Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som förskollärare uttrycker gällande högläsning i förskolan. Det besvaras genom forskningsfrågan: Hur talar förskollärare om högläsning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, med diskurspsykologi som angreppssätt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet i studien synliggör fyra repertoarer som är: "Högläsningen som föränderlig", "Högläsning som språkutvecklande men också vilande", "Högläsning som reflekterande" och "Digital högläsning som fängslande men också kompletterande". Resultatet visar att deltagande förskollärare talar positivt om högläsning i förskolan.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares diskurser kring hur de bedriver undervisning tillsammans med barn, i relation till utomhusvistelsen som sker på förskolans gård. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna förutsättningar att bedriva undervisning på förskolans gård? Och Hur beskriver förskollärarna att undervisning bedrivs tillsammans med barnen på förskolans gård? Socialkonstruktionism och diskursteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat synliggör komplexiteten i begreppet undervisning. Det finns förutsättningar för att bedriva undervisning utomhus om personalen på förskolan tar tillvara på dem. Resultatet visar att utomhusmiljön inte är erkänd som en undervisningsmiljö i samma utsträckning som inomhusmiljön. Social interaktion och kommunikation mellan barnen och mellan barn och förskollärare är betydelsefulla faktorer för undervisningen utomhus.

Förskolläraren ska ansvara för att undervisning bedrivs i förskolan, men då begreppet undervisning är relativt nytt i den reviderade läroplanen 2018 ställs det högre krav på förskollärarnas yrkeskompetens. Platsen för undervisningen kan variera i förskolans olika miljöer, samtidigt har barns lek och lärande utomhus under senare tid fått ta mer plats. Därför är syftet med denna studie att identifiera vilka diskurser som framträder i förskollärarnas beskrivningar av undervisning samt miljöns betydelse för lärandet. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt beskriver förskollärare undervisning i förskolan? Vad framträder i förskollärarnas beskrivningar om utomhusmiljön? Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är socialkonstruktionism och kommer att analyseras utefter diskursanalys, där förskollärarnas beskrivningar ligger till grund i denna studie. Materialet som samlats in består av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar språkets och platsens betydelse och lyfts som viktiga komponenter för att bedriva undervisning i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna strävar efter att vara en närvarande pedagog som söker kunskap i interaktion med barnen. Undervisningen i utomhusmiljön framstår inte lika given som den undervisning som bedrivs i inomhusmiljön.

This study aims to examine the ongoing debate about the content subscription service Onlyfans and its creators. This is to make visible which discourses may be the basis for the reasoning in the Swedish media today and what consequences this may have for our understanding of the phenomenon. The study was conducted via discourse analytical theory and method based on a selection of 13 web articles published in Swedish media during the current period 2020 - 2021. The material has been updated with the help of previous research, and analyses based on discourse analytical concepts, social constructionism, Gayle Rubin theories of sexuality, Julia Long's ideological framework and with support in Winther Jørgensen's discoursive relationship of structure and agent. The results of this discourse analytical study show that, based on our material, it has been possible to distinguish two overarching positions in the debate. A pessimistic position and an optimistic position which emerge in the discoursive construction of Onlyfans and its creators, as the reasoning can be thought to be based on different worldviews. While the pessimistic position associates the phenomenon with discourses such as sexnegative discourse, pornografisation discourse, generationdiscourse, radikalfeminist discourse, heteronormative diskurs, victimized discourse, the optimistic position has instead associated the phenomenon with discourses such as sexworkerdiscourse, heteronormative discourse, empowerment discourse, entrepreneur discourse. The result also shows that the two positions converge at certain points. This is because it is possible to distinguish between what it applies to call the platform as a site which distributes sexual material as well as there is a consensus in the discoursive construction of creators as women and fans as men.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnor i åldersgruppen unga vuxna framställer sin ensamhet på Internet. Vi har kunnat se ensamhet som ett allt mer utbrett problem i dagens samhälle där tidigare undersökningar ofta har fokus på äldre människors ensamhet. Vårt bidrag blir därmed att undersöka unga vuxna kvinnors ensamhet och hur den konstrueras på Internet. Studien bygger på empiriskt material insamlat från bloggar, diskussionsforum och sociala medier där vi undersöker hur kvinnor interagerar med varandra inom olika forum på Internet. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss av det socialkonstruktionistiska perspektivet som teori och den diskursanalytiska metodansatsen, för att se hur kvinnor genom språket konstruerar ensamheten. I resultatet kunde vi se att unga vuxna kvinnor konstruerade sin ensamhet på olika sätt, där vi inom temana Ensamhet och gemenskap, Ensamhet och sociala förväntningar, Ensamhet och ohälsa och Den självvalda ensamheten fann olika tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och även ett ideologiskt dilemma. Utifrån dessa kunde vi se hur framställningen av ensamhet på Internet övervägande konstruerades på ett negativt sätt, vilket tenderar till att unga vuxna kvinnor upplevde ensamhet i en mer negativ än positiv bemärkelse.

