The purpose with this essay was to investigate whether citizens' trust in the police in the Västra Götaland region is high or low and to investigate why this is. This makes it possible with the help of secondary data retrieved from the SOM institute. And for this to be as good as possible we use a quantitative method. After that we tested our four variables using a Chisquare test. Thereafter to investigate further we performed Kendall’s tau_b to be tested on the variables that we would like to see correlation for. We can state that there is a connection between degree of education and trust in the police as well as gender and trust in the police. There is also a connection between the age-groups and high trust in the police. We then compare our results with Putnam's and Rothstein's theories and previous research on the subject of trust in the police.

Det har skett en samhällsförändring eftersom Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket har uttryckt sig i en ny bibliotekslag (2014) som understryker att biblioteken skall ha särskild fokus på prioriterade grupper. Uppsatsen undersöker hur biblioteken arbetar med integrationsfrämjande insatser, om bibliotekarier upplever att sin arbetsroll har förändrats, vilka resultat de anser att man uppnår, samt om det finns skillnader i hur det integrationsfrämjande arbetet upplevs bland olika typer av bibliotekarier, i olika typer av bibliotek och i olika typer av närområde. Den teoretiska ansatsen utgår i majoritet från Vårheims (2011) teori om att skapa socialt kapital i folkbiblioteken, Pilerot & Hultgrens (2017) sammanställning av enkätundersökningar, Ager och Strangs (2008) integrationsmodell samt Skot-Hansen och Anderssons (1994) teori om bibliotekens fyra centrum. Resultatet och analysen är förankrad i studiens empiriska material som består av djupintervjuer med bibliotekarier. Studien ger tecken på en förändring eller förstärkt uppdrag hos biblioteken gällande integrationsfrämjande som i sin tur leder till en förändring av bibliotekariers arbetsroll, samt hur biblioteken utformar sitt arbete baserat på närområdet. Dessutom påvisar den betydelsen av socialiserande aktiviteter för nyanlända i biblioteken. Samtliga respondenter i studien upplever att man når goda resultat trots att det finns stora utvecklingsområden.

Syftet med studien var att undersöka om medlemsengagemanget i Svenska Kennelklubbens ideella föreningar med sina totalt 280 000 medlemmar, förändrades under coronapandemin (2020–2022). Pandemin blev ett rekordår för Svenska Kennelklubben, då ovanligt många människor (i förhållande till tidigare år) valde att skaffa hund. Pierre Bourdieu och Robert Putnams teorier om socialt kapital används för att beskriva människors sociala (potentiella och faktiska) nätverk. I denna uppsats kopplas det sociala nätverket (och eventuell känsla av ensamhet under pandemin) till en möjlig drivkraft till ideellt engagemang samt chans att dämpa ensamhetskänslor. Tre hypoteser framställs och prövas i uppsatsen genom en kvantitativ enkätstudie med Svenska Taxklubben som stickprov till populationen (Svenska Kennelklubben). Resultatet visar bland annat hur varken engagemang eller socialt kapital ökade under coronapandemin med taxen/hunden som hjälp. Resultatet visar också hur det ideella föreningslivet kan anses vara på väg att dö ut, då svårigheter att rekrytera engagerade funktionärer ställer till det för föreningarna.

Målet med denna studie var att synliggöra hur samarbeten mellan producenter och banduppkommer och att se vad det är för egenskaper och arbetssätt som producenter har somlockar till kunder. För att få fram ett resultat träffade jag tre producenter och trebandmedlemmar som jag gjorde kvalitativa djupintervjuer med. Resultatet visar att densociala kompetensen väger tungt för att en producent ska lyckas få jobb, vilket också Brobergoch Lindgren (Broberg & Lindgren, 2006) påstår. Det är också viktigt att kunna genomföradessa sessioner med en produkt och miljö som ger nöjda kunder. För bandmedlemmarna vardet viktigt att ha en producent som matchar dem både musikaliskt och socialt. Resultatetvisade också att en studios rykte i branschen eller mängden musikutrustning som finns atttillgå spelar en klart mindre roll än vem producenten är för att band ska lockas att spela in.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att öka förståelsen för hur musikstudenterser på framtidens musikbransch i ljuset av pandemin. Resultaten är intressanta inte baraför andra musiker men också för branschen i stort, eftersom de ger en inblick i hur ungamänniskor tänker, känner och agerar inom musikbranschen. De forskningsfrågor somligger till grund för de intervjuer som har genomförts är: hur har studenternas bild påframtiden förändrats under pandemin, hur ser studenterna på branschen idag samt hurser studenter att branschen kan förändras för att bättre klara stora samhällsförändringar.Studien har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med fem musikstudenter frånmusikinriktade folk- och högskoleutbildningar. Analys har sedermera gjorts genom attfärgkoda informanternas svar utifrån transkriberade intervjuer, där färgkodningsschematsedan använts för att anknyta informanternas svar till Pierre Bourdieus teorier omhabitus, doxa, ekonomiskt- och symboliskt kapital, samt Orkibis studie som fokuserarpå sambandet mellan kreativitet och anpassningsförmåga. Resultaten visar attframtidssynen efter pandemin inte påverkats i stor utsträckning gällande majoriteten avstudenterna. Inte heller deras syn på musikbranschen tycks ha påverkats nämnvärt avpandemin. Det framgår också i resultaten att studenterna vill se att maktförhållanden ibranschen förändras och att de monopol de anser att skiv- och bokningsbolag har idagsläget är förlegade och ohållbara för en jämlik och mångfacetterad musikbransch.Intervjuerna förtäljer också att just kulturellt- och socialt kapital är en stor bidragandefaktor till studenternas syn på sin egen professionella framtid. Diskussionsavsnittetavhandlar resultat och vidare forskning. Denna undersöknings styrka är att resultateninnehåller användbar information som också leder till att slutsatser kan börja drasangående studenternas syn på sitt framtida yrkesliv. Resultaten kan också starktsammankopplas med Pierre Bourdieus teorier. Den kritik som kan framföras är bristenpå en mer heterogen grupp informanter med olika kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund samt att mängden informanter i framtiden bör utökas för att också utökageneraliserbarheten i resultaten. Vidare forskning på ämnet bör således innefatta flerinformanter med olika kön och bakgrunder.

