Alla kommuner och städer i Sverige måste börja arbeta mot en hållbar stadsutveckling för att bland annat lösa problemen med den bostadsbrist som råder men också för att skapa platser för befolkningen att trivas i. Regeringens ambition om den hållbara stadsutvecklingen är att Sveriges kommuner och städer ska bli mer gröna, hälsosamma, inkluderande och klimatsmarta. Kommunerna har planmonopol som styr den fysiska planeringen och därigenom styr även hur bostadsbyggandet ska gå till, till exempel genom kommunala markanvisningar där kommunen ställer krav på hur byggnationen av en markbit får gå till. Kraven omfattar hållbarhetens tre dimensioner där fokus tenderar till att ligga mer på den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Dock börjar allt fler kommuner ställa mer krav på sociala åtagande vid kommunala markanvisningar och vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Den här studien är i samarbete med Derome och utgår därmed utifrån Derome som exploatör vid kommunala markanvisningar. Studien ska svara mot den problematik som Derome upplever i deras arbete med sociala åtagande vid bland annat kommunala markanvisningar. Studien utgår därmed från markanvisningsprocessen där Derome är exploatör. Studien ska ge en ökad kunskap om vad social hållbarhet är och hur det kopplas samman med byggandet av ett nytt bostadsområde. Målet är att ta reda på hur Derome arbetar med sociala åtagande idag (2020), vad för krav som en kommun ställer på sociala åtagande och hur en arkitekt arbetar med socialt hållbara bostadsområden. Studien tar även upp hur samarbetet mellan de olika aktörerna ser ut vid kommunala markanvisningar. Studien är inspirerat av en intressentdialog enligt GRI som har genomförts med Deromes interna respektive externa intressenter i form av intervjuer. Studien utgår även från hållbarhetsredovisningens sociala åtagande och ett företags samhällsansvar, CSR. Deromes problematik framgår tydligt i studien där Derome har behövt en plan och hjälp med att komma loss i deras arbete med sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Resultatet är svaret mot problematiken som tydliggörs i förslaget vilket kommer att kunna fungera som en vägledning i Deromes arbete framöver. Förslaget har bland annat tagit fram hur ett socialt hållbart bostadsområde definieras och det är genom: att möta livets olika faser, skapa en blandning, skapa trygga och säkra boendemiljöer, skapa attraktiva platser där människor möter varandra, skapa en tillgänglig och stark mobilitet, främja fysisk aktivitet, ta tillvara på kulturvärden och vara ett område där alla ha råd att bo i. Det framkommer även tydligt att Derome behöver skapa förutsättningar för social hållbarhet i sina bostadsområden redan tidigt i planeringsprocessen, innan och/ eller under detaljplaneringen. Det är dock viktigt att understryka vikten av att ett bostadsområde aldrigiiblir socialt hållbart om inte den sociala närvaron tas i beaktning i förvaltningen och under dess livslängd. / All municipalities and cities in Sweden must start working towards sustainable urban development in order to, among other things, come to terms with the housing shortage prevailing but also to create places for the population to thrive in. The government's ambition for sustainable urban development is that Sweden's municipalities and cities should become more greener, healthier, inclusive and climate smart. The municipality has a planning monopoly that controls the physical planning and thereby also controls how housing construction should go. Therefore, the municipality makes demands on how the construction of a piece of land may go. The requirements cover the three dimensions of sustainability where the focus tends to be more on ecological and economic sustainability. However, the municipality is beginning to make more and more demands on social commitments in the construction of newly produced residential areas. This study is in collaboration with Derome and is therefore based on Derome as an operator for municipal land directions. The study will answer the problems that Derome experiences in their work with social commitment at municipal land directions. The work is based on the land allocation process where Derome is an operator. The study will provide an increased knowledge of what social sustainability is and how it is linked to the construction of a new residential area. The goal is to find out how Derome works with social commitments today (2020), what requirements a municipality places on social commitments and how an architect works with socially sustainable housing areas. The study also addresses how the cooperation between the various actors looks at municipal land directions. The study is inspired by a GRI stakeholder dialogue conducted with Derome's internal and external stakeholders, respectively. The study also starts from the sustainability report's social commitment and a corporate social responsibility, CSR. Derome's problems are clear in the study where Derome has the need for a plan and help to get rid of their work with social commitment in the construction of newly produced residential areas. The result is the answer to the problem that is clarified in the proposal, which will serve as a guide in Derome's work going forward. The proposal has, among other things, developed how a socially sustainable housing area is defined and it is through: meeting life's different phases, mixing, security, meeting places, mobility, promoting physical activity, cultural values and that everyone should be able to afford to live in the area. It also emerges that Derome needs to create conditions for social sustainability in its residential areas early in the planning process, before and/ or during the detailed planning. However, it is important to emphasize the importance of a residential area never being socially sustainable unless the social presence is taken into account in the administration and during its life.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad HRM arbetar med inom den social och miljömässig hållbarheten i organisationer samt vilka utmaningar som finns inom hållbarhetsområdet. Uppsatsen vill även undersöka om det finns konkurrensfördelar som HRM kan generera. Det empiriska materialet har samlats in genom tre stycken fysiska semistrukturerade intervjuer och två telefonintervjuer från två olika organisationer. De fem intervjuerna följde samma intervjuschema. Genom uppsatsen har det visat sig att HRM i större utsträckning arbetar med den social hållbarhet i jämförelse med den miljömässiga hållbarheten. Detta i relation till HRMs kompetenser, kunskaper samt humana resurser. I och med HRMs kompetenser inom den sociala hållbarheten kan de skapa konkurrensfördelar gentemot andra organisationer då de anses värdefulla och sällsynta. De slutsatser som identifierats är att HRM i dagsläget bör arbeta med den sociala hållbarheten och hållbart ledarskap. I framtiden kommer det krävas mer kompetenser och kunskaper för HRM för att kunna arbeta med den miljömässiga hållbarheten, vilket kan ses som en utmaning. En ytterligare utmaning inom HRM är tillgången till fler humana resurser. Fler humana skulle kunna öka möjligheterna för ett ännu bättre arbete med både den sociala hållbarheten samt hållbart ledarskap, men skulle även öppna upp möjligheterna för ett miljömässigt hållbarhetsarbete. / The purpose of this essay is to examine what HRM is working with within the social and the environmental sustainability in organizations and also which challenges there are within corporate sustainability. The essay also wants to examine if there are any competitive advantages that HRM can generate. The empirical materials have been gathered through three physical semi-structured interviews and two telephone interviews from two different organizations. The five interviews were conducted with the same questions. It has been found that HRM in greater occurrences works with the social sustainability in comparison to the environmental sustainability. This in relation to HRMs competencies, knowledge and human resources. As a result of HRMs competencies within social responsibility, they can create competitive advantages against other organizations as they are considered valuable and rare. The conclusions that are identified are that HRM should work with social responsibility and sustainable leadership. In the future, more competencies and knowledge will be required for HRM to be able to work with environmental sustainability, which can be a challenge. A further challenge within HRM may be the availability of human resources. More people working with HRM could increase opportunities for even better work with social sustainability and sustainable leadership and would also open up opportunities for work with environmental sustainability.

Problemformulering och syfte: Hållbarhet och miljövänliga produkter har under senare år blivit ett viktigt samtalsämne, inte minst när det gäller produktion och konsumtion av livsmedel. FN tog år 2015 fram 17 globala mål för hållbar utveckling, med ambitionen att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I en mindre kontext har detta påverkat hur företag ska upprätta en hållbar verksamhet. De regelverk som finns inom området gäller större företag. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en uppfattning om hur mindre livsmedelsföretag arbetar med implementering av hållbarhet med hjälp av styrmedel. Studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar mindre livsmedelsföretag ställs inför när det gäller att implementera hållbar utveckling och hur de använder sig av styrmedel för att föra verksamheten och dess aktörer i en gemensam riktning mot ett företagsamt ansvarstagande. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med abduktiv ansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Genom tolkning av empirin har vi kommit fram till ett flertal slutsatser, bland annat att butikernas tillvägagångssätt gällande hållbarhetsarbetet till stor del beror på om koncernen är centralstyrd eller decentraliserad. Även att styrmedlen är viktiga i implementeringen av hållbarhetsarbetet, speciellt de informella och informativa när det gäller att inspirera sin personal och omvärld. De svårigheter som förekommer beror dels på lagar och regler, men också på en låg efterfrågan på hållbara produkter från kunderna. / Problem statement & purpose: Sustainability and environmentally friendly products have become an important topic in the last years, primarily when it comes to production and consumption of food. In 2015, the UN presented seventeen global goals for sustainable development, which have the ambition to achieve social, environmental, and economical sustainability. In a smaller context, affects how companies should work sustainably. In an early stage in the study, we discovered that national regulations of establishing sustainability apply to larger companies. Therefore, the purpose of the study focus on answering how smaller grocery stores implements ecologic, economic, and social sustainability within their organization by control means and the challenges may arise. Method: This is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach. The empirical section is conducted from semi-structured interviews and observations. Conclusions: Interpretation of the material has led the study to several conclusions, among others that the store's course of action when it comes to the sustainability work depends on whether the business group's management control is centralized or decentralized. As well that the control means are important to implement sustainability, especially the informal and informative ones when it comes to inspiring staff and the rest of society. Also, that challenges in maintaining and developing sustainability are due to laws and regulations, but also a low demand for sustainable products from customers.

The intent of this report is to distinguish the significance of interiors to obtain social sustainability in office environments as well as identifying selected environmental rating systems’ weaknesses and strengths concerning the inclusion of social criteria. To conduct the study an extensive literature study and several interviews have taken place. The study has resulted in 45 different criteria, which all are significant to obtain in a social sustainable office environment. To make the results easier to understand and interpret they are presented graphically with a custom designed tool, titled Duis Socialis. Using this tool, the criteria for social sustainability are presented along with the results from the review of the environmental rating systems. The results of this study shows that the environmental rating systems have a predominance towards the technical criteria in comparison with the criteria concerning sociology, culture and equality. This trend is most likely a consequence of the technical criteria being easier to quantify as well as containing distinguishable exposure-response relationships. The one criterion that could be identified in all of the environmental rating systems was Toxic-free materials. This is most likely because it is easy to quantify and is an important criterion seen from an environmental point of view. Six criteria were not identified in any of the systems: Power structures, Gender neutrality, Open spaces, Orderliness, Physically attractive interiors and Viable technology. None of the reviewed environmental rating systems do a clear attempt to include social sustainability, with the exception of WELL Building Standard. WELL Building Standard: New and Existing Interiors and WELL Building Standard: New and Existing Buildings were the environmental rating systems that fulfilled the most criteria. This may be because WELL Building Standard focusses on health and well-being instead of being a pure environmental rating system. Also, WELL Building Standard has been used to help identify the social criteria used in this study. The system that fulfilled least criteria was BASTA, it only fulfilled Toxic-free materials. This is because BASTA has a clearly stated focus on toxic-free materials and nothing else. The results of this study aim to increase the awareness of social sustainability and are by the authors of this report seen as a first step in the process. In the future the authors believe in the introduction of sustainability rating systems and sustainability certifications in which the economic, ecologic and social dimensions of sustainable development are included.

