Syftet med denna uppsats var att undersöka fritidslärares förhållningssätt till lek som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt samspel i fritidshemmet. I uppsatsen intervjuades fritidslärare från tre olika fritidshem som vi författare har en anknytning till. Vi använde kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform när vi intervjuade sex fritidslärare som arbetar med elever från årskurs F-3. I uppsatsen konstateras att det inte finns mycket tidigare forskning men vi har synliggjort en del. Vårt resultat visar att fritidslärarna vi intervjuat anser att leken har en viktig funktion och är väsentlig i elevernas sociala samspel. Men att använda leken som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt samspel för fritidslärarna är alla inte lika eniga om. Vår teoretiska grund vilar på ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet och utvecklingen bidrar till kommunikationen och för det sociala samspelet för eleverna, som i grunden baseras på den enskilda elevens erfarenheter oc h kunskaper. Lev S Vygotskij är en av teoretikerna bakom den sociokulturella teorin. Vygotskij anser att lek handlar om att få grepp om sociala regler och normer som eleverna lär sig i leken.

Fritidsverksamheten är en skolverksamhet där barn lär sig av det sociala samspelet med andra. Syftet med denna studie är att genom pedagogernas upplevelser få ökad kunskap om barnens sociala samspel när de använder interaktiv media på fritidshemmet. vilket är ett uppdrag som skolverkets (2017) läroplan har givit fritidsverksamheten. Bakgrunden till denna studie är att mycket utav tidigare forskning inom detta område handlar näst till enbart om hur interaktiv media kan påverka skolan men inte fritidsverksamheten. Den metod jag använde att få svar på detta var att intervjua fyra olika fritidspedagoger för att höra deras reflektioner. Resultatet utav detta var att fritidspedagogerna saknade relevant kunskap och material för att kunna hålla i meningsfulla aktiviteter som gynnar det sociala samspelet. Deras reflektioner var dock att barn upplevdes ha ett väldigt positivt socialtsamspel när de fick tillfälle att använda interaktiv media på fritidshemmet. Analysen berättar hur jag gick tillväga för att få fram resultatet. Till sist i slutsatserna så sammanfattas det kort vad studiens resultat har kommit fram till.

Undersökningar från PISA visar att läsförståelsen i Sverige har varit dalande i flera år. Densenaste undersökningen från 2015 visar dock motsatt resultat. Syftet med dennakvalitativa studie är att ta reda på hur lärare arbetar medläsförståelseundervisning. Forskningsfrågorna i studien är Vad beskriverlärare utifrån sina egna erfarenheter är betydelsefulla inslag i undervisningenför elevers läsförståelseutveckling? Hur utmanar och stöttar lärarna enskildaelever i läsförståelseutvecklingen?  Studien grundar sig på den sociokulturellateorin och beskriver att elevers läsförståelseutveckling sker i ettsocialt samspel, när lärare vägleder, stöttar och utmanar eleverna. Resultatetvisar att högläsning, grupparbete och att motivera eleven är betydelsefullainslag i undervisningen. Elever stöttas med hjälp av olika redskap såsomdigitala enheter eller läshjälp från läraren.

