The aim of the study is to understand how the construction of honor-related violence is interpreted by the social worker and the individual on the basis of risk assessment and support. The study was conducted using semi-structured interviews and informants consisted of nine social workers at eight interview sessions. All the social workers had expertise in honor-related violence but had different positions as social workers. Some were children administrators and others were adult handlers. The information was processed by the encoding of the text for theoretical concepts. The results showed that it is relevant to make a difference in the risk assessments of honor-related violence compared to other violence. This is because honor-related violence often involves greater restrictions than partner violence. The phenomenon of honor-related violence can include a wide age range and cannot be reduced to the girls and young girls but also affects older women, depending on what context it is interpreted. Furthermore, higher requirements on protection strategies and coordinated action are demanded. The result shows that it differs greatly between municipalities how to work out with honor-related violence. Violence has scales and it may be different how the individual perceives the violence. Honor based repression often leads to very subtle expression control which makes the problem difficult to identify. This as well as the starting point for the analysis assume their own words to be aggravating factors. There could be a conflict of identifying honor-related violence and social secretary's approach to risk assessment and support can be crucial.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet. / The aim of the study was to investigate how social workers, within the social child care, work with parents with intellectual disability. Two questions were investigated: how the social workers experienced meeting the parents and what was their knowledge base. A focus group interview was conducted with six participants. The results of the study showed that social workers experienced uncertainty in meeting and assessment the families with intellectual disability. Further, the study showed that there were weaknesses and uncertainty in cooperation between authorities, and that the knowledge used by the professionals was mainly experience based. The conclusion is that there is a lack of evidence based methods and the field is characterised by uncertainty.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till barnets bästa i arbetet med familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige, verksamma inom barn- och ungdomsenheten. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av intervjumaterialet och två huvudkategorier; "Hur långt kan vi sträcka oss innan vi säger stopp?" samt Rädsla och osäkerhet med sex tillhörande subkategorier framkom. Den första kategorin visar på en osäkerhet hos socialsekreterarna kring vad som är barnets bästa i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Andra kategorin tyder på att det finns en rädsla inför socialtjänsten hos de föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning vilket kan försvåra arbetet med familjerna. Resultatet visar likt anknytningsteorin att en förälder kan vara hämmande för sitt barns utveckling om det brister i förmågan att se och förstå barnets signaler. En intellektuell funktionsnedsättning i sig är dock enligt denna studie inte avgörande för om barnet kommer få en trygg anknytning. En ökad kunskap kring barn som växer upp i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning kan hjälpa socialtjänsten och socialsekreterare i frågor om vad som är barnets bästa och ge en vägledning i vad som kan tänkas vara barnets bästa uppväxtmiljö. / The purpose of this study was to investigate how social workers relates to the child's best in the work with families where the parents have an intellectual disability. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used. Interviews were conducted with five social workers from five different municipalities in central Sweden, active in the child and adolescent unit. A qualitative content analysis was used for analysis of the interview material and two main categories were found; "How far can we stretch ourselves before we say stop?", Fear and uncertainty and six associated subcategories emerged. The first category shows an uncertainty among social workers about what is the child's best in families where the parents have an intellectual disability. The other category indicates that there is a fear of social services from parents who have an intellectual disability which may hamper the work with the families. The result shows, like attachment theory, that a parent can be a disincentive to their child's development if it lacks the ability to see and understand the child's signals. An intellectual disability in itself is not, according to this studie, decisive in determining whether the child will have a secure attachment. An increased knowledge about children growing up in families where the parents have an intellectual disability can help social services and the social secretary in the questions about the child's best and provide a guide to what might be the child's best growing environment.

Studien syftar till att undersöka det åtgärdsprogram, i form av en kompetenstrappa, som Socialnämnden i Umeå kommun satt in på utredningsenhet barn och unga. Detta med anledning till den personalomsättning som under en tid pågått. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre stycken socialsekreterare, två som i dagsläget arbetar på utredningsenheten samt en som har jobbat där tidigare. En intervju har även genomförts med Andreas Lundgren, ordförande för Individ och familjenämnden, Umeå Kommun för att få en heltäckande bild av anledningarna till åtgärdsprogrammet. Intervjuerna är det som stått för den sammanfattade empirin i studien. Materialet har därefter analyserats med hjälp av de teoretiska modeller vi använt oss av, vilka är krav, kontroll och stödmodellen samt ansträngning- och belöningsmodellen. Utifrån empirin kan vi se att socialsekreterarna har en gynnsam inställning till åtgärdsprogrammet. Med tanke på att programmet ännu inte hunnit etablerat sig, finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter som personalen själva anser är viktiga.