Problemområdet i föreliggande studie utgår från den diskrepans som går att utläsa ur tidigare forskning kring inkludering och den samhällsdebatt som pågår gällande inkluderingstanken och om den har gått för långt. Syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger konstruerar begreppet inkludering i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: På vilka olika sätt framträder begreppet inkludering i pedagogers resonemang?  Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. I denna kvalitativa studie med kombinerad metod, enkäter och semistrukturerade intervjuer, deltog 35 pedagoger varav fem förskollärare även intervjuades. Det som framgår i studiens resultat är att begreppet inkludering konstrueras som problematiskt då det är tolkningsbart och ses av vissa som en vision. I resultatet framställs dock diskussion, reflektion och samtal som vägar att nå samsyn kring inkludering. Även kunskap och utbildning lyfts som viktiga förutsättningar för inkludering.

Den här studien syftar till att bidra med förståelse för hur förskollärare i Sverige ser på genus, könsroller och könsstereotyper. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien medverkar fem förskollärare. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön samt utifrån Harding och Hirdmans genusteorier. I resultatet kunde två olika mönster ses där det ena var medvetet om sina fördomar och arbetade aktivt för att motverka dem och det andra var mer omedvetet om de fördomar de hade. Det gick även att utläsa att lärarna var mer benägna att se barnen som individer, utan fördomar kring hur de skulle bete sig på grund av sitt kön, än vad det var när det gällde de vuxna i förskolan.

En stor del av förskolebarns vakna tid spenderas i förskolans verksamhet, som ger barn många olika erfarenheter. Dessa erfarenheter kan pedagoger styra för att påverka och förändra barns framtida syn på normer i samhället. Syftet till denna studie är att undersöka om och hur pedagoger arbetar normkreativt i förskolan och om det skiljer sig mellan uppfattningarna av arbetet med normkreativitet mellan yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare. För oss författare anser vi att studien har relevans då vi utgår från att vidgandet av normer har en stor inverkan på samhället i stort och barns välmående samt att vi har sett en brist på denna kunskap. Vi har utfört studien med kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är aktivt verksamma i en förskoleverksamhet har deltagit. Empirin analyseras utifrån kodning och med stöd i tidigare forskning om ämnet och en utgångspunkt från en socialkonstruktionistisk teori. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare behöver mer kunskap och utbildning inom ett normkreativt arbetssätt för att kunna arbeta med det aktivt i förskolorna, men att förskollärarna har en större kunskap och medvetenhet om hur man arbetar normkreativt, och studien visar därför på skillnader mellan yrkesgrupperna. Vår studie visar även att, trots skillnader mellan yrkesgrupperna, pedagogerna på förskolan arbetar till viss del normkreativt genom att vara goda förebilder och genom reflektion kring sitt agerande och språkande. Trots detta kan vi genom intervjusvaren, tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt konkludera att alla pedagoger på förskolan behöver kompletterande utbildning inom ett normkreativt arbetssätt.

