This paper investigates how players interact in classic and retail World of Warcraft by conducting a participant observation study by joining Pickup Groups (PUGs) to play through dungeons. Chat activity is logged and all messages are categorised into different types depending on what is conveyed in an attempt to see if and how social interactions differ between the games. The results indicate that classic players communicate more, both for instrumental value and for purely social reasons. All players met throughout the classic PUGs interacted to some extent through the chat. Most retail players chose not to interact via chat at all. It is speculated that the varying levels of social interaction are connected to the accessibility of the PUGs and dungeons. Dungeons that required more effort to access and had challenges that required an irregular strategy generally had a higher level of social interaction within them. Groups that established a positive atmosphere through social interaction had players that responded to potentially frustrating events by reassuring the other players in order to uphold this atmosphere. Groups that did not establish such an atmosphere responded with frustration instead in similar situations. / Denna uppsats undersöker hur spelare interagerar i klassiska och moderna World of Warcraft genom att utföra en deltagande observation av “Pickup Groups” (PUGs) i så kallade “dungeons”. Chatt-aktiviteten loggades och alla meddelanden kategoriseras i olika typer beroende på vad som förmedlas i ett försök att se om och hur sociala interaktioner skiljer sig mellan de två versionerna. Resultaten visar att spelare av den klassiska versionen kommunicerar mer, både för instrumentellt värde och av rent sociala skäl. Alla spelare som möttes under de klassiska PUG: erna interagerade till viss del genom chatten. De flesta spelare av den moderna versionen valde att inte interagera via chatten alls. Det spekuleras att de olika nivåerna av social interaktion är kopplat till tillgängligheten av PUG:er och Dungeons. Dungeons som krävde mer ansträngningar för att få tillgång till och hade utmaningar som krävde en annorlunda strategi hade i allmänhet en högre nivå av social interaktion inom sig. Grupper som etablerade en positiv atmosfär genom social interaktion hade spelare som reagerade på potentiellt frustrerande händelser genom att uppmuntra de andra spelarna för att upprätthålla denna atmosfär. Grupper som inte etablerade en sådan atmosfär reagerade istället med frustration i liknande situationer.

Despite a steady economic and social development in Bangladesh, women are in an underprivileged situation in many ways. In this context, this thesis aims to explore the impact of mobile phone use on women’s empowerment in Bangladesh. The thesis employs ordered logit model and multinomial logit model using Financial Inclusion Insights (2017) survey data to investigate the relationship between mobile phone use and women’s empowerment. The main result of the thesis indicates that mobile phone use facilitates women’s empowerment in general, but mobile phone use does not give additional support for women’s empowerment in a male headed household. Moreover, social media use by one’s own mobile phone does not help women’s empowerment. The result of this thesis implies that mobile phone conversation does not make any difference in women’s performance to comply with gender norms. Another implication of the result is that mobile phone use itself does not ensure women’s increasing awareness about their rights and does not in all instances help defeat patriarchy. In addition, social media use may expand social networks, but using social media itself does not confirm that it helps women’s empowerment.

Det vi vill undersöka i denna studie är huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjälpa till att påverka sociala åtgärder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna är nära kopplade till användningen av modern kommunikationsteknik såsom exempelvis mobiltelefoni och användning av internet, specifikt sociala nätverkssajter, när vi studerar protesterna som pågår i både Syrien, men även resten av arabvärlden under denna tidsperiod. Detta visades även när vi genomförde våra observationer på webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva åtgärderna mellan individerna, inte minst i Syrien men även resten av arabländerna, om inte resten av hela världen. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pågående upploppen i Syrien där de även har fått större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och även rekrytera medlemmar till de sociala åtgärderna. De nya sociala rörelserna kunde tidigare anses vara decentraliserade, tillplattade organisationer men som idag har utvecklats till att bli en helhet som utgör ett globalt mönster utifrån de sociala rörelserna som vi studerat i Syrien och arabvärlden.

Våra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fältets utseende och för de civil och straffrättsliga institutionernas funktion i vår samtid. Forumanvändarnas språkbruk är i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rådande världsbilden. En världsbild som legitimerar etablerade maktförhållanden. Av denna anledning är medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inläggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av människors inställning till bidragsfusk. Syftet med uppsatsen är att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvändarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegångar. Detta innebär att texten analyseras i förhållande till det bredare sociala sammanhanget. Analysen visar att forumanvändarnas krav på mer förebyggande säkerhetsarbete i form av nya lagar och en förändrad tillämpning av existerande civil- och förvaltningsrättsliga lagar uttrycks i förhoppning om att på ett effektivare sätt hantera inbillade källor till skada - en nyliberal föreställning besatt av osäkerhet. Samtidigt resulterar denna process i en kriminalisering av alla människor i behov av stöd från det offentliga välfärdssystemet.

The bike, once relegated to a neglected, dangerous, and less efficient means of transport compared to cars, has seen its role and is images being reinforced all around the world. However, despite its intrinsic characteristic of being easily accessible, the cycling practice is not value-free. It embodies and reproduces inequalities that cross our societies. The transportation justice research framework investigates conditions to access this sustainable means of transportation insofar of our needs. As such, my research questions the capacity of the municipality of Copenhagen to address mobility justice challenges in cycling practices.First, I investigated this question by analyzing two main types of documents: A national travel survey, disaggregated at the scale of the greater Copenhagen, and strategic documents made by the municipality to evaluate their progress in developing the cycling practice. Then, I ran a set of expert semi-structured interviews to explore what I observed in the documents.The results showed that behind the outstanding numbers, the cycling strategies and visions focus essentially on the commuters and exclude other groups. It limits the cycling practices to the productivity sphere, ensuring an efficient mode of transport to work or education. Despite a gender gap non-existent in biking, the study showed strong differences in cycling patterns. More surprisingly the highest income groups are the ones that cycle the most, but they also drive their car the most as they live predominantly in the suburbs. The cycling practice is also plateauing, may be decreasing.I conclude with a call for diversifying the types of cycle mobility that would take better take into consideration the different needs. In order to maintain a high level of cycling in the Capital, the strategies and policies of cycling should be overseen at the metropolitan scale with a clear structure or institution defining goals and visions.

