This exploratory bachelor’s thesis aims to develop a better understanding of an underdeveloped area of research, namely the impact of an pandemic on Swedish public libraries and how they manage and cope with the effects of such a crisis. In doing so the study uses the ongoing global spread of the new disease covid-19 as a case. To be able to reason about the libraries capacities of coping with the effects related to the so called ”coronacrisis” the study draws on the notions of resilience and its related concept of measure, social capital. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven public library directors the thesis shows that all libraries in the study has been affected by the crisis in a more or less same degree. The libraries also cope with it in a similar matter using capacities as communication, adaptivity, creativity and commitment. Furthermore the thesis shows that the library directors prioritize the safety of the library staff and users as well as to keep the libraries open during the crisis. The libraries as a whole primarily prioritize to reach out to the public with literature through new or developed means and services. The study also reveals areas of potential development for the studied public libraries both during and after the coronacrisis, where the digital outreach to the public and digital usage by the library staff is the most essential.

Världen har genomgått stora förändringar de senare åren, liksom sättet på vilket vi interagerar och relaterar till den. Ankomsten av sociala medier har gett upphov till ett fenomen varigenom åberopandet av den spridande fitnesskulturen har möjliggjort för ett beteende bestående av publicerandet av allt mer sexuellt utmanande och explicit material att få fotfäste och normaliseras bland unga svenskar idag. Syftet med denna studie är att utforska meningsskapandet bakom och den bärande logiken för personligt uttryck och publikationen av personligt material i den moderna digitala världen av sociala medier. Jag ämnar göra detta genom att kombinera de teoretiska perspektiven framförda av Thorstein Veblen och Jean Baudrillard med Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Denna metodologiska ansats, en sammanvävning av teori och metodologiska riktlinjer, kommer att tillämpas på det moderna svenska fitnessfenomenets uttrycksformer och emanation på sociala media-plattformen Instagram. Genom att studera bilder och deras associerade bildtexter är målet att bena upp och försöka förklara de diskursiva relationer och villkor som bär och ger liv åt detta beteende, och tillåter det att normaliseras. Tolkningarna av resultatet indikerar förekomsten av ett slags diskursivt maskerande av en underliggande strävan efter social validering genom förvärvandet av socialt kapital. Genom att åberopa fitness som legitimerande faktor transformerar diskursen verkligheten som omger dessa publikationer från någonting som hade betraktats som opassande, till att utgöra en del av ett beteende mer i linje med existerande sociala normer. / The world has seen some rather significant changes in recent years, and with it the way we interact and relate to it. The advent of social media has given rise to a phenomenon in which the invoking of the spreading culture of fitness has allowed a behavior consisting of the publication of increasingly sexually explicit and provocative material to take hold and become normalized among Swedish youth. The purpose of this study is to explore the drive and reasoning governing the concept of personal expression and the publication of personal material in the modern digital age of social media. I aim to do this by combining the perspectives outlined in the works of Thorstein Veblen and Jean Baudrillard respectively, with the three-dimensional model of critical discourse analysis as created by Norman Fairclough. This methodological approach, combining theory and methodological guidelines, will then be applied to the modern Swedish phenomena surrounding fitness and its emanation and expression on the popular social media platform Instagram. By studying the images and their related captions the aim was to decipher the discursive relations and conditions that maintain and sustain this behavior and allow it to be normalized. The resulting interpretations indicate the occurrence of a discursive masking of the underlying strive for social validation through the acquisition of social capital. By invoking fitness as a legitimizing factor the discourse transforms the reality of these publications from something which would otherwise be frowned upon, into a behavior more in line with existing social norms.

