Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt land med många olika etniciteter i samhället. Denna utveckling har resulterat i att det råder uppdelning av folkgrupper. I denna studie har vi valt fokuserat på den etniska boendesegregationen som råder i många delar av landet. För att kunna genomföra studien har vi valt att begränsa oss till stadsdelen Norrby i Borås. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som främst kan förklara att komplexa samverkansprojekt blir framgångsrika respektive problematiska. Tillit och samverkan sammankopplas till studien genom detta syfte för att bilda en förståelse om hur samverkan och tillit i komplexa nätverk med många aktörer och andra individer kan gå till. För att kunna genomföra studien har vi fördjupat oss i hur Borås Stad implementerar sina intentioner och åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen på Norrby. Studien inkluderar en kvalitativ forskningsstudie med kvalitativa intervjuer av olika aktörer i Borås Stad. Resultatet visar att det föreligger olika faktorer som påverkar framgångarna och motgångarna i samverkansprojekt. De faktorer som påverkar framgången är att aktörerna stödjer varandra i samarbetet, visar öppenhet och ömsesidighet, är faktorer som främjar både tillit och samverkan. Ytterligare faktorer som också främjar skapandet av tillit i samverkan är att parterna hanterar sina ansvarsområden och låter de andra aktörerna, men också invånarna vara delaktiga i samverkan. De hämmande faktorerna är bland annat brist på resurser i samverkan vilket leder till att det inte går att utföra löften. Att arbeta med integration är också ett omfattande arbete vilket har lett till att ansvar och engagemang i samverkan kräver konstant ingripande. Slutligen utgörs de sista faktorerna av att det förekommer en brist på kommunikation och ömsesidighet mellan aktörerna såväl som invånarna och att vissa aktörer uppfattas bli passiva. / Today, Sweden has developed into a multicultural country along with several different ethnicities in the urban community. This development has resulted in a state of fragmentation in the community. In this study, we choose to focus on the ethnic residential segregation that occurs all over the country. In order to accomplish this study, we also choose to confine ourselves to the urban district Norrby in Borås. The purpose of this study, is to research what factors that mainly can explain why complex collaboration projects turns out to be successful or problematic. Trust and collaboration are linked to the study through this purpose in order to create an understanding of how collaboration and trust in complex networks involving a great number of participants and other individuals could appear. In order to accomplish the study, we have immersed in how City of Borås implements their intentions and interventions in order to reduce the ethnic residential segregation in Norrby. The study includes a qualitative research study, together with qualitative interviews from different participants in Borås. The results show that it exists different factors which influence both prosperity and setbacks in projects of collaboration. The factors influencing prosperity, is that participants support each other in the collaboration, shows openness and reciprocity towards each other. These are factors which improve trust and collaboration. Other factors that also improve the creation of trust in collaboration is that the parties handle their area of responsibility and allow the other participants, but also the residents to be a part of the collaboration process. The repressive factors are among other, a lack of resources in the collaboration process, which leads to promises being broken. Working with integration is also a comprehensive task, which have resulted in responsibility and commitment in collaboration requires constant intervening. Finally, the last factors consist of the fact that it occurs a lack of communication and reciprocity between the participants, as well as between the residential and some participants whom are being perceived passive. This thesis is written in Swedish.

The main purpose of this study is to explain international students’ social and cultural adaptation to the new environment at Linnaeus University in Växjö. Multiple research methods were used as this study has gathered and analyzed both qualitative and quantitative data, however with an emphasis on the qualitative. Six interviews were conducted and 103 survey responses collected. The data was analyzed in light of four theories; Bourdieu’s theory of social capital, Ebaugh’s theory of role exit, Elias and Scotson’s theory of established and outsiders, and Stier’s description of the role of socialization for cultural learning. The results of the study indicates that the international students form an initial, small social network consisting of other international students through meeting people in class, in their living corridors and on events organized by the University’s organizations. This small social network expands as students meet new friends through their existing social network; through “a friend of a friend”. The social network functions as social capital as the students get access to resources such as jobs, organizations and a less segregated living situation through their friends and acquaintances. The growing social network in time also includes Swedish students, and having Swedish friends help facilitate the students’ cultural adaption. The students get re-socialized into Swedish culture through interaction with Swedish people; by receiving rewards when doing something right and sanctions when doing something wrong. While adapting to Swedish norms they disengage in norms from their home culture. This re-socialization can be viewed as a version of role exit. The final stage of the cultural adaptation is when the Swedish norms have been internalized with the international student to the point where he or she feels like it is a part of his or her personality.

