Detta är en studie om vilken typ av människor som väljer att bli idrottslärare och varför de väljer just att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns gemensamma faktorer som går att urskilja för personer inom idrottsläraryrket och även försöka förstå vad som krävs för att bli idrottslärare. Studiens teoretiska utgångspunkt har sin grund i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som i dagsläget undervisar i Idrott och Hälsa på högstadiet. Dessa lärare har arbetat olika länge och arbetar på olika skolor och har på sina sätt format sin egen undervisningsstrategi och hur de ser på yrket och vad som krävs för att lyckas. Resultatet visar att det krävs vissa specialegenskaper för att kunna bli idrottslärare, inte bara ett grundintresse för idrott utan även egenskaper att kunna leda, motivera, bygga relationer och framför allt att inspirera och motivera till ett aktivt liv. Idrottslärarna är eniga i sina svar att det inte är vem som helst som kan bli idrottslärare och att det skulle behövas någon form utav lämplighetsprov, antingen vid ansökningen till utbildningen eller under första verksamhetsförlagda utbildningen när lärarstudenterna får prova på att praktisera under en period i en skola.

Utifrån empiriskt material i form av insamlande enkäter från GERDA-projektet undersöks här äldres tillit kopplat till socialt kapital och konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier. Det sociala kapitalet som begrepp har operationaliserats genom variabler för förvärvsarbete och ideellt arbete. Syftet är att ta reda på om socialt kapital påverkar äldres tillit och hur konsumtion av nyheter/samhällsprogram via olika medier påverkar äldres tillit till andra människor och institutioner. Resultatet baserar sig på univariata, bivariata och multivariata sambandsanalyser som undersöker hur det sociala kapitalet och mediekonsumtion påverkar den partikulära tilliten, generella tilliten och lokalsamhälletilliten. Slutsatserna visar på att såväl det sociala kapitalet, som konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier, påverkar äldres tillit till andra människor och samhällsinstitutioner. Respondenter med högt socialt kapital har större tillit än de med lågt social kapital. Genom att de med lågt socialt kapital tar del av nyheter/samhällsprogram via medier kan det leda till att de har liknande mängd tillit som respondenter med högt socialt kapital som inte tar del av nyheter/samhällsprogram via medier. Det framkommer även att de som tar del av nyheter/samhällsprogram via radio, internet och dagstidning stärker sitt ställningstagande genom detta.

Utifrån empiriskt material i form av insamlande enkäter från GERDA-projektet undersöks här äldres tillit kopplat till socialt kapital och konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier. Det sociala kapitalet som begrepp har operationaliserats genom variabler för förvärvsarbete och ideellt arbete. Syftet är att ta reda på om socialt kapital påverkar äldres tillit och hur konsumtion av nyheter/samhällsprogram via olika medier påverkar äldres tillit till andra människor och institutioner. Resultatet baserar sig på univariata, bivariata och multivariata sambandsanalyser som undersöker hur det sociala kapitalet och mediekonsumtion påverkar den partikulära tilliten, generella tilliten och lokalsamhälletilliten. Slutsatserna visar på att såväl det sociala kapitalet, som konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier, påverkar äldres tillit till andra människor och samhällsinstitutioner. Respondenter med högt socialt kapital har större tillit än de med lågt social kapital. Genom att de med lågt socialt kapital tar del av nyheter/samhällsprogram via medier kan det leda till att de har liknande mängd tillit som respondenter med högt socialt kapital som inte tar del av nyheter/samhällsprogram via medier. Det framkommer även att de som tar del av nyheter/samhällsprogram via radio, internet och dagstidning stärker sitt ställningstagande genom detta.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar.

The aim of this study was to examine how leisure leaders in different youth centers collaborate and work preventively with youths who are or risk being socially excluded in areas with advanced marginality in Sweden. The study is based on eight qualitative interviews with leisure leaders working in youth centers with young people in areas with advanced marginality. The interviews were analyzed using a hermeneutic approach and the theoretical framework is social capital supplemented by empowerment. Our results show that the leisure leaders use several different strategies in the preventive work with young people. Youths’ were getting the opportunity to affect their own lives through participation and influence in youth center activities. A majority of the leisure leaders expressed having both structured and unstructured activities. The youths are given a great deal of responsibility to accomplish several things in interest for them, which aims to strengthen their self-esteem. There were certain strategies that appeared to be common among all leisure leaders in working with youths: to include the youths’ in the majority society, to cooperate with government and community arenas and to create trustworthy relationships. In conclusion, all the strategies used by the leisure leaders worked preventively.

Tidigare forskning fokuserar mycket på könsaspekten inom bolagsstyrelser och det finns mycket litteratur skrivet inom det ämnet. Men omfattningen av forskning på andra aspekter såsom etnisk mångfald och humankapital i samma kontext är mindre. Studier som denna har gjorts i andra länder i både Europa, Asien och USA men ingen i svensk kontext. Därför är syftet med denna uppsats att förklara hur mångfald och humankapital inom bolagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen betingat av socialt kapital på den svenska marknaden. Detta görs med hjälp av teorier från företagsstyrning och finans. Studien antar en deduktiv ansats och använder kvantitativ analys. Resultaten visar att etnisk mångfald och humankapitalet inom bolagsstyrelser är variabler som påverkar den finansiella prestationen utan socialt kapital som betingande faktor. När det sociala kapitalet adderas som betingande faktor förändras resultaten till ålder, kön och etnisk mångfald inom bolagsstyrelser som har störst påverkan på den finansiella prestationen. Det teoretiska bidraget är en modell som visar att ålder, kön och etnisk mångfald med socialt kapital som modererande variabel har en direkt effekt på den finansiella prestationen. Denna relation kunde inte bevisas i användandet av socialt kapital som betingande faktor avseende humankapitalet.