I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

Vi har noterat att forskningen om socialt kapital inom familjeföretag är begränsad. Syftet med uppsatsen är att bidra till att utöka den forskning som sedan tidigare existerar om ämnet socialt kapital. Därför har vi valt att studera hur det sociala kapitalet nyttjas vid ett ägarskifte mellan två generationer inom ett familjeföretag. Studien behandlar också hur företaget nyttjar familjens och de anställdas sociala kapital när behovet av arbetskraft uppstår, samt hur det sociala kapitalet påverkas när företaget nyanställer personer under en expansion. För att kunna utforska detta område och besvara våra frågeställningar, har vi valt att genomföra en kvalitativ fallstudie. Företaget som har studerats, valdes genom att en släkting till en av oss arbetar på företaget. Via denna individ har vi fått kännedom om företagets aktuella situation och gjort bedömningen att det specifika företaget är lämpligt studera. Vi har genom intervjuer med personer inom företaget tagit reda på följande; (1) att det sociala kapitalet kan medföra mycket positivt i en generationsväxling i familjeföretag, genom att kunskap, erfarenhet och kontaktnät kvarstår via släktbanden; (2) att det sociala kapitalet i företaget i viss mån påverkas negativt när personalstyrkan ökar, men att integrationen påverkar den positivt; (3) att de anställda av egen vilja hjälper företaget genom att tipsa och sprida jobbannonser via sociala medier, på grund av att de känner en tillhörighet till företaget. Med denna uppsats vill vi bidra till forskningen om socialt kapital, och vi hoppas att det deltagande företaget, samt andra familjeföretag, kan dra nytta av vårt bidrag. / We have noted that research on social capital within family business is limited. The aim of this thesis is to help expand the research that already exists within the domain social capital. Therefore we have chosen to study how social capital can be used for a change of ownership between two generations within a family business. The study also addresses how the company can use family and employee social capital when the need for labor occur as well as how social capital is affected when the company recruits people during an expansion. In order to explore this area and answer our questions, we have chosen to conduct a qualitative case study. The company that has been studied, was chosen because one of the writers has a relative working there. It is through this acquaintance that we became aware of the company's current situation and assessed that the specific company was suitable to study. We have, through interviews with people within the company, found out the following; (1) that social capital can contribute positively in renewals of staff within the family business through the maintenance of knowledge, experience and contacts that remain within the family ties; (2) the social capital within the company is affected somewhat negatively when the workforce increases, but that integration of said workforce affects it positively; (3) that employees, by their own free will, help the company by recommending and spreading job advertisements through social media because they feel an affiliation to the company. With this thesis, we want to contribute to the research on social capital and we hope that the participating company, and other family businesses, can benefit from our contribution.

Sverige har ett av de mest utvecklade fjärrvärmenäten i världen. För att försörja privatpersoner, företag och industrier med energi genom detta nät förbrändes cirka 7,5 miljoner ton avfall i svenska kraftvärmeverk under 2017. Detta innebär ett omfattande arbete för dessa kraftvärmeverk för att tillse att rätt mängd avfall budgeteras för och förbränns. Särskilt eftersom oönskade lagernivåer får ekonomiska konsekvenser och efterfrågad energi i hög utsträckning styrs av väderförhållanden. Genom en kvalitativ metod syftar denna studie att undersöka hur svenska kraftvärmeverk arbetar för att uppnå optimerad lagernivå. Med inspiration från Wu’s (2007) teoretiska modell för socialt kapital och konkurrenskraft utvecklas en analysmodell för att svara på studiens syfte och forskningsfråga. En flerfallstudie genomförs på tre stycken svenska kraftvärmeverk med varierande storlek och geografisk placering för att ge en heterogen bild av marknaden. Resultatet visar att ett utvecklat socialt kapital, en väl fungerande försörjningskedja och vedertagna rutiner vid osäkra förhållanden gentemot utbytespartners hjälper svenska kraftvärmeverk att uppnå en optimerad lagernivå. Studien föreslår att en högre grad av informationsdelning kraftvärmeverk emellan möjligtvis hade effektiviserat arbetet än mer.

In the field of political culture, studying the ideal democratic citizen is a constant matter. This essay examines and describes if and how the norms and values for the ideal democratic citizen in Sweden have changed between 1950 and 2000. Through time, Swedish civic education has advocated for an active and participating citizen. At the same time, studies show that democratic norms and values among Swedish citizens from these generations differ. Younger generations tend to have changed attitudes towards democracy and are being less actively involved in the social and political life of their communities. Something that in the long run, might be threatening the sustainability of Swedish democracy.  By analysing content in textbooks from Swedish senior high school and educational associations from 1950 and 2000, norms and values for the ideal democratic citizen have similarities as well as differences. Using the theoretical framework of social capital, the content from 1950 describes the ideal democratic Swedish citizen as an engaged and active person who contribute to society by engaging in networks and organizations. According to the theory, the 1950-citizen would be a person with potential for social capital. Furthermore, the textbooks from and educational associations are the ones that, despite year of production, are consistent in their promotion of the democratic citizen being someone with social capital. However, the textbook used in Swedish senior high school in 2012 focuses less on how the ideal democratic citizen should be and more on political competence and resources in terms of knowledge and skills.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, när som helst. Trots att den psykisk ohälsan fortsätter att öka världen över, så förblir det ett av de mest undanskuffade områdena inom hälsoområdet. I dagens läge saknas det till viss del kunskap om hur den psykiska ohälsan fördelar sig på befolkningen, vem som blir drabbad och vem som blir skonad. Då tidigare forskning har lagt vikt på att undersöka hur hälsa, rent generellt, påverkas av avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital, så syftar därför denna studie till att kartlägga hur endast den psykiska ohälsan påverkas av avsaknaden av dessa kapitalformer.  Studiens data erhölls från Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe Wave 6, vilken genomfördes år 2015. Denna survey är en longitudinell panelstudie, vilken utförs i 19 olika länder där data samlas in främst genom personliga intervjuer samt med frågeformulär. Denna studie behandlar dock endast de individer som är bosatta i Sverige. För att besvara forskningsfrågorna presenteras först deskriptiv data över samtliga variabler, vilket följs upp av enkla samt multipla linjära regressionsanalyser (OLS).  Resultaten visar att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital. Det framkom även att det är avsaknaden av det sociala kapitalet som har störst påverkan på psykisk ohälsa samt att kvinnor påverkas i större utsträckning än män. Det går dock att argumentera för att psykisk ohälsa, likväl som samtliga kapitalformer, går att definiera och mäta på många olika sätt, varför det bör tas i beaktning vad gäller resultatdelen.

