Race is a concept that is often avoided in Sweden, and many try to detach present day racism from the antiquated racial biology by not discussing race. To Talk About Race: A Discourse Analysis of the concept of race in present day Swedish daily press aims to investigate how ”race” (in Swedish: ”ras”) is articulated in Swedish daily press within the debate about whether the word “race” should be used or not. The study focuses on looking into which arguments are presented in articles that are in favour of using the word “race” in Sweden as well as which power relations are made visible or invisible through the language that is used within the debate. The empirical material is discursively analysed with guidance from theoretical framework consisting of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory as well as postcolonial theory. The results of the study show that the writers of the articles distinctively disagree with earlier discourses of race as racial biology, and instead articulate a discourse of race as a social construct. The use of the word “race” in Swedish daily press is often argued for with reference to the existence of biological racism in Sweden and how discussing the concept of race and using the word “race” can enable to talk about and counteract those problems. In the articles power relations such as those between white and non-white people can be see, as well as between Swedish people and non-white non-Westerners.

Vi har i denna studie granskat fyra avsnitt ur svenska dokumentärserier som handlar om fall där en kvinna begått mord eller medhjälp till mord. Dokumentärernas struktur utgörs av ett tidslinjärt berättande om dessa kvinnors liv från barndomen fram tills att de erhållit sin dom i rätten. Valet av att analysera kvinnor dömda för mord eller medhjälp till mord kom sig av att de utgör en mycket liten del av den svenska befolkningens grova våldsförbrytare och att brottslingar av kvinnligt kön jämfört med manligt är ett forskningsfält som förhållandevis få studier gjorts om genom tiderna. Vi fann också få analyser av svenska kvinnliga våldsförbrytare baserade på dokumentärer då svenska true crime dokumentärer är relativt nytt i Sverige. Vi har sett detta göras på utländska dokumentärserier och fann det intressant och meningsfullt att bidra med en analys av den svenska motsvarigheten. Samhället genomsyras av sociala regler i form av föreställningar och normer och inte minst könsrelaterade sådana. Studiens huvudsakliga analytiska tolkningsram har utgjorts av det genusteoretiska där tidigare forskning om könsroller och kroppen som social konstruktion samt Christies teori om idealiska offret/gärningspersonen varit vår utgångspunkt. Media är en utav de främsta källorna till kriminalitet vi har idag och syftet med vår studie var att studera hur de kvinnliga mördarna Sara Svensson, Johanna Möller, Cecilia Liebler och Ksenia Kotsneva-Gröndahl framställs i svenska dokumentärserier och hur framställningarnas utformning kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi genom tematisk textanalys undersökt dokumentäravsnittens beskrivande av kvinnorna och deras livshistorier för att hitta återkommande mönster och teman. Frågeställningarna vi ämnade att undersöka var huruvida det går att urskilja gemensamma typiska egenskaper som tillskrivs de olika kvinnliga mördarna i dokumentäravsnitten och om framställningen av kvinnorna skiljer sig åt från den “idealiska brottslingen”. Resultatet av studien påvisar en tendens i flertalet dokumentäravsnitt att framställa kvinnan i enlighet med rådande genusnormer då deras feminina egenskaper (eller brist på) och roller som kvinnor synliggörs och betonas mer än realiteten i att de faktiskt är brottslingar. Konsekvensen blir att ansvaret tas ifrån kvinnorna då deras brottslighet förklaras av alternativa omständigheter snarare än den att de är kvinnor som begått brott. Samt att rådande samhällsnormer om det kvinnliga reproduceras.

Denna text syftar till att undersöka hur förskolans olika aktörer ser på sin verksamhets innehåll samt om det går att koppla den förståelsen till en viss kategori av aktör. Studien vill försöka klargöra huruvida förskolans aktörers har förståelse för hur de påverkar varandra. Texten underbyggs med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att förskolläraren påverkas i sin förståelse för förskolans innehåll samt hur yrket praktiseras av de andra förskoleaktörerna. En diskursanalytisk syn på språket och dess påverkan fungerar som ytterligare ett perspektiv till studien. Vi lutar oss mot tidigare forskning om institutioner och aktörer av forskarna: Ehn (1983), Markström (2007). Forskarna Goffman (2007) och Foucault (2003) tillför begreppet makt. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolans olika aktörer.Enligt informanterna är förskolan en social och kulturell mötesplats byggd på starka traditioner med plats för både lek och lärande. Det unika med förskolan är friheten för förskolans aktörer att pröva sig fram och undersöka tillsammans, vilket bidrar till att alla blir viktiga medskapare av institutionen. Begrepp såsom "här och nu", "varande i stunden" och "barnens intressen och meningsskapande" framträder i vissa intervjuer medan andra framhäver en diskurs där förskolan är hemlik och traditionellt skolförberedande.Förskolan är en politiskt styrd organisation. Dess aktörer har som närbyråkrater ett politiskt uppdrag med viss autonomi. Maktstrukturen kan i förskolan ses som rhizomatisk – aktörernas makt är beroende av de sociala strukturerna, av rummet, deltagarna, samt aktiviteten. En slutsats av analysen kan vara att språket är en maktfaktor som enar pedagogiskt högskoleutbildade aktörer.

In this thesis we have examined if some young people's identity is influenced by television programs. We chose to illustrate this from a gender perspective and have made use of social construction theory. We did group interviews with 13 youngsters, in three groups, to find out how much insight they had in what they watch, if they believe that they are affected and how they believe that gender roles in television programs often look. Our questions are: Does young people's identity take influence of the TV program? How? Creates a social construction of gender in the television programs that young people are watching? Is there awareness among young people on what they watch and how is this in this case out? Important to emphasize is that our results are not necessarily representative of youngsters in general when we only had the opportunity to interview a few. Our survey showed what many of the youngsters had very high awareness around the influence television programs hade on them; however we saw a clear difference between the groups that was two years younger than the other two groups. In the group with young adolescents awareness was not as great as the others. We found that young people had their own methods to rule out certain things they saw. Young people felt that even if they where affected much, they had hard to say exactly what influenced them.

Studiens syfte var att undersöka konstruktionen av gängkriminalitet i Polismyndighetens rapporter. Gängkriminaliteten har ökat snabbt den senaste tiden i Sverige och är ett växande problem samt en stor samhällsfråga som får mycket uppmärksamhet. Polismyndigheten släpper ofta rapporter som presenterar det aktuella läget i Sverige. Metoden som användes var en diskursanalys inspirerad av Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”. Fem utvalda rapporter ingick i analysen som använder sig av Foucaults teorier om makt och kunskap/vetande samt governmentality. Resultatet visade på tydliga diskurser som identifierades i polisens rapporter som var organisatorisk diskurs, territoriell diskurs, ungdoms diskurs och etnisk diskurs. Studiens slutsatser var att polisens konstruktion av gängkriminalitet bidrog till att forma och skapa kunskap om vad gängkriminalitet är, som vidare kan skapa effekter. Effekterna av polisens konstruktion kan vara att det blir svårare att ha en dialog och att det leder till en ökad misstro mot polisen och till en överskattning av problemets omfattning genom en förstärkning av de sociala konstruktionerna och kategoriseringarna av grupper i samhället. Det kan leda till ökad marginalisering och social exkludering av vissa grupper i samhället.

No description available.