The National Library of Sweden Kungliga Biblioteket has been assigned by the Swedish government to establish resource libraries for the Swedish national minorities. The library of the Finnish Institute in Stockholm is the resource library for the national minority Swedish Finns (also known as Sweden Finns) and the national minority language Finnish. This study examines how a collaboration between the Finnish Institute’s Library and public libraries can support the public libraries in their efforts to pay specific attention to, protect and promote the national minority Swedish Finns and the Finnish language, according to the Swedish Library Act and the Act on National Minorities and Minority Languages and Sweden’s minority policy goals. The theories guiding the study are R. Putnam’s theory of social capital and A. Vårheim’s and R. Audunson’s et. al. theories of public libraries as places creating social capital. The data was collected through qualitative interviews with seven librarians, representing both the Finnish Institute's Library and four public libraries in designated municipality level administrative areas for Finnish. The results show that public libraries could enhance their services and increase social capital of the minority group by cooperating with the Finnish Institute’s Library and make use of its resources and knowledge of the target group. This could support public libraries in paying more attention to children, young people, elderly people and also those in need of Finnish language revitalisation. Though the public libraries participating in this study had less cooperation with the resource library than expected, they’ve got much support from their municipalities and were more active in their library services for the Swedish Finns than many other public libraries in Sweden.

Title: How can circular economy contribute to social sustainability on a district level? Social sustainability is an idea that is key in further developing sustainability programs which highlights the importance of the actions of individuals in society. In the process of determining whether circular economy can contribute to social sustainability on a district level, two important theories were identified; social capital and place-based identity. This was due to the fact that they embody the major aspects that make up social sustainability. The theories will be studied by analyzing literature and an interview to strengthen the facts taken from the studied literature. The thesis concerns the concepts sustainable development, planetary boundaries, Doughnut Economics, regenerative cities and Doughnut Districts that together create a context for the further analysis regarding circular economy, social capital and place-based identity. These theories are the main focus of the study, and will therefore be studied more thoroughly. In this thesis, sustainable development is defined as the kind of development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. The theory of Doughnut Economics encompasses key limiting factors such as the limited natural resources available and the power of social behaviour, which constitutes the boundaries for human living space. Neighbourhoods developed and shaped by the concept of Doughnut Economics are referred to as Doughnut Districts. Regenerative cities can be described as cities that are in harmony with their surroundings, as well as the ecosystem. Circular economy is an economic model which aims for a circulation of resources while achieving economic growth in combination with a minimal environmental impact. Meanwhile, social capital involves the intricate relationships between individuals in society, which allows the society to function more efficiently. This includes organizations and communities that through establishing norms and utilizing their influence produces positive changes. Place-based identity is characterized by an individual’s cultural and emotional connection to a specific place. The unity and pride of individuals within a certain city can be important indicators for how socially sustainable the aforementioned city is. This is a major root for good social relationships within a district, which in effect make individuals feel more welcome and provides a sense of belonging. Combined with the aspects of circular economy, solutions that strengthens circular resource flows, while allowing communities to be used as sharing networks in purpose of maximizing the use of products are suggested. This would create an environment in which a growing ground for innovation comes naturally. This will be achieved by utilizing an accessible compound system and commercial actors, which includes local creative competences. This provides a local anchoring that leads to positive norms and trust by thrust between habitants and their influence on their local environment. The real estate firm Vasakronan is joining forces with Urban Minds to develop a community, Norra Kymlinge, to become a district driven by the aforementioned sustainable principles. This concept can be combined with ideas about the circular economy model. As for the relation between circular economy and social sustainability, the recommendations aim to support the model which constitutes a framework for the district.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund. Våra informanter med annan kulturell bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan.Det finns olika teorier som bland annat förklarar människors yrkes- och studieval i både kortsiktig och långsiktig perspektiv. Dessa teorier förklarar orsaker och hjälper oss att förstå varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. I vårt arbete har vi använt oss av Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus, kulturellt och socialt kapital. En annan teori vi använder oss av är socialisationsteorin av Emile Durkheim.Vårt resultat både bekräftar vår förförståelse och visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll vid barnens gymnasieval och är ibland även en avgörande faktor. Samtliga föräldrar har varit involverade i barnens gymnasieval. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Dock framkommer det tydligt att föräldrarnas habitus och kulturella kapital avspeglar deras tänk samt handlande vid barnens gymnasieval. Alltså det handlar inte om var föräldrarna kommer ifrån och deras etniska tillhörighet utan föräldrarna agerar utifrån de olika kapitalen de innehar. Faktorer som var mest avgörande för ungdomarnas gymnasieval enligt våra informanter var det egna intresset, föräldrapåverkan och betyg.

Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar i Sverige och är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö anpassade till dagens arbetsliv med syftet att främja en god arbetsmiljö samt hälsa infördes 2016. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att undersöka chefers syn på en hälsofrämjande arbetsplats samt vilka förutsättningar som kan tänkas främja den psykiska hälsan inom en organisation ur ett chefsperspektiv. Frågeställningarna som utreds i studien är; Hur kan chefer arbeta för att främja den psykiska hälsan hos sig själva och sina medarbetare på arbetsplatsen? På vilket sätt kan samarbete och relationer ha betydelse för chefer och medarbetares psykiska hälsa? Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med chefer inom olika organisationer i Sverige. Vid analysen har olika teoretiska utgångspunkter använts. Dessa är; KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet brukats samt socialt kapital, där begreppen social tillit, nätverk och ömsesidighet inkluderats samt Social Cognitive Career Theory där självuppfattning och självförmåga är nyckelbegrepp. Analysen visar att motivation, medvetenhet samt individers självuppfattning har stor betydelse för den psykiska hälsan. Att medarbetare och chefer har ett helhetsperspektiv av organisationen gällande samspel, socialt nätverk och öppenhet har också betydelse för deras välmående. Analysen visar även att de olika delarna är beroende av varandra och hänger samman. Individer med självuppfattning och ett socialt nätverk kan öka förståelsen för sin omgivning samtidigt som denne finner de resurser som krävs för att utföra sitt arbete. Genom öppenhet förbättras arbetsklimatet och en medvetenhet gentemot sig själv och sin omgivning utvecklas. Det framgår att de individer som har förståelse sig själva, sina chefer samt kollegor är de som ser en mening med sitt arbete. Dessa individer är också de som är mest motiverade och engagerade vilket visar sig kan bidra till psykisk hälsa. / Sick leave due to mental illness increases in Sweden and is the most common cause of sick leave. Regulations on organizational and social work environment adapted to today's working life with the aim of promoting a good working environment and health were introduced in 2016. In view of the current situation, the purpose of the present study has been to investigate managers' views on a health-promoting workplace as well as the conditions that may promote mental health within an organization from a managerial perspective. The questions studied in the study are: How can managers work to promote the mental health of themselves and their employees in the workplace? In what way can cooperation and relationships be of importance to the mental health of managers and employees? The study is based on six qualitative interviews with managers in different organizations in Sweden. Previous research shows that the management role is important partly for the organization's overall, but above all for the employees' motivation, interaction and well-being. Driving power and commitment from the entire organization is another prerequisite. The theoretical assumptions used in the analysis are KASAM, where concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness have been considered and also social capital, where the concepts of social trust, networking and reciprocity are included and Social Cognitive Career Theory where self-perception and self-esteem are key concepts. The analysis shows that motivation, awareness and the self-perception of individuals are of great importance to mental health. That employees and managers have got the overall perspective of the organization regarding interaction, social networking and openness is also important for their well-being.

Syftet med denna studie har varit att utforska och undersöka erfarenheterna hos föräldrar som har, eller har haft, en partner som varit frihetsberövad. För att hitta nya infallsvinklar kring en relativt bortglömd grupp i samhället har grundad teori används som metod. Genom åtta semistrukturerade intervjuer, samt en fokusgruppsintervju, har studien identifierat de utmaningar som omger gruppen av vårdnadshavare och deras kamp för att skapa en normal tillvaro i en kaotisk situation. Dessa innefattar att hantera ekonomiska utmaningar, oron för stigmatisering och de förändrade relationer som en följd av frihetsberövningen i en tillvaro där de ständigt tvingas göra avvägningar i vad som kan sägas, och till vem. Resultatet av studien visar att deltagarna förlitar sig på stöd från sina sociala nätverk för att hantera den nya livssituationens många svårigheter, samtidigt som de stänger av det egna mående eftersom de inte ger sig själva tid att känna efter. Samtidigt som studiens deltagare tvingas förlita sig på sin omgivning, finns där en stark vilja till autonomi och självständighet. Sammanfattningsvis ger denna studie en inblick de utmaningar som föräldrar står inför när de lever med en frihetsberövad partner, och kan bidra till en ökad förståelse och medvetenhet kring denna marginaliserade och undanskymda samhällsgrupp.