Bakgrunden till arbetet grundar sig i den kriminella utbredning som sker i Sverige kopplat till utsatta områden. Det är tydligt huruvida utsatta områden har fångat flertal aktörers intresse såsom politiker, media och polis, men trots detta inte kommit underfund med lösningen på problematiken i fråga. Tidigare forskning har avgränsats sig inom stadens gränser i sökandet efter lösningen, varpå detta arbete ämnar frambringa landsbygden som en viktig jämförelsepunkt genom att synliggöra skillnaderna i (o)likheterna. Anledningen är att landsbygden och utsatta områden faller under samma premisser vad avser bristen av lokala företag och lokalt förankrad arbetskraft, bristen på lokala skolor och ungdomsverksamhet samt låg politisk representation och kommunikation. Syftet med arbetet är därmed att lyfta fram landsbygden som en viktig jämförelsepunkt för att kunna bidra till lösningen av den särskilda problematik som sker inom utsatta områden. Det metodologiska tillvägagångssättet ter sin form utifrån kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju som därigenom är vårt empiriska material. Detta i kombination med kvantitativ metod vad avser sekundära källor i form av publicerad statistik. Det resultat som funnits tyder starkt på att intervjurespondenternas svar skildrar den faktiska verklighet som präglas inom respektive område, vilket statistiken enbart ger en förenklad bild av. Slutsatserna utifrån undersökningen mynnar ut i att landsbygd och utsatta områden skiljer sig främst utifrån indikatorer som tillit och institutionell tillit, vilket i sin tur försvårar arbetet mot att uppnå högt socialt kapital och hög social rättvisa i utsatta områden.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

In the Swedish labor market the immigrant, compared to the native individual, is seen to experience both stigma and discrimination to a bigger degree. This in turn generates some immigrants to have a negative experience correlated to the Swedish worklife in consideration to the unfair treatment in the recruitment process. In this study we investigate the experiences of women from Syria in consideration to their experiences of stigma and discrimination in the Swedish labor market. We have conducted a qualitative study in the form of semi-qualitative interviews with a total of six Syrian migrated women as a measure to gather the women's experience in search for common or shared experiences of discrimination or injustice taking place in the Swedish labor market. Our data analysis is based on three occurring themes where we linked our empirical evidence to former research done in the field, also to relevant theories presented by sociologists investigating the subject of stigma. The study's results show that all women shared the common experience of discrimination and stigma in consideration to the hiring process in the Swedish labor market. Different factors such as their cultural background, language skills, their physical appearance and name were also of importance. / På den svenska arbetsmarknaden tycks invandraren, jämfört med den infödda, uppleva både stigmatisering och diskriminering i högre grad. Detta leder i sin tur till att vissa invandrare får en negativ upplevelse kopplat till det svenska arbetslivet med hänsyn till orättvis behandling i rekryteringsprocessen. I denna studie undersöker vi erfarenheterna av kvinnor från Syrien med hänsyn till deras erfarenheter av stigma och diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semi-kvalitativa intervjuer med totalt sex syriska migrerande kvinnor som en insats för att samla kvinnornas erfarenheter i sökandet efter gemensamma eller delade erfarenheter av diskriminering eller orättvisor som äger rum på den svenska arbetsmarknaden. Vår dataanalys är baserad på tre förekommande teman där vi kopplat våra empiriska bevis till tidigare forskning gjord på området, även till relevanta teorier som presenterats av sociologer som undersökt ämnet stigma. Studiens resultat visar att samtliga kvinnor delade en gemensam erfarenhet av diskrimineringoch stigma i hänsyn till anställningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Olika faktorer såsom deras kulturella bakgrund, språkkunskaper, deras fysiska utseende och namn var också av betydelse.

Diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga glukosnivåer i blodet. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar alltmer runt om i världen. Vård och behandling av sjukdomen är avgörande för att undvika risk för komplikationer och följdsjukdomar. Syftet med detta arbete har varit att ta del av erfarenheter och upplevelser av hur hälsolitteracitet påverkar möjligheterna hos patienter med typ 2 diabetes att tillgodogöra sig information de fått i hälso- och sjukvården kring sin sjukdom. Sammantaget har åtta intervjuer genomförts, fyra av informanterna var kvinnor och fyra män. Samtliga informanter utom en hade valt att engagera sig en patientorganisation. Kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Informanterna uppgav att information de fått av hälso- och sjukvården varit begriplig. De visade på stort engagemang, kunskap, intresse och motivation att förbättra sina blodsockervärden, leva hälsosammare och omsätta råden i praktiken men upplevde att hälso- och sjukvården inte svarade upp mot en önskan av mer stöd eller var lyhörd för enskilda behov. Hälso- och sjukvården tycks sakna resurser och beredskap att möta patienterna på ett individuellt plan. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-07.</p>