Syftet med den här studien är att förstå förskolepedagogers syn på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) användandet i förskolan, vilken betydelse det kan ha för pedagogerna och anses ha för barnen.Anledningarna till AKK:s förekomst och om det här anses uppfyllas i förskolorna studeras utifrån förskolepedagogers perspektiv.Förskolepedagogernas skattning av sin kunskapsnivå är också av intresse.Utifrån förskolepedagogers uttryckta tankar kring AKK skapas en förståelse för perspektivet och skattningen av kunskapsnivån kring ett språkverktyg för vardagliga situationer. Studiens vetenskapliga teori har grundats i sociokulturellt perspektiv och socialkonstruktionismen, med begreppen scaffolding, appropriering och social konstruktion. Metoden som har använts i studien för att kunna ta reda på förskolepedagogers syn kring AKK användandet i förskolan var enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 15 förskolor i Halmstad kommun, till alla verksamma förskolepedagoger på avdelningarna. Det insamlade materialet från enkätundersökningenanalyserades utifrån tematisk analys med hjälp av en matris. I resultatetframkommer det både kvantitativt och kvalitativt resultat. Det kvantitativa resultatet framställs med figurer med pedagogernas svar. Det kvalitativa resultatet har teman För barns skull med delteman Språk och Meningsskapande, det andra temat är Pedagogernas roll. Resultatet i den här studien visar att pedagogerna ansågs ha använt AKK till hela barngruppen, för att bland annat ge barnen förutsättningar till att uttrycka sig i förskolan. Förståelsen för pedagogernas syn på AKK användandet i förskolorna är att det generellt använts i vardagliga situationer. Utmaningar med AKK enligt pedagogerna var att få in AKK i ett systematiskt arbetssätt. Resultatet visade att en tendens kunde ses till att pedagoger som skattade sig högt på kunskapsnivån, använde AKK i en lägre omfattning och vice versa.

Med hjälp av en vetenskaplig grund i teorin om social konstruktion har nio kvalitativa intervjuer genomförts med läkare verksamma inom klinisk patologi, i Sverige. Intervjuerna har fokuserat på att undersöka hur patologerna ser på artificiell intelligens, AI, och hur de tror deras yrke kommer förändras på grund av AI. Vidare undersökte även intervjuerna hur patologerna tror att det kommer vara att arbeta med AI som en del i deras vardag. Sammanfattningsvis visar resultatet att olika patologer har olika inställning till AI och således även olika mycket förhoppning eller förtvivlan inför vad som komma skall. De ser fördelar och nackdelar, risker till försämring och chanser till förbättring. Studiens grund i social konstruktion kompletterar resultatet med att vilka sociala grupper som anses relevanta med fördel kan expanderas samt även att dessa grupper behöver ta sin roll i den sociala konstruktionen av den nya teknologi som AI innebär.

This studies aim was to understand and analyze how social workers in family law constructs risk assessments. Furthermore the study aimed to describe social workers in family laws perspective on the construction of risk assessment. To achieve the goals of this study qualitative interviews was used. In total six social workers was interviewed which all worked with family law in social services. To understand how the social workers constructed the risk assessments a theory from social constructivism was used, namely the institutional theory by Berger and Luckmann. The results show that the procedure of how the risk assessment was similarly executed, the social workers gathered information and then they weighted the information. Though there was a difference in how they gathered the information and how they weighted the information. The main discovery of this study is however that according to the informants the construction of a risk assessment is influenced by seven factors, and these factors could be located on three levels from individual to workplace and to the law and Socialstyrelse. Depending on which level the factor was located it made a difference on how the factor was incorporated to the construction of the risk assessment.

The aim of this study was to explore spouses' roles in a relationship with a partner with dementia and to understand spouses' situations at home. The study was focusing on gender roles and authority in relationships between the spousal caregivers and their partners with dementia. The method used for this study was qualitative content analysis and the data was collected from seven interviews with spousal caregivers about their roles as partners of people with dementia. By critically examining Twiggs three models, carers as resources, caregivers as co-workers and carers as co-clients, we have been able to visualize how spouses can look upon their role to their partners with dementia. A fourth model has been added to a modification of Twiggs models, because spouse's roles didn't fit into any of Twiggs already existing models. There is not a big gender difference about spousal care for a partner, and the caregivers are in a highly extent affected of the situation with a partner with dementia. Spouses role can fit in with partners as carers, which is a fourth model added to Twiggs original three models.