Företag försöker idag på kreativa och diskreta sätt möta oss på våra egna arenor. Detta är i sig inget nytt fenomen – produktplaceringar i film och TV var länge vanligt förekommande, men har minskat kraftigt under senare år. Att istället försöka tilltala oss genom våra egna val av livsstil har blivit det nya sättet för företag att bryta igenom den massa av kommersiell kommunikation vi stöter på dagligen och som vi ofta försöker stöta ifrån oss. Men dessa immateriella, viktlösa värden är idag ofta det som differentierar ett varumärke från ett annat i konsumentens ögon. Därför är det i vår tid en fundamental del i varje varumärkes uppbyggnad. Denna uppsats fokuserar på företags nyttjande av trender i samhället för att vinnlägga sig dessa värden och knyta dem till det egna varumärket. Utgångspunkten har varit att söka förstå hur företag ser på konstruktionen av dessa trender i en konsumtionsmiljö där gränsen mellan producent och konsument blivit allt mer otydlig. Uppsatsen följer en kvalitativ modell med en abduktiv forskningsansats där empiri och teori hela tiden har utformats och behandlats i ett växelspel. Resultatet av undersökning visar på tydliga paralleller till teorier bakom det så kallade Corporate branding-arbetet, där företagets kultur, vision och image måste korrelera för att företaget på ett lyckat sätt ska skapa ett starkt varumärke av sig själva. Nyckelordet, både efter denna uppsats undersökningar och i Corporate branding-processen överlag, är autenticitet. Vikten av att som företag i dessa trendnyttjanden visa på ett ärligt engagemang som går i linje med företagets interna och externa bild har visat sig fundamental. Uppfattningen om var trenden uppkommer och företags kontroll över den har däremot visat sig vara olika beroende på respondent, varpå ingen tydlig bild har framkommit.

Vid uppstart kan små och medelstora företag ha begränsade resurser, vilket i sin tur kan påverka företagens möjlighet att internationalisera. Resurser och kunskap är två förutsättningar för att kunna internationalisera, och erhålls bland annat genom socialt kapital. Om det sociala kapitalet spelar en viktig roll vid en internationalisering, är frågan hur det påverkar små och medelstora företag. Intervjuer genomfördes med VD:ar, grundare samt en exportchef på fem olika företag för att undersöka hur företagen har internationaliserat, samt vilken roll det sociala kapitalet har spelat. Resultatet visar att inte alla företag behöver ha en initial vilja eller socialt kapital för att genomföra en internationalisering. En god relation med samarbetspartners är dock nödvändig för att fortsätta expandera och öka omfattningen av den internationella verksamheten. Resultatet visar också att det kan finnas olika faser vid en internationalisering, och att dessa kan vara bra att känna till för företag för att underlätta en fortsatt internationalisering och skapa en stabilare verksamhet på de utländska marknaderna.

The voluntary sector in Sweden is changing. This is reflected on the dynamic cooperation with public sector in their integration efforts. As a result of this partnership, the newly established integration funds’ have been built around the principle of reciprocity between associations and immigrants applying for asylum. But can the associations’ increase the level of social capital and create conditions for integration within the different arenas of society? The purpose is to identify the content of efforts and perceived integration benefits of examined projects among the associations in Norrköping and Västervik municipalities’. Furthermore, both the perceived and actual benefit aspects of the analysis are evaluated based on Robert Putnam's idea of social capital. The methodological starting points of the content analysis and perceived utility among performers’ and users’ identify different inconsistencies between project content, perceptions of the performers’ and the users’ experiences. The changed performance role of the voluntary sector supports the thesis of hybridization, where legal constructions, economic stimulus requirements, as well as requirements and goals from the local level have created incentives for both old and new associational values to merge. A majority of the associations confirmed by perceptions of performers’ and users’ have not been able to be confirmed by actual quality values and benefits, which can question the promotion of social capital. In cases where associations can be confirmed to contribute to a promotion basis for social capital, the results indicate different ways associations take through bridging versus bonding social capital. Furthermore, the aim of the work is different depending on focus areas and objectives. In conclusion, the results support the hypothesis that interaction between these types of social capital appears to contribute to the best possible conditions in this incremental integration process that enables different resources to be conveyed and made available to individuals.

The aim of this study is to gain a better understanding of the relationship between religiosity and burnout and to investigate whether the resources religiosity offers can counteract burnout. The study is of a qualitative nature as the empirical material has been gathered through six interviews. The analysis of the empirical material includes the theories KASAM by Aaron Antonovsky, social capital by Pierre Bourdieu and the theory of anomie by Emilé Durkheim. The results show that religiosity has health benefits for individuals and can act as a resource that counteracts burnout.