case study through organizations' sales function was to gain a deeper understanding of the organizational change that took place during the transition to hybrid work. This with a focus from an independence and decision-making perspective at the individual level. Method: The study uses a case study methodology with a mixed method. In          addition to the empirical material, five interviews were conducted with five different sales managers and then a questionnaire was sent out to their employees. The result was then analyzed through a thematic analysis. Conclusion: Several factors emerged that affect employees' independence and            ability to make decisions, including communication, the manager's influence and that everyone understood what was happening within the organization. Furthermore, it could be stated that the managers considered that the employees had become more independent, which the employees themselves partly agreed with.There was, however, a common experience that employees' decision-making increased.

Att befinna sig i den så kallade tredje åldern, mellan avslutat yrkesliv och innan beroende av stöd i vardagen, är att vara i en tid som utmärks av att vara aktiv och där möjligheter till självuppfyllelse finns. Den här uppsatsens syfte var att undersöka hur pandemin påverkade personer i tredje åldern och hur de hanterade olika risker och önskningar gentemot bilden av sig själva som del av en särskild riskgrupp. Det undersöktes även hur dessa personer förhöll sig till att tillhöra en grupp som lyftes fram som riskgrupp baserat på sin ålder, där särskilda rekommendationer gavs av myndigheterna. Frågeställningarna fokuserade på hur dessa personer förhållit sig till risker i vardagen, pandemins fokus på äldre och upplevelsen av särskilda rekommendationer. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av sju djupintervjuer. Respondenterna var mellan 70–82 år och hade alla slutat arbeta i försörjningssyfte. Baserat på tidigare forskning har två teoretiska ingångar använts - Anthony Giddens teorier om risk och tillit samt Axel Honneths erkännandeteori. Resultatet visade att pandemin gick att betrakta som ny och särskild situation, vilket lett till att vardagen fått omformas och fyllas med ibland ny mening men också nya former för att upprätthålla meningsfullhet. Att bibehålla självständighet framstod som en viktig drivkraft bakom olika beslut som togs i vardagen i förhållande till riskhantering och skapande av nya rutiner. Hanterandet av en ny vardag, med förändrade villkor och en ny uppfattning om ens ålder präglades av ett aktivt hanterande för att dels väga olika risker mot varandra i pandemin och balansera detta mot behovet av erkännande. På olika sätt framträdde de egna förmågorna som en viktig aspekt i hur personerna i intervjuerna bedömde sin egen situation i pandemin och de egna möjligheterna till anpassning och skapande av en ny vardag. Detta resultat diskuteras i slutet i relation till tidigare forskning och metodologiska och teoretiska val. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där resultaten om hur de komplexa relationer mellan självständighet och begränsningar som hanterades i pandemin kan förstås.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. / Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

