Många individer lever idag som identifierade sexmissbrukare, men det råder delade meningar inom forskningsvärlden om vad sexmissbruk och dess ursprung egentligen är. Vissa menar att det är genetiskt betingat och en sjukdom, medan andra tolkar det som ett beteende eller ”viljesjukdom”. Samtidigt finns det anledning att skilja den medicinska betydelsen av sexmissbruk från den sociala, där den senare kan förstås som socialt konstruerad utifrån individers upplevelser och erfarenheter av missbruket. En förståelse för sexmissbruk som subjektivt, socialt konstruerat saknar stöd i forskningen och syftet med denna uppsats är därför att analysera detta, samt vilken mening upplevelsen av sexmissbruket får för aktiva respektive nyktra sexmissbrukare och deras anhöriga. Detta görs med hjälp av socialkonstruktionistiska och fenomenologiska begrepp genom en textanalys av diskussioner från ett onlineforum för en självhjälpsgrupp ägnad fenomenet. Den metodologiska ansatsen är delvis fenomenologisk och delvis hermeneutisk för att fånga konstruktionen och meningarna i upplevelsen av missbruket. Resultatet av studien visar att sexmissbruk, i självhjälpsgruppens kontext, kan förstås som både individuellt och kollektivt konstruerat. Den individuella konstruktionen handlar om sexmissbruk som en ond påtvingande kraft, där befrielse från denna endast kan nås genom kontakt med en högre makt. Den kollektiva konstruktionen handlar om hur sexmissbruk formar en gemenskap, där det pågår en gemensam kamp emot tillfrisknande och där gemenskapen i sig är det enda sammanhanget inom vilket tillfrisknande kan ske. Resultatet visar även att det meningsfulla i upplevelsen av sexmissbruket framförallt handlar om missbrukets negativa konsekvenser, exempelvis förlusten av meningsfulla (exempelvis monogama) relationer, men även om gemenskapen och samhörigheten till likasinnade.

Incel är en förkortning av det engelska involuntary celibacy, eller på svenska de individer som befinner sig i ett ofrivilligt celibat. De individer som identifierar sig som incel har som en grupp fått mycket uppmärksamhet på grund av dess misogyna tankar och våldsamma agerande. I denna studie granskar vi hemsidan incels.is, som är det största forumet där individer som identifierar sig som incel sammanstrålar. Vi fokuserar i vår studie på att undersöka upplevelsen av alienation hos medlemmarna på hemsida samt vilka förklaringsmodeller och vilken världsbild som skildras på hemsidan. Studien har en diskursanalytisk grund, då vi strävar efter att med hjälp av medlemmarnas egna ord beskriva hur verkligheten konstrueras. Genom att studera forumstrådar och  kommentarer på hemsidan framkommer att medlemmarna upplever att deras identitet som incel har konstruerats på grund av feminismens framsteg och hypergamin. Vidare framkommer att upplevelsen av alienation är vanligt förekommande hos medlemmarna på incels.is och att många uttrycker att det finns en stark korrelation mellan alienation och psykisk ohälsa.  Vi vill, via denna studie, belysa incel som ett fenomen samt vilka konsekvenser alienation kan generera i.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ”VD har ordet”.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ”arena”.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ”VD har ordet” konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag. När VD har ordet – vad väljerman att säga?Syftet med uppsatsen är att titta på hur konstruktionen av ”VD har ordet” på företagenswebbsidor bidrar till skapandet av ett ledarideal och att beskriva hur detta ideal ser ut.Uppsatsämnet är behandlat utifrån en kvalitativ ansats och med ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv. En utgångspunkt är att jag inte betraktar språket somen exakt representation av verkligheten och att människan både är och skapar sinverklighet. Föreställningen vad ledarskap ”är” och hur det utförs bestäms av de socialakonstruktioner som uppstår i samspelet mellan ledaren och ”de ledda”.Under vinjetten ”VD har ordet” är kapitallogiken i form av vinstmarginaler och nyckeltalfortfarande det dominerande temat men det verkar vara på väg att ändras. Jag ser att VDäven väljer att beskriva affärsmodell, organisationsmodell, produkt eller för ettresonemang som sträcker sig utanför dessa teman. De ökande antal teman ochväxlingarna i utformning och ton i texterna visar sig dock inte vara tecken på någondjupare förändring i vad man egentligen säger. Resultatet av studien blev således att jagfann en VD som i sitt vd-ord uppehåller sig runt självklarheter och kommunicerar genom”icke-kommunikation”. Det som uppnås med denna konstruktion handlar troligen inte omatt förmedla visioner eller värderingar utan är snarare ett sätt att upprätthållaorganisationen, bevara stabilitet och inge förtroende. VD har ordet – och upptäckten jaggör är att dessa ord egentligen är en form av ”icke-kommunikation”. / Uppsatsnivå: C