Denna studie har undersökt hur barns delaktighet i beslut som rör dem konstrueras i pedagogers samtal då det är något som saknades i den tidigare forskningen. Studien är av relevans för all verksam personal inom förskola som möjliggörare för barns delaktighet i beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barns delaktighet i beslut som rör dem konstrueras i pedagogers samtal. Syftet är även att pedagoger i samtal med varandra, genom att svara på frågor utifrån två fiktiva scenarier eller case ska kunna bidra med lösningsfokuserade alternativ och/ eller förslag till hur barn kan tillåtas bli delaktiga i beslut som rör dem. Utifrån syftet skapades forskningsfrågorna: Vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar framträder i pedagogernas samtal om barns delaktighet i beslut som rör dem? Vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar framträder i pedagogernas samtal utifrån casen kring hur organisation och arbete med miljö kan bidra till barns delaktighet i beslut som rör dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i studien är socialkonstruktionismen med diskurspsykologi som metod och tolkningsrepertoarer, konstruktioner och retorik som analysredskap. Studien genomfördes med två stycken fokusgruppsamtal där sex pedagoger deltog, varav fem var kvinnor och en man. Pedagogerna arbetade på olika förskolor i tre olika kommuner i södra sverige. Det framkommer flera olika tolkningsrepertoarer och kategoriseringar i studiens resultat och analys. Det uttrycktes ett behov av att definiera delaktighet som begrepp i arbetslag och barngrupper samtidigt som det påtalades flera kategoriseringar av vad barns delaktighet kan innebära. Det synliggörs en tolkningsrepertoar om barnet som kompetent samtidigt som en kategorisering om barns delaktighet som hot mot en rättfärdig utbildning framkommer. Det framkommer även en kategorisering där pedagogerna framhålls ansvar för att möjliggöra barns delaktighet i beslut som rör dem på förskolan. Mestadels betonas att barns delaktighet möjliggörs först när pedagoger utgår från barns intressen och låter barnen vara delaktiga i arbetet på förskolan, samt ser barnen som jämlikar i delaktighetsarbetet. Dock påtalades barns delaktighet i vissa avseende enbart handla om engagemang och intresse i en aktivitet. En slutsats blir därför att pedagogers förhållningssätt och människosyn blir avgörande för i vilken utsträckning barn får vara delaktiga i beslut som rör dem. Vår förhoppning är att diskussionerna fortsätter ute på förskolorna och i arbetslagen för att lyfta frågan om barns delaktighet i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare konstruerar ledarskap i dagens nyliberala samhälle. Sex intervjuer genomfördes med rekryterare inom både offentlig och privat sektor. Den tematiska analysen resulterade i två huvudavsnitt: ett gott ledarskap och rekrytera på rätt grunder. Ledarskapsdiskursen visar att den är präglad av att få människor att följa, utvecklas och växa som individer. Studien påvisar att de situationella faktorerna i en nyliberal tid spelar en avgörande roll för hur rekryterare talar om ledarskap. Dessa faktorer består av att vinna förtroende, medarbetarskapets betydelse för ledarskapet, arbetslivets roll i en nyliberal tid, flexibilitet och förändring samt självinsikter och mognad. Genom att uppfylla ovanstående faktorer bildas ett gott ledarskap. En chefs hierarki är inte längre lika synligt framträdande i ett nyliberalt samhälle där allas lika värde är något som värdesätts utifrån tillitsinkludering. Resultatet visar att hur rekryterarna konstruerar ledarskap influerat av en nyliberal tid är komplext. Ledaren förväntas ofta klara av svåra uppgifter utan att organisationen många gånger följer upp hur den faktiska arbetssituationen för ledaren ser ut.Denna studie har bidragit med att fylla det forskningsglapp som påträffats av ledarskapsstudier utifrån rekryterares perspektiv. Studien är viktig i forskningsfältet eftersom rekryterare kan komma påverka den allmänna diskursen om ledarskap och det i sin tur kan påverka arbetslivet för människor i samhället. / <p>2022-06-07</p>