Äldre är en växande och ofta bortprioriterad åldersgrupp, där många är i behov av stöd för att klara av sin vardag. Utifrån styrdokument och lagar framkommer det att vård- och omsorgsverksamheter ska främja äldres självständighet. Konsensus saknas gällande definitionen av begreppet självständighet trots att det är ett välanvänt begrepp. Upplevd självständighet är ett begränsat forskningsområde och det finns inget systematiskt sätt att mäta fenomenet på i dagsläget. Studien är genomförd på uppdrag av Karlstads kommun. Studiens syfte var att definiera och operationalisera upplevd självständighet och dess underdimensioner. Ett självskattningsformulär konstruerades för att att mäta upplevd självständighet hos äldre som har stöd för att klara av sin vardag. En tvärsnittsstudie användes som design där självskattningsformuläret administrerades anonym. Totalt inkluderades 94 respondenter. I resultatet framkommer självständighet består av en subjektivt aspekt och är ett viktigt komplement till de väletablerade objektiva bedömningarna på området. Självskattningsformuläret anses fånga in studiens definition av upplevd självständighet. Vidare framkommer att självskattningsformuläret består av fem komponenter: (1) Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam och känslan av att få hjälp, (4) Upplevelsen av att få hjälp, samt (5) Upplevelsen av att göra saker på egen hand. Samtliga komponenter bedöms vara möjliga underdimensioner av upplevd självständighet. Slutsatsen är att äldre kan uppleva sig som självständiga, trots behov av hjälp och stöd. Att självständighet är något subjektivt mätbart och att vikt måste läggas vid den individuella upplevelsen för att se om insatser främjar upplevd självständighet. / The elderly is a large and growing population that has been deprioritized for many years. Government policies, documents, and laws make it clear that care and welfare of elderly need to promote independence and self-reliance. However, there is no uniform definition of the term independence, and there is no systematic way to measure the phenomenon today. The purpose of this study was to define and operationalize subjective independence and its various sub-dimensions, and was commissioned by Karlstad Municipality. A self-assessment questionnaire was designed to measure the perceived independence of elderly who have assistance during their everyday lives. A cross-sectional study was used and the self-assessment questionnaire was administered anonymously. A total of 94 respondents participated. The result showed that independence consists of a subjective aspect, and thus, is an important complement to objective assessments of independence. The self-assessment questionnaire is considered to capture the study's definition of subjective independence. Furthermore, the study showed that the self-assessment questionnaire consisted of five components: (1) Control and influence, (2) Quality of life and active choices, (3) Shame and the feeling of getting help, (4) The experience of getting help, and (5) The experience of doing things on your own; that are possible subdimensions of subjective independence. The conclusion is that the elderly can experience themselves as being independent, despite their need of assistance in their everyday lives; and that independence is something subjectively measurable, and that emphasis must be placed on the individual experience to see if efforts promote subjective independence.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka personens vardagsliv, arbetsliv och relationer som kräver social interaktion. Syftet med vår föreliggande studie var att undersöka hjälpmedels påverkan för en ökad delaktighet och självständighet för personer med autismspektrumtillstånd ute i arbetslivet utifrån ett personalperspektiv. På senare år har forskningen blivit bredare inom detta område, däremot finns det fortfarande kunskapsluckor gällande kognitiva hjälpmedel på arbetsplatserna och erfarenheter utifrån personalperspektiv. För att belysa personalens erfarenheter om hjälpmedels påverkan för personer med autismspektrumtillstånd har vi valt en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Professionernas erfarenheter och upplevelser i vår studie visar på att hjälpmedel har en betydande påverkan för att individer med autismspektrumtillstånd får en ökad känsla av delaktighet och självständighet i arbetslivet. Vidare visar vår studie att med stöd av hjälpmedel finns det en ökad chans att personer med autismspektrumtillstånd behåller sin anställning. Tack vare insamlad empiri skapas kunskap och ett tydliggörande kring ämnet. Uppsatsen visar även vikten av att arbetsgivaren samt kollegorna har förståelse och medkänsla för personer med autismspektrumtillstånd samt att arbetsgivaren har möjligheter att ge rätt stöd för att medarbetaren inte ska uppleva negativa erfarenheter. / Autism Spectrum Disorder (AST) is a neuropsychiatric disability that can affect a person's daily life, work life and relationships that require social interaction. The purpose of our present study was to investigate the impact of assistive technology for increased participation and independence for people with autism spectrum disorders in working life from a staff perspective. In recent years, research has become broader in this area, however, there are still knowledge gaps regarding cognitive aids in the workplace and experiences from a personnel perspective. To shed light on the staff's experiences of the impact of assistive technology for people with autism spectrum disorders, we have chosen a qualitative research method with semi-structured interviews. Professionals' experiences and experiences in our study show that aids have a significant impact on individuals with autism spectrum disorders having a feeling of increased participation and independence in working life. Furthermore, our study shows that with the help of aids, there is an increased chance that people with autism spectrum disorders retain their employment. Thanks to collected empirical data, knowledge and clarification about the subject is created. The essay also shows the importance of the employer and colleagues having understanding and compassion for people with autism spectrum disorders and that the employer has the opportunity to provide the right support so that the employee does not experience negative experiences.

Bakgrund: Stroke är ett vanligt förekommande fenomen både nationellt och internationellt. Patienters beskriver ett missnöje över vissa delar av omvårdnaden när det kommer till problematik efter en stroke. Lagar och styrdokument förtydligar vårdpersonalens ansvar och skyldigheter vid omvårdnad och patienters egenvård betonas. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens perspektiv på omvårdnaden gällande patienter som genomgått en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats och presenterats. Resultat: Vårdpersonalen menade att relationen till patienter var viktig för att ge patienter möjlighet till god omvårdnad. Vårdpersonalen beskrev också att andra förutsättningar behövs för god omvårdnad samt att det förekommer svårigheter i omvårdnaden. Det är viktigt att ta hänsyn till patienters unika svårigheter och problem efter stroke och anpassa omvårdnaden efter det. Omvårdnaden strävar efter att patienter i möjligaste mån ska bli självständig. Slutsats: Vårdpersonalen bör se den unika patienter med unika besvär för att anpassa omvårdnaden och för att omvårdnaden ska leda till främjandet av patienters självständighet. / Background: Stroke is a common phenomenon worldwide. Patients describes dissatisfaction when it comes to nursing after stroke related to specified problems. Laws and guidelines define healthcare staff’s responsibility and obligations related to nursing and the patient’s self-care is prioritized. Aim: To describe nursing related to patients after stroke from a nursing staff perspective. Method: A general literature review including analysis and presentation of both qualitative research and quantitative research. Result: Healthcare staff concluded that the relationship to the patient established the possibility to give the patient meaningful nursing care. Healthcare staff also described other important aspects to succeed in nursing and some difficulties in nursing. It’s important to be aware of the patients special and unique needs and adopt the nursing care after those aspects. The patient will receive nursing care to support the patient to independence which the nursing care also strives for. Conclusion: Healthcare staff must include the unique patient and be aware of the unique circumstances to be able to adjust nursing care and encourage the patient’s way to independency.

In October 2017, the Spanish region Catalonia held a referendum vote on independence, but was not able to declare independence because of a strong opposition from the central government in Madrid. For the news media there are different ways to describe an event like this and these ways might have different outcomes on those who take part of the news. With a background inthe Catalan independence movement and the democratic role of news media, the aim of this study is to examine how Swedish newspapers in their reporting shaped the independence process, before and after the referendumOctober 1st 2017, to determine any shift in the reporting. With a qualitative text analysis, the study examines 16 newspaper articles in relation to framing theory to determine which forms of framings that were used. This study finds that Swedish newspapers shapes the independence process as strategy- or issue framed, with the strategy frame appearing once more in the reporting after the referendum than before.

Avsikten med denna studie har varit att undersöka och söka svar till hur digitala gestaltande sömnadsinstruktioner, i form av filmer, kan utformas för att stötta och skapa självständighet åt samtliga elever, även de elever som har läs- och skrivsvårigheter samt elever med annat modersmål. Studien har också sökt svar om på vilka sätt elevernas uttryck för självständighet visar sig genom användandet av gestaltande sömnadsinstruktioner. Genom aktionsforskning tillsamman med fyra av mina elevgrupper i årskurs nio, med sammanlagt 35 elever, har studien genomförts utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genom ett antal kvalitativa metoder. Metoderna har bestått av deltagande observationer, digitala lektioner med utvärdering av gestaltande sömnadsinstruktioner, kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken elever, gestaltning i förändring där elevernas utsagor har varit vägledning till förändring av de befintliga gestaltande sömnadsinstruktionerna och skapandet av nya instruktionsfilmer med andra applikationer. Studien har genomförts under perioden med pandemin Covid-19, vilket har begränsat studiens utformning. Elevernas sammantagna uttryck har visat att verktyg i form av digitala instruktioner kan öka självständigheten i slöjdarbetet när det gäller samtliga elever i undersökningsgrupperna. Eleverna är överlag positiva och de skapade digitala sömnadsinstruktionerna upplevdes som repeterbara digitala genomgångar och ett bra komplement i framtidens slöjdundervisning.

Berggren, Sara (2022). Vägar till självständighet för elever med intellektuell funktionsnedsättning - ett samspel mellan lärare, elevassisten och föräldrar. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.