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet. Tidigare forskning lyfter fram medias roll i producering och reproducering av kvinnlighet och manlighet, samt dess inflytande på individers självbild och verklighetsuppfattningar. Eftersom det huvudsakliga syftet med reklam är att sälja en produkt är denna framställning inte alltid en korrekt avspegling av den objektiva verkligheten. För att få en bättre förståelse för hur reklamen kan tolkas utgick vi i den teoretiska bakgrunden från Butlers performativitetsbegrepp, Connells utgångspunkter om en genusordning samt Goffmans teorier om hyperritualisering.Resultatet visade att informanterna upplevde att de påverkades av mediereklamens framställningar. Informanterna var väl medvetna om att medias framställning av kvinnoidealet inte är en riktig avspegling av verkligheten, samtidigt fanns det ändå en strävan att komma så nära idealbilden som möjligt. Detta bekräftar Butlers, Connells och Goffmans teorier om att kvinnlighet och manlighet är någonting som är socialt konstruerat och fastläggs av den rådande normen i samhället.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande. Vårt resultat visar att kvinnor i dessa sociala verksamheter inte ser sig som underkastade vad det gäller det omtalade begreppet glastaket. Vi har genomfört sju intervjuer med kvinnor på ledande positioner inom handikapp- och äldreomsorgen. Intervjuerna har vi analyserat och tolkat, vilket har gett oss en djupare förståelse för kvinnor med ledande positioners arbete och dess betydelse för medarbetare och verksamheten.

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes. These themes are: "Attachment and love is the most important", "Little children - little worry, big kids - big trouble", "The civil right to have children", "Parents dynasty limitations", "Promotion and aggravating factors", "Support in different forms", "To influence and be affected" and "Collaboration and visions for the future ". The results of the study indicate a belief that everyone has the right to have children and it is the community’s responsibility to put adequate measures to which the parental ability is not enough. An ambivalence among the professionals have interpreted when they are experiencing difficulties and sometimes conflicting demands of the role of relating to one part children's right to a safe and caring nursery and on the other hand, the mother's right to autonomy over her own lives. An important prerequisite for a functioning maternity highlighted is that the mother has the ability to bond with her children, and other practical efforts that society can come in with. The interpretation is that the community´s attitudes have changed over time towards a more positive attitude among the professional abilities with appropriate assistance for managing a maternity. The analysis is based on theories of social construction, empowerment, power, and the proximal development zone. / Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning.

Syftet med denna studie är att synliggöra och problematisera hur arbetslag i mångkulturella förskolegrupper i sitt tal konstruerar interkulturalitet. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet som innebär att kunskaper konstrueras i gemenskap. I studien används kvalitativ metod och för att kunna besvara studiens syfte och frågor tillämpas i fokusgrupper för att synliggöra deltagarnas konstruktioner kring interkulturalitet. De insamlade diskussionsmaterialet analyseras med inspiration av innehållsanalys och diskursanalys. Konstruktionerna i sin helhet visade överlappning i de centrala begreppen i studien där interkulturalitet i relation till mångfald och mångkultur är förknippade med etnisk tillhörighet, olika kultur och landets traditioner. I relation till tidigare forskning och bakgrund kunde vi se ett glapp och att det finns en komplexitet kring interkulturalitet och komplexiteten kan vara i hur begreppet konstruerades eftersom det finns generella uppfattningar av de olika begreppens betydelser. Slutsatsen visar på komplexitet med rådande normer och föreställningar som finns i verksamheten och vilket rådande kulturarv som deltagarna anser ska föras vidare när deltagarna samtalade kring de centrala begreppen i studien i relation till interkulturalitet i de mångkulturella förskolegrupperna.

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality. / <p>2021-06-02</p>

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality.Nyckelord: gängkriminalitet, / <p>2021-06-02</p>