<p>The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy. This paper also addresses issues with corruption as it is a major problem in Russia and affects every day life in society. My results show that since Vladimir Putin came to power, Russia has got a higher degree of corruption and the evolution of democracy has gone backwards. I also found that there is a lack of social capital in the Russian society. In Estonia however, the results show that the country now has a well-functioning democracy. The legal environment for NGOs has steadily improved since Estonia became member of the EU. However, there still remain some deficit with regards to being a participating democracy at the grass-root level within the civil society. The theories used in this paper are Heidenheimer´s theory on corruption and Robert Putnam´s institutional theory on horizontal organization and social capital. The methods used are comparative case study and most similar systems design.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori.   Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk. Samtliga ungdomar beskrev vad som kan främja respektive försvåra upprättande av sociala nätverk. Intervjupersonerna framhöll bland annat vikten av språk, gemensamma intressen och aktiviteter samt kultur och bakgrund. Svenska ungdomar är enligt intervjupersonerna svårast att lära känna i Sverige. Skälet till detta angavs främst vara svenska ungdomars återhållsamhet gentemot intervjupersonerna. / The aim of this study was to investigate unaccompanied asylum-seeking adolescents’ social networks in Sweden, and what they believe aggravate or facilitate the forging of social networks. In the study a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five unaccompanied asylum-seeking adolescents in the ages of 17-18. During the interviews we used visual elicitation in the form of a network map. The empirical material was analysed with social network theory, anthropological network theory, Robert Putnam’s distinction in bonding capital and bridging capital, and racialization theory.   The result suggests that all of the adolescents, in this study, have a social network in Sweden to which they can turn for both emotional and practical support. Their social networks consist primarily of professional adults and adolescents of the same ethnicity as themselves, alternatively other ethnicity than Swedish. All of the interviewees described what might facilitate or aggravate the forging of social networks. The interviewees stressed for instance the significance of language, common interests and activities, culture and background. Swedish adolescents are, according to the interviewees, the most difficult people to get to know in Sweden. The reason for this was primarily stated to be the Swedish adolescents’ restraint against the interviewees.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

Hållbarhet är ett ämne som konstant är på dagens agenda. Många länder gör idag omställningar föratt nå de uppsatta klimatmålen inom FN, EU och på en nationell nivå. Gotland Grönt Centrum är enaktör på Gotland som genom sitt projekt “Ökad livsmedelsförädling” drar sitt strå till stacken för att ökaden hållbara utvecklingen på ön. Gotland Grönt Centrum vill öka kunskapsspridningen ochinnovationsgraden inom den gotländska livsmedelsförädlingsindustrin genom att upprätta enFacebooksida där aktörer kan mötas. Forskningsfrågan för uppsatsen är därför fokuserad på hurkommunikationen bör se ut för att nå de uppsatta målen i GGC:s projekt. Genom en kvalitativ studieämnar denna uppsats besvara forskningsfrågan genom teorier om social network theory,sensemaking, strukturella hål med flera för att sedan mynna ut i en slutsats. Genom en kodning avempirin kunde analysen visa flera aspekter som är vitala för att GGC ska kunna föra en framgångsrikkommunikation för att nå sina mål. Svaret blev att genom att arbeta med sensemaking för att formasitt budskap efter målgruppen kan engagemanget gentemot projektet öka. Detta kan leda till eninstitutionalisering och gemensam förståelse, vilket kan leda till framtida samarbeten mellan aktörer.Innovationsgraden kan dessutom öka ifall GGC antar en roll som länk och gränsöverskridare inomnätverket för att överbrygga strukturella hål och således få in ny information i flödet. / Sustainability is a topic that is constantly on the agenda of today. Many countries today are makingadjustments to achieve the set climate goals within the UN, the EU and at a national level. GotlandGrönt Centrum is an regional actor on Gotland, which through its project "Increased food processing"aim to increase the sustainable