I takt med att städer växer ökar även avfallsmängderna. För att uppnå en hållbar stadsutveckling är det därför nödvändigt att tillgängliggöra avfallshanteringen så att även hushåll som saknar tillgång till bil har möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt hantera sitt avfall. I detta syfte har konceptet kvartersnära återvinningscentraler utvecklats. Kvartersnära återvinningscentraler ämnar integreras i den tätbebyggda miljön för att på så vis tillgängliggöra avfallshanteringen i form av återanvändning och återbruk, men vad som är speciellt med kvartersnära återvinningscentraler är att de även syftar till att främja socialt utbyte genom att fungera som en mötesplats.Detta arbete baseras på VA SYDs projekt Kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck. Syftet är att identifiera vilka effekter en kvartersnära återvinningscentral kan ha på de sociala dimensionerna av hållbarhet i Kroksbäck, ge förslag på sociala mål och indikatorer samt föreslå ett projekt för hur dessa kan utvecklas, implementeras och utvärderas. Vi undersöker hur arbete kan bedrivas för att utveckla sociala mål för en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck och använder oss i det avseendet av en social konsekvensanalys för att identifiera möjliga sociala effekter som den kvartersnära återvinningscentralen kan föra med sig.De sociala effekter som identifieras utgör sedan grunden för de mål och indikatorer som formuleras i vår projektidé och som är tänkta att implementeras under den kvartersnära återvinningscentralens pilotfas.Resultatet visar på att sociala konsekvensbeskrivningar fungerar väl för att identifiera sociala effekter till följd av förändringar i den fysiska miljön. Den sociala konsekvensbeskrivningen har i vår studie bidragit till att vi lyckat identifiera sju sociala effekter som ett möjligt utfall av den kvartersnära återvinningscentralen i Kroksbäck: ökad trygghet, socialt kapital, samspelsintegration, delaktighet, tillgänglighet, jämställdhet och perspektivförändringar kopplade till hållbar utveckling. Kvartersnära återvinningscentraler har även visat sig vara ett bra exempel på ett projekt där de sociala värdena har en betydande roll för den ekologiska dimensionens utfall.Då den sociala dimensionen av hållbarhet ofta underkommuniceras när fysiska förändringar ska genomföras vill vi med detta arbete betona vikten av att den sociala dimensionen tas i beaktande under hela arbetsprocessen, då fysiska förändringar kan påverka det sociala livet på flera nivåer och under en lång tidsperiod. / As cities grow the amount of waste increases. In order to achieve a sustainable urban development it is necessary to make waste disposal accessible to households without access to a car. For this purpose, neighborhood recycling centers has been developed. Neighborhood recycling centers are intended to be integrated into the urban environment and thereby make waste management accessible for everyone, but they also intend to encourage social exchange by functioning as a meeting place.This study is based on VA SYDs project Neighborhood recycling in Kroksbäck. The aim of the study is to identify what impact a neighborhood recycling center might have on the social dimensions of sustainability in Kroksbäck, and to create a project proposal describing how these effects can be implemented and evaluated in three stages during the pilot phase of the project.We examine how work can be conducted to develop the social objectives of a neighborhood recycling center in Kroksbäck. For this purpose we have chosen to use social impact assessment to identify potential social effects the neighborhood recycling center might have. The social effects that we identify form the basis for the social objectives and indicators we phrase in our project proposal.The results show that social impact assessments work well to identify the social effects of alterations in the physical environment. The social impact assessment has contributed to our success in identifying seven social effects as a possible outcome of the neighborhood recycling center in Kroksbäck: increased security, social equity, interplay integration, inclusion, accessibility, equality and perspective changes linked to sustainable development. Neighborhood recycling centers has also proved to be a good example of a project where social values pay a significant role in the outcomes of the ecological dimension of sustainability.Since the social dimension of sustainability often seem to be sidelined when physical changes are implemented, we want to emphasize the importance of taking the social dimension into account throughout the planning process, seeing that physical changes can affect the social life on many levels and for a long period of time.

This is a qualitative study about After-school program in collaboration with sports- and culture organizations. How this collaboration can affect students social development and learning. The study is also about what factors that makes this collaboration possible or what preventing factors it is that not makes this collaboration happens. Syftet med studien är att undersöka hur en samverkan mellan fritidshem och föreningsliv kan se ut och hur det kan bidra till elevers sociala utveckling och lärande. Detta är en kvalitativ studie som utgår från semi-strukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Resultatet visar en samstämmighet gällande att en samverkan har en god inverkan på elevers sociala utveckling och lärande. De möjliggörande faktorerna som lyfts upp till att man kan ha en samverkan är exempelvis engagemang och initiativ. Det som lyfts upp som förhindrande faktorer är tid och pengar bland annat.