AbstractDen här studien kartlägger Sveriges sjukhusclowner och består av en kvantitativ del och en kvalitativ deldär clownernas verksamhet analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält, kapital ochhabitus. Empirin består av nio intervjuer med representanter för clowngrupperna och därutöver harinformation inhämtats från resterande fem grupper. Inledningsvis finns en historik om clownens filosofioch bakgrunden till sjukhusclownyrket, samt en kort redogörelse av svensk och internationell forskningom clowner i vården. Jag som skriver arbetar sedan fem år som sjukhusclown och min clownpersonIngeborg har varit med i arbetet med studien. Resultat, den kvantitativa delen: Idag finns 14 sjukhusclowngrupper med verksamhet från Gällivare i norrtill Ystad i söder. Organisationerna drivs i regel som ideella föreningar, som helt eller delvis är finansierarsin egen verksamhet genom kulturstöd, fonder, sponsorer och privata donationer. Föreningarnasysselsätter 78 artister på heltid eller deltid. Sjukhusclownerna besöker barn- och ungdomsavdelningar påde flesta av landets stora sjukhus flera dagar i veckan. De besöker även regelbundet många av de mindresjukhusen och några grupper arbetar även inom hemsjukvården, demensvården, på äldreboenden ochpalliativa avdelningar. Resultat, den kvalitativa delen: Landets sjukhusclowner arbetar på sjukhusets sociala fält och ärprofessionellt tränade i att möta barn i känsliga situationer, har tystnadsplikt och följer sjukhusens rutinerkring hygien, sekretess, och patientsäkerhet. Samtidigt tillhör de ett eget fält, ett mer fantastisktmikrokosmos där glädje och möjligheten att skapa fantastiska möten, även i livets svåraste stunder, är detsom värderas högst. Clownerna ser till barnets bästa från karnevalens perspektiv, vilket innebär att de kanvända på hierarkier, bjuda in lite oordning där de tycker det är för ordningsamt och skapa ordning där detär för rörigt. Clownen hämtar kapital från sin fantasi, och kan i ena stunden ta en försenad läkare i armen,som om doktorn vore ett olydigt barn, och i andra stunden själv bli utslängd i korridoren av ett barn somfått nog av besök i sitt rum. Clownen är alltid i förändring, i the liminal space (Skåreus), vilket kanske kanrucka på en del av sjukvårdsfältets habitus och ge nya perspektiv på invanda rutiner, procedurer och hierarkier.

Syftet med studien är att undersöka om det civila samhället och den ekonomiska utvecklingen påverkar demokratistatusen i världen och urvalet är 136 länder. Jag har prövat om samhällets deltagande, aktiva intressegrupper och socialt kapital har ett samband med demokratistatusen i länderna. Jag har även prövat om ekonomisk styrka, socioekonomiska hinder och sociala skyddsnät har ett samband med demokratistatusen. Studien har en teoriprövande ansats och för att besvara frågorna används statistiska analysmetoder som centralmått och spridningsmått, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Studiens empiriska material ger resultatet att sambanden mellan variablerna inom civila samhället och demokratistatusen är starka. Även den ekonomiska utvecklingen har ett samband med demokratistatusen utifrån det empiriska materialet. Teorin om att engagemang i samhället och aktivt deltagande i intressegrupper stärker det sociala kapitalet mellan medborgarna vilket i sin tur positivt påverkar demokratistatusen stärks utifrån empiriska materialet. Vidare tyder resultatet på att även teorin om att ett lands ekonomiska styrka samt hur ekonomin och inkoms-terna fördelas mellan medborgarna stärks utifrån det empiriska materialet. / <p>2022-05-25</p>