Det har uppmärksammats under senaste decenniet att socialsekreterares arbetssituation blivit mer belastad och syftet med denna studie är att synliggöra hur arbetssituationen påverkar deras privatliv. Den metod som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området barn och familj. Studiens resultat visar att stressen från arbetet ofta påverkade socialsekreterarnas privatliv samt familjeliv. I relation till tidigare forskning inom området och studiens insamlade material kan en slutsats dras att socialsekreterarnas arbetssituation fortfarande är mycket belastad och har en viss påverkan på deras psykiska hälsa. Förändring- och utvecklingsmöjligheter har en central roll i studien för att finna och belysa förändringar i professionens arbetssituation och hur det påverkar de anställdas privatliv.

The municipal social services under the Social Services Act is responsible for the municipality’s citizens, but is at risk because of the situation in social services as social secretaries choose professions other than the exercise of authority. Social service work may be compromised on the basis that there will be a heavy workload for those social secretaries that stays when there are not enough resources. How social secretaries experience control in their work affects the way to trade and manage their work situation and the perceived control may be a discretion. The purpose of this study was to investigate how social secretaries perceive their work situation. The study was conducted based on a qualitative method and consisted of interviews of five social secretaries that all work in the same municipality. It was revealed from the qualitative content analysis that the social secretary job situation may seem complicated and the social secretaries tend to ”end up trapped” on the basis o fits position between the organization and the client. The conclusion of the study show that social secretaries work situation is characterized by frustration, both from the client and from the social secretaries own frustration to feel limited in their role as street-level bureaucrat. The framework constituting the discretion consists of organizational and social factors that the social secretaries needed to relate to. The discretion was perceived limited but constituted mainly a security in the complex work. / Kommunens socialtjänst har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för kommunens medborgare, men detta riskeras på grund av den situation som råder inom socialtjänsten då socialsekreterare väljer andra yrken än myndighetsutövningen. Socialtjänstens arbete kan äventyras utifrån att det blir en hög arbetsbelastning för de socialsekreterare som arbetar kvar och att resurserna inte räcker till. Hur socialsekreterare upplever kontrollen i arbetet påverkar deras sätt att handla och hantera sin arbetssituation och den upplevda kontrollen kan utgöras av ett handlingsutrymme. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod och bestod av intervjuer av fem socialsekreterare som arbetar inom samma kommun. Det framkom av den kvalitativa innehållsanalysen att socialsekreterares arbetssituation kan upplevas som komplicerad och att socialsekreterare tenderar att ”hamna i kläm” utifrån sin position mellan organisationen och klienten. Slutsatsen av studien visar att socialsekreterarnas arbetssituation präglas av frustration, dels från klient och dels från socialsekreterarnas egen frustration i att känna sig begränsad i sin roll som gräsrotsbyråkrat. Ramen som utgör handlingsutrymmet består av organisatoriska och sociala faktorer som socialsekreterarna behövde förhålla sig till i arbetet. Handlingsutrymmet upplevdes begränsat men utgjorde till största del en trygghet i det komplicerade arbetet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur handläggningen av ekonomiskt bistånd kan förstås utifrån ett barnperspektiv samt utifrån det sociala arvets betydelse. En djupare förståelse för dessa perspektiv nås genom jämförelse av en kommuns ordinarie verksamhet samt ett projekt i samma kommun där ett uttalat barnperspektiv finns. Studien bygger på tre frågeställningar: (a) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt inom projektet förstås med utgångspunkt i ett barnperspektiv, (b) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt projektet förstås med utgångspunkt i en förståelse för det sociala arvets betydelse samt (c) hur kan barnperspektivet och det sociala arvet förstås i relation till varandra inom handläggningen? För att besvara dessa frågeställningar tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt där empirin har insamlats utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom studiekommunen. Studiens resultat visar att dilemman kan uppstå i handläggningsarbetet då socialsekreteraren dels ska se barnet som en egen aktör och dels som en produkt av sitt sociala sammanhang.