development on the island. Gotland Grönt Centrum wants to increasethe dissemination of knowledge and the degree of innovation within Gotland’s food processingindustry by establishing a platform where players can meet. The research question for the essay istherefore focused on how the communication should be formulated to achieve the set goals in theGGC project. Through a qualitative study, this paper aims to answer the research question throughtheories of social network theory, sensemaking, structural holes, and more, in order to draw aconclusion. Through the coding of the empirical data, the analysis could show several aspects thatare vital for GGC to be able to conduct successful communication in order to achieve its goals. Theanswer was that by working with sensemaking to shape their message according to the target group,the commitment to the project can increase. This can lead to institutionalization and mutualunderstanding, which can lead to future collaboration between actors. The degree of innovation canalso increase if GGC assumes a role as a link and boundary spanner within the network to bridgestructural holes and thus bring in new information in the flow.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

Immigration har länge varit ett fenomen som förekommer runt om i världen. Trots att det är vanligt förekommande, betyder det inte att alla lyckas anpassa sig i sitt nya värdland. Värdländerna vidtar åtgärder för att dessa ska lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även integrera sig på arbetsmarknaden. Trots detta förekommer det att migranterna istället väljer andra strategier för att lyckas integrera sig. Dessa är bland annat formella och informella metoder. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och beskriva de olika strategier som migranterna nyttjar för att lyckas integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen har två frågeställningar vilket följer; hur har migranterna gått tillväga för att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden? och vilka skillnader finns det mellan migranternas tillvägagångssätt beroende på om de är anställda eller egenföretagande? Till undersökningens hjälp har två väsentliga teoretiker varit nyttiga för fenomenets problematik. Gordon (1964) och Diaz (1993) har bägge två utvecklat integrationsmodeller för vad en migrant behöver uppnå för att lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även på arbetsmarknaden. Studien har varit en komparativ studie där två urvalsgrupper har undersökts och jämförts, anställda gentemot egenföretagare. Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenologisk inriktning och därmed har respondenternas perspektiv varit viktigt att beakta. Undersökningens resultat visar på att det inte fanns några markanta skillnader mellan de två urvalsgrupperna, utan deras strategier på arbetsmarknaden har varit relativt lika. En trend bland respondenterna har varit att använda sig av den informella metoden, vilket syftar på använda sig av kontakter från sitt sociala nätverk. Det sociala nätverket har varit ett väsentligt verktyg både för de anställda men även egenföretagarna. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att det är svårt att lyckas integrera sig till värdlandets samhälle men att lyckas integrera sig på arbetsmarknaden är lättare med hjälp av rätt verktyg. Den informella metoden som har varit mer förekommande bland migranterna, valdes av dessa eftersom den var mer lättillgänglig till skillnad från den formella metoden. Tidigare forskning ger vid handen att den informella metoden ofta väljs beroende på diskriminering på arbetsmarknaden. Till skillnad från tidigare forskning visar dock inte denna studie på någon tydlig koppling mellan diskriminering och migranternas val av metoder.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur professionella ser på faktorer som kan ha betydelse för social och politisk tillit hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Det bakomliggande intresset grundar sig i det faktum att personer med intellektuell funktionsnedsättning många gånger har dåliga erfarenheter av kontakt med professionella som arbetar med att ge den typ av insatser som riktar sig till denna målgrupp. Tillit framstår som en viktig förutsättning för att insatserna och stödet ska ge effekt. Studiens frågeställningar har berört tre faktorer: socialt nätverk, anpassade stödinsatser samt attityder. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med professionella som är familjebehandlare eller kuratorer och bland annat arbetar med anpassade föräldrastödsprogram och gruppverksamheter, som sedan har analyserats med hjälp av tillit och socialt kapital som teoretisk analysram. Resultatet visar att förälderns delaktighet i sociala sammanhang kan vara ett sätt att vidga det sociala nätverket och öka den sociala tilliten. Det framkommer också att anpassat stöd och insatser ges i olika omfattning och att synsätten skiljer sig åt i olika verksamheter. Resultatet visar även att det finns utmaningar för de professionella på både individ- och samhällsnivå och att det är nödvändigt att förstå hur dessa kan påverka och motverka varandra. Den enskilde professionella har goda förutsättningar att öka tilliten på individnivå och stärka förälderns sociala och politiska tillit. Genom att ge föräldern möjlighet att vidga sitt sociala nätverk och öka sin sociala tillit finns förutsättningar att öka den politiska tilliten hos föräldern och att ge effektivt stöd för ökade föräldrafärdigheter. Samtidigt finns utmaningar för den enskilde professionella som behöver förhålla sig till värderingar och förhållningssätt på organisatorisk nivå. / The aim of this study has been to increase knowledge about social and political trust among parents with intellectual disabilities - ID - which can be understood as a consequence of, and a reason for, the challenges facing parents and professionals in creating a partnership. People with ID tend to be stigmatized and have a history of bad experiences with authorities and social services, which generally makes them “distrusters”. They are aware of this stigma when they become parents, and have a tendency of denying their need of support because of the fear of losing custody of their children.Nine social workers have been interviewed about their experience of working with parents with ID. The data was placed into three categories and analyzed through the framework of trust and social capital. These categories were: Support from the social network, Customized support from professionals and Knowledge and attitudes. This study shows that community participation such as parent groups gives the parents a chance to increase their social trust by expanding their social network. Their special needs require customized support for developing parenting skills, where the alliance with the social worker as a part of the social services can increase their overall political trust. This study also shows that the attitudes of the professional is an essential part of solving the problem with distrust. The stigmatization the parents are facing makes it challenging to change their status in society, as well as their deeply rooted lack of social and political trust.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet <em>Medborgarpaneler</em>. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning.</p><p>De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.</p><p>Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i <em>Medborgarpaneler </em>via de befintliga mail-listorna som fanns. Genom enkäterna kunde vi tolka att deltagarna anser att det är ett bra initiativ av kommunen att starta projektet och även att de vill ha projektet kvar efter projekttidens slut. De saknar dock feedback på de svar de givit på enkäterna som kommunen hittills har skickat ut, de vill ha mer information om vad som verkligen hänt efter enkätinlämningarna.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The study purpose is to find out if the democtratic process in the municipality of Gnosjö has been affected during the project called <em>Medborgarpaneler.</em> We got this asignment to do a halft-time evaluation of the project from the Secretary to the executive committee of the municipality of Gnosjö. <em>Medborgarpaneler </em>was started in November of 2007 and is planned to go on for three years. We have used both quantitative methods in form of  a questionnaire survey with the participants and qualitative intreviews with involved politicians. These materials has been gathered and analized to give us the answers we were looking for.</p><p> </p><p>Our material shows that the project has been succesful so far and there is an opening to develop the idea and make it an permanent element in the political process. We choosed our politicans by sending out e-mails and then picked the three first responds. The questionnaires we used were sent to all the participating citizens through already existing mailing-lists and through these answers we read out that they think it is a good initiative taken and they would like it to carry on after the project is due to end. Though they express a wish to get more feeedback and more information about what has happend after they’ve answered the polls.</p><p> </p>