Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund / There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive. The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.

A qualitative interview study how the normative gender images affects on women, their roles and positions in a drug abuse. The purpose of this study aims to shed a light at the consequences that the normative gender scenario inflicts on women with drug abuse and how these prejudices affects these women. Based on interviews with four different women who all lived with a drug abuse we have problematized how the gender system and the normative gender images affected them. We have used gender perspectives and social constructivism theories while analyzing the empirical basis. More specifically we use the theories of Butler about how gender constructs through performative actions and Hirdmans theories of the gender system. The paper ends with a discussion of the result and a description of how the women through the socialization process is shaped to meet the normative image of women. In the subculture they adopt a more masculine appearance in order to achieve respect and status. When the women decides to leave the drug abuse and the subculture they are expected to once again adapt to the normative image of their gender, which on a micro level becomes a rollercoaster of gender strategies for the individual woman.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund / There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive. The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.

Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen. Vi kunde inte finna att diskursen hade någon koppling till ideologi utan istället kunde kopplas till regerings- eller oppositionsställning. Yttranden från personer tillhörande partier i regeringsposition tenderade att ha ett individperspektiv på hemlösa och hemlöshet. De i opposition efterfrågade större insatser utifrån ett samhällsperspektiv. / This thesis has been made with the purpose of identifying discourses in the way media choose to portray the situation of the homeless as well as the homeless themselves. The aim is also to investigate whether these discourses have an ideological foundation. Previous research distinguishes two main discourses where the responsibility of the individual and the responsibility of the society are portrayed as being in opposition to each other. Our method has been to perform a discourse analysis of political statements and debate articles which have been published in Aftonbladet and Dagens Nyheter. We chose to focus on these two newspapers since they are two of the Swedish newspapers which sell the most copies. Three general discourses were visible; the perspective of the society, the perspective of the individual, and the third, combined perspective of the society and the individual. Our results showed that the perspective of the individual was the most wide-spread discourse. We did not find ground for any connection to ideology. Instead we found that it could be connected to the ruling government or to the opposing parties. Opinions from people belonging to a ruling political party tended to have the perspective of the individual in mind, whereas the opposing parties demanded greater efforts from society.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet inte bara var en individ med nedsatt intellektuell funktion utan också var i allmänt sämre kroppslig kvalitet, svårhanterligt och med stor potential för att i framtiden hängiva sig till kriminella aktiviteter och osedligt leverne.

Idag marknadsförs mängder av produkter vars funktionella värde, av olika anledningar, är svårt för konsumenterna att konkret utvärdera. De Value Propositions som tillverkare och återförsäljare av dessa produkter förmedlar skiljer sig potentiellt från de Value Propositions som konsumenterna faktiskt använder sig av vid sina köpbeslut. Dessa produkters natur medför att konsumenterna tar aktörer, andra än producenterna och återförsäljarna, till sin hjälp för att vidareutveckla ursprungligt Value Proposition. Denna process utgörs av interaktion med exempelvis andra konsumenter i samma fysiska och/eller virtuella sociala nätverk. Nätverket blir då ett system för utformning och vidareutveckling av Value Propositions. Uppsatsen undersöker hur nätverket av och omkring styrketräningsutövare som använder kosttillskottsprodukter, formar de Value Propositions som associeras med produkterna. Studien finner att dessa Value Propositions formas av aktörer andra än producenterna/återförsäljarna via word-of-mouth samt electronic word-of-mouth. Studien identifierar vidare faktorer som påverkar det inflytande aktörerna har i utformningen.

Sammanfattning Syftet med studien är att belysa det specialpedagogiska uppdraget ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.  Historiskt sett har det specialpedagogiska uppdraget förändrats i takt med politik och utbildningskultur, vilket kan ha inneburit svårigheter med att befästa en yrkesgrupp.  Det kan också innebära att det finns otydligheter kring uppdraget, vilket i sin tur möjliggör olika tolkningar utifrån personlighet och kontext. I denna studie studeras det specialpedagogiska uppdraget genom samtal med några personer som innehar specialpedagogisk kompetens. Tanken är att försöka förstå det specialpedagogiska uppdraget med inspiration från Berger och Luckmanns (2010) tresidiga modell, som innebär att institutioner genomgår en rad processer för att slutligen bli socialt accepterade. Institutioner i detta sammanhang kan vara en yrkesgrupp eller en arbetsfördelning. Berger och Luckmann använder sig av termer som externalisering, objektivering och slutligen internalisering. När en internalisering har skett är också något socialt accepterat. Samtalen i studien kan beskrivas som en ostrukturerad intervju, då intervjuerna är upplagda utifrån olika kategorier. Ahlefeld Nissers (2009) kunskapande samtal har funnits med som en inspiration i intervjuerna, då vi kan mötas som likvärdiga och med ömsesidig respekt. Det specialpedagogiska uppdraget beskrivs av respondenterna som svårtolkat och i samtalen framkom olika dilemman som försvårar i exempelvis mötet med övriga pedagoger En slutsats är att det saknas en nationell tydlighet kring det specialpedagogiska uppdraget vilket kan betyda att uppdraget konstrueras genom egna erfarenheter och omgivningens behov. Utifrån respondenternas berättelse i denna studie framkommer flera olika processer som tyder på att mycket i det specialpedagogiska uppdraget inte är internaliserat det vill säga, helt accepterat av omgivningen. / Abstract The purpose of the study is to elucidate the special education assignment from a social constructivist perspective. Historically, the special education assignment has changed in line with politics and the culture of education, which may have entailed difficulties in consolidating a professional group. It can also mean that there are ambiguities about the assignment, which in turn enables different interpretations based on personality and context. In this study, the special pedagogical assignment is studied through conversations with some persons who have special pedagogical competence. The idea is to try to understand the special education assignment inspired by Berger and Luckmann's (2010) three-sided model, which means that institutions undergo a series of processes to finally become socially accepted. Institutions in this context may be a professional group or a division of labor. Berger and Luckmann use terms such as externalization, objectification and finally internalization. When an internalization has taken place, something is socially accepted as well. The interviews in the study can be described as an unstructured interview, since the interviews are arranged according to different categories. Ahlefeld Nisser's (2009) knowledgeable conversation has been an inspiration in the interviews, since we can meet as equals and with mutual respect. The special education assignment is described by the respondents as difficult to interpret, and in the conversations various dilemmas emerged that are difficult in, for example, the meeting with other educators. Based on the respondents' story in this study, several different processes emerge which indicate that much in the special education assignment is not internalized, that is, fully accepted by the environment.

The aim of this paper is to examine how trans people who embody fictional characters in text-based roleplays online construct gender identity through immersive representations of their understandings of gender as performance. I have conducted semi-structured chat interviews with seven participants and examined the transcripts with a queer phenomenological theoretical framework. I have found that the participants have a deep understanding of the differences between the physical and the digital world and that they use this knowledge to safely explore gender identity and expression within the online roleplay. Furthermore, the participants express how the digital world allows them to experience material bodies that they do not possess in the physical world. This affords them the freedom to explore bodies as expressions of gender identity as well as the opportunity to experience their hopes for the future in the physical world.

Följande uppsats handlar om ungdomars syn på judar och antisemitism utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Syftet är att nå en förståelse kring hur ungdomar erfar sin omvärld, såväl för att finna de bidragande faktorerna som leder till fördomar, intolerans och antisemitism som för att utröna vilka erfarenheter de har från sin tid på gymnasiet. Resultatet visar att den föreställningsvärld de fyra intervjuade ungdomarna har, skapats utifrån familj och närmiljö och att antisemitism i hög grad är kopplad till Israel-Palestina konflikten. Vidare pekar resultatet på bristande värdegrundsarbete inom gymnasieskolan.