Studien fokuserar på socialt samspel mellan barn och på vilket sätt förskollärare möjliggör detta samspel. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och berör socialt samspel, lek, konflikthantering och social uteslutning. I resultatet tolkades förskollärarnas svar som tecken på att de skulle kunna ha olika barnsyn. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete för att skapa förutsättningar till socialt samspel mellan barn. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stödja barns sociala samspel? Samt: Vilka utmaningar upplever förskollärare i arbetet med att stödja barns sociala samspel? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det resultat som studien visar är att de sätt som förskollärarna talar om strategier och utmaningar i socialt samspel varierar. I resultatet kan man se tecken som skulle kunna tolkas som att förskollärarna har olika barnsyn, och att denna i stor utsträckning påverkar vilka förutsättningar de ger barn till socialt samspel. Dessa tecken tolkas ur förskollärarnas sätt att tala om barnens olika behov av stöttning av pedagog i socialt samspel, då vissa av förskollärarna framhåller att barn behöver mycket stöttning, medan andra berättar att barnens sociala samspel gynnas av att de får utrymme att vara ifred. Tecken på olika barnsyn tolkas även ur förskollärarnas sätt att berätta om hur de agerar vid olika utmaningar i det sociala samspelet, som konflikthantering och uteslutningar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka barns och förskollärares uppfattningar om hur de löser konflikter på förskolan mellan barn som är oense. Våra frågeställningar är • Vilka strategier använder förskollärarna och barnen sig av när de löser konflikter mellan barn? • Vilken betydelse har miljön på förskolan för barnens samspel enligt förskollärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts och intervjuer med förskollärare och barn. Intervjuerna har genomförts med två förskollärare och fyra barn. Resultat I resultatet framgår att barnen anser sig ha ett behov av en förskollärare nära vid konfliktsituationer samtidigt som de påvisar empati när de upplever andra barn oense. I resultatet framkommer även förskollärarnas förslag till konflikthanteringsstrategier samt hur de arbetar förebyggande med konflikter i barngruppen. Förskollärarna markerade miljön som betydelsefull för barns lärande och lek. Det framgår även i resultatet hur förskollärarna anser att barns utveckling har betydelsen för förmågan att lösa konflikter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka barns och förskollärares uppfattningar om hur de löser konflikter på förskolan mellan barn som är oense. Våra frågeställningar är: • Vilka strategier använder förskollärarna och barnen sig av när de löser konflikter mellan barn? • Vilken betydelse har miljön på förskolan för barnens samspel enligt förskollärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts och intervjuer med förskollärare och barn. Intervjuerna har genomförts med två förskollärare och fyra barn. Resultat I resultatet framgår att barnen anser sig ha ett behov av en förskollärare nära vid konfliktsituationer samtidigt som de påvisar empati när de upplever andra barn oense. I resultatet framkommer även förskollärarnas förslag till konflikthanteringsstrategier samt hur de arbetar förebyggande med konflikter i barngruppen. Förskollärarna markerade miljön som betydelsefull för barns lärande och lek. Det framgår även i resultatet hur förskollärarna anser att barns utveckling har betydelsen för förmågan att lösa konflikter.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ ansats och med ett professionsteoretiskt perspektiv ge en inblick i hur lärare i fritidshem uppfattar uppdraget gällande att stödja och vägleda elever i deras utveckling angående socialt samspel. Fritidshemmets uppdrag innebär bland annat att erbjuda en meningsfull fritid och främja allsidiga kontakter. Detta innebär att eleverna ska känna trygghet i den sociala gemenskapen. Genom att intervjua fyra yrkesverksamma fritidslärare på fyra olika skolor om hur de upplever socialt samspel bland eleverna vill vi bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem förhåller sig till uppdraget. Vi har valt att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till uppdraget att stötta elever i deras sociala utveckling som står beskrivet i styrdokumenten, samt vilka kompetenser och resurser som behövs för att uppfylla detta. I analysen av studien visade det sig att det fanns en rad olika faktorer som alla var avgörande för hur fritidslärarna kunde arbeta med socialt samspel i verksamheten. Fritidslärarna upplevde att det fanns svårigheter att arbeta med uppdraget då det inte fanns tillräckliga resurser att tillgå. Detta påverkade både hur de arbetade med elevgrupperna samt med de olika mål som fritidshemmen har utifrån styrdokumenten

Studien utgår från tidigare forskning om att ett socialt lärande gynnar elevers läs- och skrivinlärning och att en digitaliserad läs- och skrivundervisning kan gynna ett socialt lärande. Samtidigt kan de digitala verktygen ta fokus från elevers lärande. Dessutom kan arbete i olika gruppkonstellationer leda till att inte alla elever gynnas. Syftet med föreliggande studie är att studera det sociala samspel som uppstår i en digitaliserad läs- och skrivundervisning genom att undersöka den kommunikation som uppstår när elever använder digitala verktyg. Eleverna har i denna studie använt sig av en iPad, i par. Studien har inspirerats av etnografin och har genom videoobservationer dokumenterat tio par, från klass ett och två, under två veckor. Resultatet visar att eleverna kommunicerar både verbalt och icke- verbalt. Gemensamt för både den verbala och icke-verbala kommunikationen är att eleverna till största del interagerar med varandra och iPaden samt att kommunikationen innefattar olika former av samlärande. iPaden utgör en gemensam plattform som tillåter båda eleverna att interagera med varandra och texten samtidigt. Dock visar det sig även att en stor del av kommunikationen handlar om teknikens funktion och andra företeelser som gör att uppgiften i sig blir lidande. Dessutom framkommer det att den icke-verbala kommunikationen kan påverka samspelet mellan eleverna negativt, vilket leder till att en av eleverna hamnar utanför lärsituationen. Konklusionen är att lärsituationen, där eleverna arbetar i par med ett digitalt verktyg, inte alltid gynnar alla elever. Med detta i åtanke är det av stor vikt att verksamma lärare ser till att alla elever är delaktiga i pararbetet och drar nytta av arbetssättet. Vidare forskning kan undersöka vilka roller elever tar i en digitaliserad undervisning och hur dessa roller påverkar deras inlärning.

Syfte: I vår studie har vi valt att undersöka hur barns maktrelationer förhandlas i den fria leken. Baserat på tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat hur barn använder olika maktroller för att kontrollera leken.  Frågeställningar:  Hur uttrycks makt i barns fria lek?  Vilka maktrelationer uppstår/förhandlas i barns sociala samspel i den fria lek på förskolan? Vilken funktion har makt i barns fria lek, och hur förhandlas barn om den? Metod: Vi använde observationer som metod för att hitta svaren på våra frågor och belysa hur barn i sitt sociala samspel använder och uttrycker sig av makt i den fria leken. Vi har även kopplat studien med William Corsaros teori om kamratkulturer och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet. Vi har gjort observationer på hur barn uttrycker makt som är kopplad till den kultur och status de är omgivna av i sin dagliga miljö. Dessa observationer genomfördes på en förskola och i en förskoleklass under fem tillfällen.  Resultat: Resultatet av studien visar att barn använder makt både ur ett kulturellt perspektiv och hur de samhälle de omges av har stort inflytande på barnen. Observationerna visar också att miljö och material är av betydelse i deras interaktion samt att både verbal och icke verbal kommunikation spelar en viktig roll.

No description available.