Swedish Instrument of Governance and Housing Sustention Responsibility state that everyone living in Stockholm County has the right to housing. This thesis deals with norms created by the first-, second-hand rental market and priority housing rules and regulations in the Stockholm County. Using a queer theoretical framework this thesis analyses the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in housing market in relation to “housing for all” policy and suggests possible policy changes in order to make the rental housing market more inclusive. Queer theory asserts that subjects are precisely constituted by the existing power structures through socio-political arrangements that are based on assumptions. Urban planning by its nature also uses assumptions therefore it also reproduces accepted truths and risks generalizing heterogeneous social groups’ needs, these generalizations might also create cases that are insensitive to personal needs. According to queer theory identities change over time and individuals can belong to more than one category simultaneously and therefore rental housing market requires having awareness of fluidity. This study by using the queer theoretical framework, analyzes the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in Stockholm’s rental housing market by using stories, interviews, policy documents, reports and statistical data to clarify how accepted truths/norms effects the constitution of housing categories, and how these housing categories, for that matter norms that are created by rules and regulations, exclude/include different social groups from the rental housing market. In order to fulfil the laws for “housing for all”, there is a need for more affordable rental housing units as well as regulation luxury renovations, supporting research that is related to housing prices and so on. The laws can also be fulfilled by changing in the norm for rental housing tenants; this can be done decreasing the demands for being eligible tenants including requirement on income for regular queue and requirement of study phase of 50 percent for students. For the second-hand rental housing there is a need of a system that minimizes possible discrimination, a database of accessible housing units could help those that need accessibility issue solved and a wider variety with a bigger housing stock for homeless could benefit homeless that want to change their realities. Concerning usage of housing stock in Stockholm, policy changes like “kompis kontrakt” make it possible to use the existing rental housing stock more efficiently. The conclusions of this study shows that the requirements set by the rules and regulations on first-hand rental housing excludes individuals that have record of non-payment related to housing, an income that is lower than the total of the monthly rent and 4 675 SEK, and that are not credit worthy. For many including homeless sensitiveness to personal needs are critical. The results show that there is number of shelters in Stockholm County is insufficient and the aid given by the social services to shelters reproduces gender binaries through laws. / Sveriges grundlag samt Bostadsförsörjninglag fastslår att alla boende i Stockholms län har rätt till bostad. Denna uppsats berör de normer som skapats av första- och andrahandsuthyrning på bostadsmarknaden samt regler om förtur i Stockholms län. Med ett queerteoretiskt ramverk analyserar denna uppsats situationen för unga unga vuxna och studenter, äldre, hemlösa, LBGTQ samt misshandlade personer i behov av skydd på bostadsmarknaden i relation till principen om "bostad för alla" och föreslår möjliga policyförändringar med syfte att att göra hyresmarknaden mer inkluderande.  Queerteori menar att subjekt är precist skapade av befintliga maktstrukturer genom sociopolitiska uppställningar baserade på antaganden. Även stadsplanering använder genom sin natur antaganden och reproducerar på detta sätta accepterade sanningar och riskerar på detta sätt att generalisera behoven hos heterogena sociala grupper. Dessa generaliseringar kan även skapa scenarion okänsliga för personliga behov. Enligt queerteori ändras identiteter över tid och individer kan tillhöra mer än en kategori samtidigt varför hyresmarknaden fordrar medvetenhet om denna fluiditet.  Denna studie undersöker bostadssituationen i Stockholm för unga vuxna, studenter, pensionärer, hemlösa, HBTQ och utsatta personer, ur ett queerteoretiskt perspektiv. Genom metoder som berättelser, intervjuer, dokument, rapporter och statistik är syftet att klargöra hur vedertagna sanningar och normer ligger till grund för boendekategorier, och hur dessa boendekategorier utesluter eller inkluderar olika sociala grupper från hyresmarknaden. För att nå målet ”bostad åt alla”, behövs prisvärda hyresrätter, åtstramning/minskning av renovering av lyxlägenheter samt forskning kring hyressättning, och så vidare. Lagarna kring ”bostad åt alla” kan även följas genom att ändra på normen för hyresvärden, bland annat genom att minska på kraven för vem som anses vara en lämplig hyresgäst (och stå i bostadskö) på basis av sin inkomst samt minimum 50 procent studiefart för studenter. När det gäller andrahandsuthyrning finns ett behov av att minska risken för diskriminering. En möjlig lösning är en databas med lediga lägenheter som finns tillgängliga för de som är i behov av tillgänglighetslägenheter och således nå grupper som, tex hemlösa, som vill ändra sina levnadsförhållanden. Ytterligare en lösning är möjligheten till ”kompiskontrakt” som skulle göra utnyttjandet av hyresbeståndet mer effektivt. Denna studie visar att reglerna kring förstahandskontrakt utesluter vissa individer/grupper som har ett förflutet av att inte kunna betala hyran, lägre inkomst än den totala månadshyran eller som inte är kreditvärdiga. Särskild hänsyn bör därför tas till många gruppers, även hemlösas personliga situation. Resultaten från denna studie visar även att antalet härbärgen i Stockholms län är för få och att Socialstyrelsens bidrag till dessa reproducerar könsbinärer.

This study has been conducted on behalf of Vectura Consulting AB with the purpose to examine how different actors perceive the dimensions of sustainability and sustainable construction. The purpose is also to provide an understanding of existing barriers and opportunities for sustainable construction within the industry and exemplify with different directions for the actors in order to develop sustainability. The study has approach the research problem by using systems theory, developed by Checkland, to identify the relevant system. Other systems theories has been used as an theoretical framework in order to identify barriers and opportunities, which in this study are based on Hughes’s theory about reverse salients and salients. Interviews with a selection of different actors in the industry and prior research have in this study served as empirics and the perspective of the systems theory defines the necessary tools to be used. The study shows that no consistency prevails regarding the definition of sustainability among the actors. Although, the environmental aspect of sustainability is prioritized by a majority of the actors oppose to social and economic aspects. Furthermore, for some of the actors economy is governing while for others it is decisive. Sustainable construction is characterized by a long-term parallel process with incentives such as branding, recruiting, and optimized operations. Moreover, the study indicates a willingness among the actors to define the concept of sustainability in order to achieve an industry wide definition. Such a definition would be of benefit for simplifying procurement and developing sustainable construction. The study identified two barriers and two opportunities. The actors agrees on that the procurement regulations of the Swedish infrastructure authority “Trafikverket” in combination with contracts defined by multiple products, and the objectives of Trafikverket,  are the two main barriers for holding back the development of sustainability in the industry. However, Trafikverket’s goal to increase the number of contracts based on function is seen as an opportunity as it enables creativity and innovation and a possible side effect of sustainable development. In addition, side bids from different actors are considered as a driver that will accelerate Trafikverket’s work regarding sustainability and especially sustainable construction. Finally, the authors give examples of directions for the industry to enhance sustainable construction and by doing so the authors connect vision with practice.

The construction industry has an increased focus on using sustainable methods to reach a more sustainable society but is still lacking the social aspect of sustainability. The belief is that this aspect has to be a natural part in construction projects to successfully plan and develop sustainable societies. A method to achieve this could be the use of Social Impact Assessment (SIA), a method frequently used in other countries such as U.S, Australia and Canada. The aim with the thesis is to investigate how this method can be used in a Swedish context, but also how the public in the best manner can be involved in decisions that affect them. To complement the theory with empirical findings a case study is done within Järvalyftet, one of the biggest redevelopment projects in the Stockholm region at the moment. A SIA deals with several areas and issues and is therefore complex to perform in an efficient way. It is consequently important to create a team with mixed disciplines to be able to manage the work and face the different problems in the best possible way. The thesis indicates that public involvement is of major importance to create an acceptance for the planned project among the affected parties in order to reduce both the timeframe and the costs of the project. Further, the thesis indicates that public involvement early on in a project facilitates for the affected people to deal with changes and trade-offs resulting by the project. / Byggbranschen har idag ett större fokus på att använda hållbara metoder i byggandet för att på så sätt nå ett mer hållbart samhälle, men saknar fortfarande fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. För att lyckas med att planera och bygga hälsosamma och hållbara samhällen måste de här aspekterna bli en naturlig del i byggprojekten. En metod för att lyckas med detta kan vara användandet av Social Konsekvensbeskrivning, en metod som ofta används i länder som USA, Australien och Canada. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur denna metod kan användas, men också hur allmänheten på bästa sätt kan bli involverade i beslut som berör dem själva. För att komplettera teorin som använts i arbetet har en case study gjorts inom Järvalyftet, ett av dagens största ombyggnadsprojekt i Stockholmsområdet. En SKB berör många olika områden och frågor och är därför en komplex process att genomföra. Det är följaktligen viktigt att skapa en grupp med varierande yrkesdiscipliner för att hantera arbetet och möta de olika problemen på bästa möjliga sätt. Arbetet visar på att allmänhetens deltagande är av stor betydelse för att skapa förankring bland berörda parter då ett projekt planeras, för att på så sätt minska både projektets tidsram och kostnad. Vidare visar även arbetet att involvering av allmänheten i ett tidigt skede av projektet underlättar för de berörda att hantera de förändringar och avvägningar som projektet medför.