Uppsatsens syfte är att undersöka om civilstånd påverkar politiska attityder hos män jämfört med kvinnor. Vi är intresserade av att ta reda på om att vara i en relation jämfört med att vara ensamstående har någon påverkan för ens benägenhet att vara högerorienterad eller vänsterorienterad/annat i sin politiska åsikt, mest specifikt för män. Vi använder tvärsnittsdata från den nationella SOM-undersökningen 2021 för att undersöka hur personer svarat på enkätfrågor om politiska ställningstaganden. Efter slutgiltig rensning av data består vårt urval av 1491 personer, 735 män och 756 kvinnor. Med utgångspunkt från konservatism som kognitiv social motivation, systemrättfärdigande samt socialt kapital använder vi dessa tre teorier för att ur ett sociologiskt perspektiv analysera civilstånd och politiska åsikter. Vid analys av data använder vi oss av linjära sannolikhetsmodeller. Den beroende variabeln är en binär variabel som beskriver om man är högerorienterad eller inte. Resultaten från våra modeller visar att sannolikheten att vara högerorienterad är större för ensamstående män än för ensamstående kvinnor. Vi kan dock inte bekräfta hypotesen att sannolikheten att vara högerorienterad är större för ensamstående män än för män i relation på grund av icke signifikanta resultat. Vi kan heller inte visa att ensamhet hos ensamstående män skulle vara den drivande faktorn för att bli mer konservativ eller högerorienterad. Resultaten vi finner är förenliga med tidigare studier gällande att män är mer högerorienterade än kvinnor. Vi kan dock inte fastställa att civilstånd skulle ha en påverkan på ens politiska attityd.

Denna uppsats undersöker kvinnligt entreprenörskap i Sverige och hur socialt kapital påverkar möjligheter till affärsutveckling på internationella marknader. Uppsatsen fokuserar på hur relationer påverkar företags möjligheter att säkra finansiering och hur detta i sin tur främjar tillväxt på den globala arenan som ett naturligt steg i affärsutveckling. Uppsatsen baserar sig på tre dimensioner av socialt kapital tillsammans med ett finansieringsperspektiv. Dessa utgör uppsatsens analytiska verktyg. Det tillvägagångssätt uppsatsen tillämpar är ett kvalitativt selektivt urval av teoretiska och genomförda empiriska studier, inklusive enkäter och intervjuer, för att ge en djupgående förståelse av ämnet. Resultatet av uppsatsen pekar på att relationer sinsemellan kvinnliga entreprenörer inte utgör det svåraste hindret för kvinnliga entreprenörer att överkomma. Istället visar det sig vara de interpersonella relationerna mellan affärsmän och affärskvinnor som utgör det största hindret.

This study aims to explore how women on Gotland define networking, what motivates them to network and what benefits they get from their networking. This is done by examining networking from the perspective of those who actively experience and engage in it in the form of a qualitative case-study. The study covers all forms of networking, both professional and private. Empirical data was gathered through ten semi-structured interviews where the participating women shared their stories, experiences and opinions about networking on Gotland. A thematic analysis identified key themes, which were then analyzed using social capital theory and needs theory. The study shows that women's networking on Gotland is mainly about building bonding social capital, with like-minded people. They are motivated by the opportunity to give and receive care, expressed through helpfulness, community and belonging. This is linked to the need for affiliation and to some part the need for achievement in needs theory. This study also raises the question of whether care is missing from professional networking and whether this is why women seek other networking arenas to fulfill their needs.

Författare: Terese Gustafsson och Fanny Janson Handledare: Kjell Arvidsson
 Examinator: Mikael Lundgren   Titel: “Det handlar inte om att skicka iväg raketer, utan det handlar om att sätta hela skogen i brand”. En studie om organisering och klusterbildning inom svensk musikbransch.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom undersökning och analys av hur den organisatoriska uppbyggnaden av svensk musikbransch ser ut komma fram till vilka faktorer som kan ligga bakom en branschs framgångar.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts i fallstudien och primärdata har samlats in genom genomförande av åtta semistrukturerade intervjuer.   Slutsats: Vi fann att organiseringen och det kluster som en bransch verkar i har stor betydelse för dess framgång. Socialt kapital utgör stor vikt i ett kluster och att komma in på den sociala arenan är därför av vikt, men det kräver att redan etablerade aktörer är villiga att släppa in nya aktörer på den sociala arenan. Samarbeten som överskrider branschgränser har blivit viktigare i takt med att globaliseringen satt ökad press på innovation och kreativa lösningar på problem. Att verka i kluster ger organisatoriska fördelar som nära samarbeten, kunskapsutbyte och ökad kreativitet, men kan skapa nackdelar som homogenitet och inskränkthet. Bättre resultat uppnås när aktörer samverkar och idéen om "Do It Yourself" stämmer inte. / Abstract   The Purpose of this paper is to, through analysis of how the organizational structure of the Swedish music industry looks, come to a conclusion of what factors might be behind an industry's success. The case study have been done by using a qualitative research method and the primary data is collected by semi-structured qualitative interviews   We came to the conclusion that how an organization and the cluster an industry operates within, is of great importance for its success. Social capital is important in a cluster. It is therefore of great importance to be part of the social scene, but it requires that actors within the social scene accept new actors to enter. Collaborations that exceed industry boundaries have become of more importance as globalization have put increasing pressure on innovation and creative solutions to solve problems. To operate within clusters provide organizational benefits like collaborations, knowledge spillover and increased creativity. But it can also give negative effects such as homogeneity and parochialism. Better results are achieved when stakeholders work together and the idea of "Do It Yourself" is not true.