With a tense political landscape with stigmatizing discourse about migrants and so-called migrant ghettos, alongside continuous indications of gender imbalances in public spaces in Copenhagen, a focus on migrant women was chosen. The thesis takes its outset in a photo project conducted in Kringlebakken, an integration house in Copenhagen. Six migrant women participated and were asked to photograph the city through their eyes, meaning taking photos of their everyday lives and places they wanted to show and talk about in the following photo elicitation interviews. With agency and empowerment as key values the women navigated the conversation and shared experiences about their everyday lives. Concepts of intersectionality, the everyday and emotional geographies were applied through a feminist lens, highlighting the role emotions play in shaping our perception of spaces. From an inductive approach two themes were found: 1) green spaces and 2) everyday practices and challenges. The women shared peaceful moments and embodied experiences in nature both with themselves, with their children and their family. The green spaces evoked gratitude, appreciation and peace and had a general restorative effect in their everyday life. Their appreciation mainly stems from previous experiences in their home countries where urban green areas are not as accessible. Furthermore green spaces become a space where the women can get a break from the everyday chores. In contrast, the experiences shared about the everyday spaces and practices included language barriers, discrimination and feelings of exclusion. The added hindrances to urban life brings a level of discomfort in their everyday lives and it is here that Kringlebakken plays an essential role as an inclusive space in the women’s lives. Highlighting these embodied experiences adds nuances to a heterogeneous group that is often depicted as a homogeneous group.

This thesis investigates the continuance of the MeToo movement in the Swedish context via the digitalplatform Instagram, collective action and feminist organizations that are engaged to end sexual violence.It illuminates how the sisterhood impacted by the practice of challenging the rape script a conceptused to describe the discourse on how sexual violence should be like, and how victim-survivors should behave, how the engagement is made among the activists that engage to challenge the rape script and lastly, how since the MeToo movement started a discourse of rightlessness have been exposed through the sharing of experiences that the MeToo movement initiated. The ethnographic study is based on participant observation of feminist actions in real life and on Instagram as well as interviews with 13 activists from feminist organizations and with background as organisers of collective actions. It is found that the MeToo movement in Sweden is commonly practiced through an engagement in Feminist organizations that serve to keep the movement alive through continuous work to keep sexual violence on the agenda by keeping it visible, and that the engagement is driven by an experience of anger towards the societal discourse that sets the discourse on rape which affects the possibility to be recognized by the legal system. The thesis will overall suggest that there is a sisterhood built on a collective identity, and that the shared identity and oppression between non-men with an aspiration to support one another in the experience of oppression as well as organize safety nets for those who are sentenced for defamation as a consequence of speaking out.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för individers upplevelser av att i spåren av Coronapandemin vara korttidspermitterade. Den kvalitativa studien har en explorativ design och baseras på tretton semistrukturerade intervjuer med korttidspermitterade i den privata sektorn. Vi har kunnat koppla de känslor våra informanter uppger att de känt under den tid de varit korttidspermitterade till de olika faser av känslor som beskrivs i förändringskurvan (Elrod & Tippet, 2002); chockfasen, reaktionsfasen, fasen för bearbetning av förändringen samt insiktsfasen. Det finns en hög acceptans hos samtliga informanter för införandet av korttidsarbetet, de ser det som en stor förmån att kunna få behålla arbetet även om arbetets innehåll under korttidspermitteringen förändrats. Det kollegiala stödet under korttidspermitteringen har varit viktigt för att kunna hantera situationen, samtidigt har förändringen påverkat det kollegiala utbytet både arbetsrelaterat och socialt. Ett intressant fynd är den värderingsförändring som framförallt våra yngre informanter lyfter fram. De har reflekterat över att arbetet tidigare varit en stor del av identiteten, men att de nu ser att även andra saker och intressen måste få utrymme.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

Den här studien har undersökt huruvida grundläggande värderingar skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom på den svenska arbetsmarknaden. Grundläggande värderingar syftar till individens uppfattning om vad som är viktigt och vad individen värdesätter. Exempelvis social status, att hjälpa andra, att bevara traditioner eller en trygg tillvaro. Undersökningen är ett bidrag till att utveckla kunskapen kring vad svenska förvärvsarbetare värdesätter. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats från European Social Survey. Urvalet bestod av 1497 svenska förvärvsarbetare inom både privat och offentlig sektor. De värderingar som undersökts är universalism, välvilja, makt och prestation. Studiens hypotes är att universalism och välvilja bör ha ett samband med offentlig sektor samtidigt som makt och prestation bör ha ett samband med den privata sektorn. Resultatet visar att alla fyra värderingar uppvisar statistiskt signifikanta samband med sektor i linje med hypoteserna. Varken universalism, välvilja eller prestation uppvisade dock några självständiga samband med sektor när en rad kontrollvariabler hölls konstanta. Vilket betyder att dessa tre grundläggande värderingar inte kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privatsektor var dock fortfarande statistiskt signifikant även när hänsyn togs till kontrollvariablerna. Detta innebär alltså att makt har en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom.