No description available.

<p>I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lärande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar också vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda på detta har vi använt oss av fältstudier baserade på observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har även en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur. Efter att ha tagit del av tidigare forskning samt genomfört fältstudier och en enkätunder-sökning har vi fått bevis på att integration mellan barn/ungdomar och djur kan stärka deras självförtroende och ge en större ansvarskänsla.</p>

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lärande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar också vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda på detta har vi använt oss av fältstudier baserade på observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har även en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur. Efter att ha tagit del av tidigare forskning samt genomfört fältstudier och en enkätunder-sökning har vi fått bevis på att integration mellan barn/ungdomar och djur kan stärka deras självförtroende och ge en större ansvarskänsla.

No description available.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten. Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas. Det är viktigt för barnen att må bra, känna sig glada, vara sig själva och inte behöva vara rädda.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett förskollärarperspektiv bidra med kunskaper om hur de uppfattar att deras arbete kan bidra till barns sociala utveckling. För att undersöka frågan har vi tagit del av 10 förskollärares resonemang kring deras relationsfrämjande arbete på förskolan samt hur de beskriver de relationer som kan gynna hela barnets utveckling. I studiens resultat framgår det att förskollärarna vill främja relationer som bygger på ömsesidigt samspel, empati och som kan möjliggöra att barnen vidareutvecklas både socialt och kognitivt. Relationer som är maktbaserade och som inte bygger på ömsesidigt samspel är relationer som förskollärarna vill arbeta för att de ska utvecklas till positiva relationer som gynnar barnens sociala utveckling. Förskollärarna beskriver att deras förhållningssätt gentemot barns sociala förmågor är viktigt för hur relationerna formas på förskolan. Förskollärarna menar att hur de bemöter barnens sociala yttranden inom de vardagliga situationerna är en del av deras förhållningssätt. Inom olika projekt, aktiviteter och lek menar förskollärarna att de arbetar för att utveckla barnens sociala förmågor gällande att skapa kamratrelationer.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på lekens betydelse för barns sociala utveckling samt hur de beskriver sin roll i detta. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilka genomfördes på två olika förskolor inom samma kommun med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala utveckling och att den sociala kompetensen utvecklas genom att barn samspelar och leker. Förskollärarna har en viktig roll i barns lek vilket även styrks genom den tidigare forskningen.I resultatet framkommer det att pedagogerna upplever leken som en betydande faktor för barns sociala utveckling. Resultatet visar även på att pedagogerna ser sin roll och sitt förhållningssätt av stor betydelse gällande barns sociala utveckling. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

The purpose of my study is to highlight the importance of play for children's social development in preschool. The study is based on active preschool teachers' perceptions and personal experience on the importance of play for children's social development. What are their own thoughts about children who rarely play and how you react as a teacher to the children who rarely plays with other children? The study is based on qualitative interviews with five preschool teachers who work in different sections in preschools. I chose to use my interviews to illuminate the preschool teachers' own view and experiences out of children's play and how it may affect the child's social development. The results of my interviews showed that preschool teachers agree that play is an important part of children's social development and that it is in the game, children can develop their imagination, motor skills and interaction with other children. In the game and the interaction with other children they observes first one another and imitate what other children are doing before there is time for the children themselves to laugh and play together. The results also showed that it is important that a preschool teacher is included in the children's play, not always active but present in the room where the children themselves play. It is also important that the child feel secure in being at the preschool in order to play and that as a preschool teacher is a guide for the children who rarely play together with other children to help them into the other children´s play.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barnens flerspråkighet och deras sociala utveckling. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa berör förskollärarnas uppfattningar kring barnens sociala utveckling, relationen mellan barnens flerspråkighet och deras social utveckling samt deras uppfattningar kring arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Detta innebär att tre förskollärare med minst fem års arbetslivserfarenhet av arbete i förskola och med viss erfarenhet av arbete i flerspråkiga barngrupper har kommit att intervjuas och bidra till studiens syfte. Analysen av förskollärarnas svar från intervjuerna baseras på teorierna sociokulturellt perspektiv och interkulturell pedagogik. I sina berättelser uttrycker förskollärarna samspel, verbal och icke-verbal kommunikation samt lek som förutsättningar för barnens sociala utveckling. De uttrycker även vikten av det svenska språket och modersmålet för barnens skapande av gemenskap respektive lärande av varandra och möjlighet till uttryck. Vidare uttrycker förskollärarna olika uppfattningar av arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Beskrivningar om barnens uppdelning i mindre grupper och möjlighet för flerspråkiga barnens delaktighet samt pedagogernas roll anses vara viktiga inslag i arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling.