Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sociala nätverk har betydelse i en chefsrekryterings-process såväl i offentlig som privat sektor. Författaren i studien ville närmare undersöka vilka metoder som HR tillämpar i en chefsrekryteringsprocess för att skapa en förståelse kring det sociala nätverkets betydelse. Det var även intressant att undersöka likheter och skillnader mellan sektorerna. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna utgick författaren från en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer. Eftersom författaren ville jämföra likheter och skillnader av erfarenheter från den offentliga och den privata sektorn valdes tre respondenter från vardera sektorn. Studien har forsknings- och samhällsrelevans eftersom den belyser den inverkan ett socialt nätverk kan ha på arbetsmarknaden och på samhället i stort, en inverkan som kan vara både positiv och negativ. För att kunna dra en slutsats om en eventuell sådan inverkan samt avgöra dess eventuella betydelse är det väsentligt att undersöka de metoder som tillämpas i en chefsrekryteringsprocess. Eftersom den offentliga sektorn kan skilja sig från den privata sektorn är det viktigt att lyfta fram skillnader och likheter i detta avseende. Sammanfattningsvis beskriver respondenter från båda sektorerna att de har implementerat kompetensbaserad personalstrategi. Sociala nätverk spelar en betydelsefull roll för båda sektorerna men på olika sätt. Skillnaden berodde på att i den privata sektorn handlar det om att hitta kandidater åt en kund medan man i den offentliga sektorn själva anställer personal till sina företag.

As the climate change affects the world, a huge number of people are expected to be displaced from their homes, either voluntarily or involuntarily. These events are expected to increase during the second half of the century in the current state. The unique geographical location of northern Europe provides favorable conditions for agriculture, energy production, and water resources. Furthermore, the politically stable situation contributes to the many pull factors and is likely to result in increased immigration to Sweden, both within EU borders as well as outside the EU. This requires that Sweden's communities are socially sustainable. However, municipalities generally lack developed planning for social sustainability, and there is significant disagreement on how social sustainability should be interpreted and then applied in Sweden's communities. Often, the municipalities turn to Agenda 2030, the UNDP Sustainable Development Goals, and their interpretation of social sustainability. According to researchers, the level of trust between people as well as the strengthening of social capital in the communities, both at the local level and nationwide, are of utmost importance to ensure a functioning democratic society. At the same time, trust and social capital are missing as Sustainable Development Goals and as goal targets, which means that Swedish municipalities tend not to discuss how to implement building interpersonal trust into their plans. Interpersonal trust is also on the decline in Sweden, which traditionally always had a high level of interpersonal trust. Therefore, a clearer definition of the concept of social sustainability is requested, as well as the inclusion of "Interpersonal Trust" as a goal target in Goal 11 of the Sustainable Development Goals.In addition to existing economic models, a model that focuses more on social sustainability is needed. Such an economic model is Doughnut Economics. The economic model must include interpersonal trust and social capital in the social foundation, which is not the case as of now. Therefore, an adjustment of that model is required. A shift from the classical growth goals to social and ecological goals is needed in order to make the shift. An implementation of an economic model that includes social sustainability and goals for interpersonal trust and social capital is requested. By doing this, Swedish municipalities are better prepared to meet the challenges with increasing migration in the second half of the century

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Denna studies syfte är att med hjälp av Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och aktiva medlemmar. Av Sveriges befolkning över 16 år är det 75 % som är medlemmar i en eller flera föreningar vilket gör att studien har samhällsrelevans. Det finns en förhoppning om att studien ska kunna bidra till att främja svenskt föreningsliv och i förlängningen även folkhälsan. Genom att göra 21 intervjuer med totalt tolv informanter kunde en stor mängd data samlas in varpå kodning och analys genomfördes. Ur det empiriska materialet framträdde informanternas huvudangelägenhet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt medlemskap. Övriga kategorier som framträdde var yttre omständighet, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla. När dessa framträtt kunde en frågeställning formuleras: Varför är man aktiv medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv? Resultatet visade bland annat att det aktiva medlemskapet är en förutsättning för föreningens fortlevnad och att det aktiva medlemskapet i sig påverkas av faktorer som möjlighet, grupp, individ och kunskap. Resultatet diskuteras utifrån redan etablerade sociologiska teorier som KASAM, socialt kapital samt Fines teori om grupper och idiokultur.

The aim of this study was to investigate youths and elderly’s experiences of safety guards based on sociodemographic factors, as well as to understand what significance social capital have for the experience of safety guards. The study was formed out via a request from Sölvesborgs commune regarding the new law “Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete”. Previous research has studied how different types of capable safety guards contribute to reduced crimes, as well as factors in youths and elderly’s concerns about being exposed to crime, but rarely examines the residents’ experiences of the safety guards’ work role. This study has therefore analyzed this in order to fill a knowledge gap and increase the knowhow for the commune’s crime prevention work. In order to study how youths and elderly’s perception and experiences of safety guards look like, 13 participants who had come into contact with safety guards were interviewed and divided into four focus groups, where two of the focus groups consisted of young people and the remaining focus groups consisted of elderly living in Sölvesborg commune. The theoretical framework from which the study was based on, was Putnam and Sampson ́s two perspectives on social capital and its characteristics. The characteristics used in the analysis were shared norms, trust, social networks, socialization and collective ability.   The result from the analysis showed that the residents’ perception and experiences of safety guards differ and depend on the degree of social capital cornerstones rather than sociodemographic factors. The older participants perceived the safety guards as an extended arm of the police and experienced them as protective, which could be due to the fact that the elderly and the security guards formed a social network and trust in each other that contributed to this perception. The results from the focus groups also illustrated that youths created a friendly relationship with the safety guards, which contributed to them having a trusting view of the guards. This is because the youths formed common norms towards the safety guards that developed trust and a social network between them and the guards.

This study aims to examine how pre-existing discourses (in example medicalization) in society may impact the opinions of substance users by analyzing the interactions between users of the forum subcategory “Drug rehabilitation”, in the “Drugs” section on the Swedish internet site Flashback.org. This is achieved using Fairclough’s critical discourse analysis combined with Bourdieu’s theory of social capital. The findings indicate; an emphasis on self-examination and the way users formulate their own views of their problems, help-seeking and needs. The meaning-making processes that occur between the users, where they draw on personal experience of substance use and/or treatment, commonly oppose general explanations of substance use from a clinical perspective. This illuminates the importance of communicating genuine care, listening and respecting client agency among professionals who come in contact with substance use problems, i.e. through health care, counseling and social work.

Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med syftet att undersöka fotbollsföreningar i Uppsala kommun och hur de arbetar för att främja integration, därefter hur Uppsala kommun stödjer föreningarnas arbete för främjad integration. De valda föreningar är IK Sirius FK, IK Uppsala Fotboll, IK Fyris och Dalkurd FF. Frågeställningarna är “Hur ser arbetet ut i Uppsala kommuns fotbollsföreningar för att främja integration?” och “På vilket sätt stödjer Uppsala kommun föreningsidrottens arbete för integration?”. Tidigare forskning beskriver hur socioekonomisk status och kön kan påverka, och är viktiga faktorer för att förklara individers deltagande i idrottsföreningar. Vidare presenteras tidigare forskning som belyser idrottens effekter för individen. För att analysera materialet som består av sex policydokument, utgår analysen från begreppet integration och teori om socialt kapital. Resultatet visar att fotbollsföreningarnas arbete för att främja integration skiljer sig mellan föreningarna och att arbetet föreningarna gör är till störst del social inkludering och jämställdhetsarbete. Detta är även fastän arbetet benämns som ett integrationsarbete. Uppsala kommun stödjer föreningsidrotten genom ekonomiskt stöd, borgensåtaganden, planering av nya idrottsplatser och så vidare för att föreningarna ska kunna utvecklas och att fysisk aktivitet främjas. Kommunen vill främja integration genom att planera och utforma den offentliga miljön. De menar att genom samverkan mellan olika aktörer kan föreningar genom sin verksamhet skapa förutsättningar för främjande av integration, hälsa, tillhörighet och en meningsfull fritid.

How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona.   The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. / Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.

Den strategiska planeringen har fått allt större genomslag som en konsekvens av den utveckling som sker i samhället och runt om i världen. Urbanisering, förändrat klimat och utvecklad digitalisering är några av de stora trender som påverkar. Nya synsätt i planeringen har vunnit framgång och fått betydelse för att angripa en komplicerad verklighet, där visioner är ett exempel. Idag används visioner av flertalet kommuner som ett strategiskt styrmedel. En vision utarbetas genom att aktörer visualiserar en önskvärd framtid och sedan är det olika aktörers uppgift att konkretisera målen inom visionen och tydliggöra strategier. Visioner är ofta vaga i sin karaktär vilket ger utrymme för att de kan tolkas på olika sätt. Det kan därmed bli problematiskt då visioner ska initieras i planer och projekt. Den här studien syftar till att skapa förståelse för hur visioner används som verktyg i planeringen, då den ska tolkas, förstås och implementeras av planerarprofessioner till en konkret detaljplan. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån vilka tankemönster, beteenden och normer som utvecklas och befästs i en profession utifrån tre teoretiska perspektiv; institutionalisering, stigberoende och socialt kapital. Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där ett fall har undersökts. Som fallstudie valdes Vision Älvstaden (2012) med en detaljplan för Frihamnen. Studiens metoder utgörs av dokumentstudier av kommunala styrdokument med anknytning till planeringsprojektet och semi-strukturerade intervjuer med olika planerarprofessioner som deltagit i arbetet med Frihamnen. Det studerade materialet visar att visionen är vägledande och utgör en gemensam målbild för professionerna i arbetet med att utveckla Älvstaden och Frihamnen. Dock visar materialet på att det finns begrepp i visionen där professionerna inte är helt överens när de väl ska appliceras och användas i detaljplanen. Det kan således innebära att det finns institutionaliserade tankemönster, som genom socialt kapital fått starkt gehör och påverkar utfallet. Slutsatserna för studien visar även att samverkan och dialog varit en viktig del i planeringsprocessen så att delar av visionen kunnat förverkligas. Dock visar det sig finnas en institutionaliserad struktur för hur planeringsprocesser bedrivs, som innebär att det finns svårigheter med att samverka i gränsöverskridande nätverk, vilket påverkat utfallet i detaljplanen för Frihamnen.