Undersökningar påvisar att barns delaktighet i socialtjänstens utredningar är bristfällig (Inspektionen för vård och omsorg, 2014). Barns åsikter beskrivs som lågt prioriterade i förhållande till vuxna (Östberg, 2010). Syftet med studien var följaktligen att undersöka hur socialsekreterare uppfattar barns delaktighet i utredningar där barn misstänkts blivit utsatta för våld i hemmet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare. Delaktighetsmodeller och professionsteori utifrån begreppen jurisdiktion samt handlingsutrymme har tillämpats i analysen av empirin. Resultatet visar att det råder en samstämmighet i hur informanterna definierar barns delaktighet, dock har detta en komplex innebörd i praktiken. Informanterna beskriver att metoder kan främja barns delaktighet. Däremot framträder hinder såsom barns ålder, föräldrars inblandning, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare synliggörs att socialsekreterarna ser barn som aktiva deltagare i utredningsarbetet. Skyddsaspekten framhävs dock som starkt styrande för barns delaktighet. Föreliggande studie belyser således att det råder både hinder samt möjligheter i det praktiska arbetet gällande barns delaktighet. / Studies show that children's participation in social services inquiries are flawed (Inspektionen för vård och omsorg, 2014). Children's views are described as a low priority compared to adults (Östberg, 2010). The aim of this study was therefore to examine how social workers perceive children's participation in inquiries where children are suspected of being victims of domestic violence. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of focus group interviews with social workers. Participation models and theory of professions based on the concepts of jurisdiction and discretion has been applied in the analysis of empirical data. The result shows that there is a consistency in how the informants define children's participation but that it has a complex meaning in practice. The informants describe that methods can facilitate children's participation. However, it also appears that there are obstacles such as the children’s age, parent’s involvement, high workload and lack of time. Furthermore, the study shows that social workers perceive children as active participants in inquiries. However, the protection aspect is emphasized as a main factor for children's participation. This study thus highlights that there are both obstacles and opportunities in the practical work regarding children's participation.

Svenska socialförvaltningar styrs kommunalt och innebär olika arbetsmetoder i olika kommuner för de anställda socialsekreterarna. Vidare tillåter det ett brett tolkningsutrymme i deras arbete med hemlösa klienter. För att uppnå ett tillfredsställande resultat i de hjälpinsatser som kan erbjudas krävs det en individanpassad bedömning utifrån de resurser som finns och ett bemötande som skiljer sig för varje enskild individ. Den höga arbetsbelastningen som är ett problem idag beror på olika saker men sju av tio socialsekreterare kan tänka sig lämna socialtjänsten. Syftet med denna undersökning var att utreda vilka förväntningar som finns på yrket samt om det finns rollkonflikter. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med åtta socialsekreterare anställda på socialförvaltningen i Skåne län. Det insamlade materialet analyserades inom ramarna av begreppet gräsrotsbyråkrater som definierar statligt anställda myndighetsutövare och begreppet rollkonflikter som beskriver hur individer påverkas av att behöva inta olika roller. Resultatet visade att förväntningarna av det sociala arbetet inte uppfylldes men att det skiljer sig mellan att arbeta inom bostad-först metoder och traditionella handläggande socialsekreterare. / The Swedish social authorities are governed communally and means that social workers in different counties have different working methods. That also means that they have a wide interpretation in their work with homeless clients. In order to achieve a satisfying result in their assistance it requires an individualized evaluation based on the available resources and a treatment which is different for each individual. Today’s problem for socialworkers is a high workload depending on various things but seven out of ten social workers would consider leaving the social services. The purpose of this study was to investigate the expectations of the profession and whether there are role conflicts emerging. To investigate this, interviews were conducted with eight social workers employed in Skåne county, Sweden. The collected material was analyzed within the framework of the concept of street-level bureaucrats that defines state employees exercising authority and the concept of role conflicts which describes how individuals are affected by having to assume different roles. The results showed that the expectations of social work were not met but that it differs between working in the housingfirst method and traditional work of social secretary.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterares perspektiv på sitt handlingsutrymme och hur socialsekreterare i sitt arbete samverkar med hälso- och sjukvården när en klient deltar i läkemedelsassisterad behandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om handlingsutrymmet för socialsekreterare inom socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kring klienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende. Vår studie har en induktiv ansats och är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med åtta respondenter från socialtjänstens vuxenenhet missbruk. Vi använder oss av tidigare forskning som relaterar till samverkan i välfärdsorganisationen, en vetenskaplig artikel kring sidomissbruk och en vetenskaplig artikel ur en akademisk tidskrift som undersöker skillnader mellan privata och offentliga missbruksbehandlingar i USA. Resultatet har analyserats med hjälp av Lipskys teori om Street-level bureaucrats om handlingsutrymme och Bertalanffys systemteori för att få att förstå samverkan i ett helhetsperspektiv. Studiens resultat visar att socialtjänstens handlingsutrymme och samverkan finns inom den byråkratiska organisationens lagar och riktlinjer. Faktorer som ökar handlingsutrymmet och samverkan för socialsekreteraren är erfarenhet i yrket och allians med klientens motivation. Utmanande faktorer i handlingsutrymmet och samverkan med hälso- och sjukvården är när den byråkratiska organisationens mål med insatsen inte stämmer överens med klientens mål med insatsen. De mest framträdande faktorerna i vårt resultat som försvårar samverkan och begränsar handlingsutrymmet är sidomissbruk och samsjuklighet hos klienten.