Samhällsplanering är en stor fråga med många olika perspektiv. I Agenda 2030 beskrivs två mål som är direkt applicerbara på samhällsplanering. Mål 3 innebär att alla människor, oavsett ålder ska ha förutsättningar för att leva ett gott liv med gott välbefinnande där mötet med andra människor är en viktig faktor. Det andra målet, Mål 11 innebär att bostadsområden och städer ska vara inkluderande och hållbara. I Sverige har vi en växande befolkning som är 65 år och äldre. Detta som en effekt av den ökade livslängden och gäller även i Åredalen.   Intresset för att tillbringa tid i Åre växer och en effekt av detta är att efterfrågan på både fritids- och permanentbostäder ökar. Under 1980-talet flyttade många till Åre och av de som blivit kvar i Åredalen sedan dess är det flera som bor i villor. Dessa villor skulle kunna vara intressanta för de yngre generationer som börjat bilda familj och etablerar sig i dalgången. Idag saknas boende som riktar sig till generationen 55+ trots att undersökningen i studien visar på att behovet finns. En slutsats av studien är att ett boendekoncept som riktar sig till bland annat målgruppen 55+ skulle kunna stimulera flyttkedjan i dalgången.   Syftet med studien är att ta fram ett koncept för exploatering av en 45 000 kvadratmeter stor fastighet i Åre by med det sociala perspektivet som utgångspunkt. Fastigheten ingår i fastighetsbolaget Diös bestånd idag och de befintliga byggnaderna inrymmer olika typer av verksamheter. Några av de verksamheter som finns på fastigheten är vård, polis och coworkingytor.   Eddadikten ”Människan är människans största glädje” har använts som utgångspunkt vid framtagningen av förslaget. För att skapa ett förslag med anknytning till det behov som finns i dalgången baseras förslaget på den enkätundersökning samt de intervjuer och platsbesök som genomförts under studiens gång. / Urban planning is challenging and includes many different perspectives. Agenda 2030 describes two objectives that are directly applicable to urban planning. Objective 3 means that all humans, regardless of age, should have the prerequisites to live a good life with good well-being where meeting with other people is an important factor. The other objective, Objective 11, means that residential areas and cities should be inclusive and sustainable. In Sweden, we have a growing population that is 65 years and older. This is an effect of the increased length of life and also applies in Åredalen.   The interest of spending time in Åre is growing and one effect of this is that the demand for both holiday and permanent housing is increasing. During the 1980s, many people moved to Åre. Of those who have remained in the valley since then, several lives in villas. These villas could be of interest to the younger generations who have started to establish their family life in the valley. Today, there is no accommodation aimed at the generation 55+ even though the study shows that the need exists. One conclusion of the study is that an accommodation concept aimed at, among other things, the target group 55+ could stimulate the moving chain in the valley.   The purpose of the study is to develop a concept for the development of a 45,000 square meter property in Åre based on the social perspective. The property is part of the real estate company Diö's portfolio today and the existing buildings house different types of businesses. Some of the activities carried out on the properties are healthcare, police and coworking areas.   The eddic poem "Man is man's greatest joy" has been used as a starting point in the preparation of the proposal. In order to create a proposal related to the needs of the valley, the proposal is based on the survey as well as the interviews and site visits conducted during the study. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Den ökade användningen av E-Hälsa i Sverige, delvis driven av den rådande Coronaviruspandemin, illustreras tydligt av det digitala vårdmötet - “nätdoktorn”. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019. Den bestämmer krav för att statliga, regionala, och kommunala aktörer ska säkerställa att tjänsterna de erbjuder är tillgängliga för alla. Om de inte är det ska en redogörelse finnas som förklarar varför, och hur de planerar att åtgärda bristerna. Lagen inkluderar privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Den träder först i kraft för mobilapplikationer i slutet av juni 2021. Målet med denna studien var att ta reda på hur tillgängliga dessa privata aktörer faktiskt är, och till vilken grad de riskerar att exkludera människor. Detta målet uppnåddes genom att jämföra de tre mest populära mobila applikationer som erbjuder digitala vårdmöten, emot kriterierna i WCAG 2.1 till nivå AA. Kriterierna testades med två mobiltelefoner: en med operativsystemet Android, och en med iOS. Samtliga applikationer visade sig till stor del inte följa riktlinjerna. En fullständig redogörelse gjordes för vilka applikationer som bröt mot vilka riktlinjer, med relevanta skärmdumpar inkluderade. Resultaten analyserades efter hur detta kan påverka användaren, och diskuterades utefter hur detta kan påverka samhället i stort. Tidigare forskning kring den digitala klyftan, samt tillgång till digital sjukvård, jämfördes med resultaten för att forma studiens slutsatser. Undersökningen visar tydligt att avvikelser från riktlinjerna skapar problem för funktionsvarierade användare, och att endast en av applikationerna erbjuder stöd för fler språk utöver svenska och engelska. Studien instämmer även med tidigare forskare om att framtida forskning och utveckling av E-Hälsa och digital tillgänglighet måste vara användardriven - specifikt driven av funktionsvarierade användare. / The sharp increase in E-Health usage driven by the COVID-19 pandemic has in Sweden most notably been observed in the rise of mobile applications offering remote health care-consultations. The law of accessible digital public service has been in effect since 2019. It compels governmental, regional, and municipal bodies to ensure that their services are accessible for everyone and, if not, to produce a full accounting of how and why. This includes private agents who provide a publicly funded service. This law only starts applying to mobile applications from June in 2021. The aim of the study was to find out how accessible the services these agents provide are, and to what degree they may risk excluding people. The aim was achieved by comparing the three most popular mobile applications that provide remote consultations, against the success criterions of the WCAG 2.1 to level AA. One phone running Android and one running iOS were used in testing. All three applications were found to be largely non-conforming to the guidelines. A full accounting was made of how the tested success criterions were met by each application, with included screenshot examples. The results were analysed in view of the direct implication on the user, and discussed concerning what implications they may have on a societal level. Corollaries were drawn to past research of access to digital healthcare and the digital divide to form conclusions. A lack of accessibility in these applications was concluded to threaten work towards social sustainability. Breaching the guidelines directly creates problems for disabled users, and only one of the applications supports a great range of languages. In agreement with past researchers, future accessibility research and WCAG-analysis is strongly suggested to be user-centered - specifically centered around disabled users.

Mit dem ersten Nachhaltigkeitsbericht der TU Chemnitz wird ein Überblick in die nachhaltigkeitsbezogenen Aktivitäten und Beiträge der drittgrößten Hochschule Sachsens gegeben. Der Nachhaltigkeitsbericht umfasst den Zeitraum von 2015 bis März 2021. Im Bericht wird sich an einer ganzheitlichen Sicht der Nachhaltigkeit orientiert. Der Bericht enthält unter anderem das partizipativ entwickelte Nachhaltigkeitsverständnis der TU Chemnitz, wichtige Kennzahlen, aktuelle Entwicklungsbedarfe und beispielhafte nachhaltigkeitsausgerichtete Forschungsprojekte sowie Lehrveranstaltungen. / The first sustainability report of the TU Chemnitz provides an overview of the sustainability-related activities and contributions of the third largest university in Saxony. The sustainability report covers the period from 2015 to March 2021. The report is oriented towards a holistic view of sustainability. Among other things, the report contains the participatory developed sustainability understanding of the TU Chemnitz, important key figures, current development needs and exemplary sustainability-oriented research projects and courses.