Efterfrågan på studentbostäder blir större i universitets- och högskolestäder, där kombinationen av ett ökat intresse för högre studier och en långvarig bostadsbrist resulterat i att studenter stått bostadslösa vid kursstart. Resultatet har utmynnat i att studentbostadsområdens fysiska miljö nedprioriterats, trots dess påverkan på det psykiska välmåendet och den enskilde individens uppfattning av ett lärosäte eller en stad ifråga. Genom utformningen av studentbostadsområden med syftet att öka den sociala hållbarheten kan uppfattningen av bosättningen förbättras. Social hållbarhet utgör en av tre hållbarhetsdimensioner som syftar på det gemensamma målet gällande global hållbarhet. Social hållbarhet relaterar till de sociala aspekterna i samhället, där förhållandena som berör begreppet, på grund av sin komplexitet, har gjort att det många gånger exkluderats i praktiken. Inom konceptet social hållbarhet ingår flera aspekter, däribland socialt kapital, vilket syftar på individers olika sociala sammanhang och nätverk. Studien syftade till att beskriva hur ett socialt hållbart studentbostadsområde kan utformas genom målsättningen av strukturering kring kriterier och riktlinjer. Dessa kriterier och riktlinjer förväntades uppstå genom kombinationen mellan studenters preferenser kring ett studentbostadsområdes fysiska och sociala faktorer, samt litteratur kring ämnet. Genom 25 semistrukturerade intervjuer med studerande vid Högskolan i Gävle kunde respondenternas preferenser definieras. Detta med hjälp av frågor kring deras tidigare och nuvarande bostadsområden, samt deras åsikter och preferenser kring utformningen av ett studentbostadsområde generellt. För ytterligare förståelse av studenternas bostadssituationer genomfördes inventeringar av befintliga studentbostadsområden i Gävle. Studien utmynnade i 16 kriterier utifrån analysmodellens begrepp, som senare resulterade i 9 riktlinjer. Dessa riktlinjer applicerades sedan i en fysisk kontext med hjälp av ett gestaltningsförslag. Dock var denna gestaltning endast ett förslag kring riktlinjernas applicering. Diskussion kring huruvida riktlinjerna kan appliceras, ter sig bäst genom att applicera och utforma dessa utifrån en lokal kontext. Studiens slutsats utmynnade i att relationen mellan social hållbarhet och utformningen av studentbostadsområden kan beskrivas med hjälp av studiens analysmodell. Kriterierna och riktlinjerna presenterade i studien, resulterade i ett starkt socialt kapital inom studentbostadsområden, men ansågs vara bäst applicerbara inom en lokal kontext. Kriterier och riktlinjer kring ett socialt hållbart studentbostadsområde i relation till socialt kapital bör struktureras genom kombinationen av litteratur och preferenser hos de som utnyttjar den fysiska miljön ifråga. / The demand on student housing is growing in cities containing universities, where the combination of a growing interest in higher education and a prolonged shortage in housing has resulted in students being homeless by the time their studies has begun. The result of this has become a de-prioritization in the physical environment. Although, the design of these areas should be prioritized higher as it affects both mental well-being and the individual perception of the university and the city. By designing residential areas for students with the purpose of increasing the social sustainability, it is possible to improve the perception of these areas over all. Social sustainability form one of three dimensions of sustainability that aims for the common goal of global sustainability. Social sustainability relates to the social aspects in society. Conditions relating to social sustainability has, due to its complexity, often been excluded in practice. Within the concept of social sustainability are many aspects, among which social capital is included, which refers to different social contexts and social networks. The aim of the study was to describe how socially sustainable residential areas for students could be designed through the objective of structuring criterias and guidelines. These criterias and guidelines was expected to be formed by the combination of preferences amongst students, regarding physical and social factors in residential areas for students, and literature concerning the subject. Through 25 semi-structured interviews with students at the University of Gävle, the preferences amongst the respondents could be defined, by asking them about their preferences, previous and current residential areas. As well as their general opinions regarding the design of a residential area for students. For further understanding of residential areas for students, an inventory was made in similar existing areas in Gävle. The study resulted in 16 criterias based on the concepts within the analysis model, that later resulted in 9 guidelines. These guidelines were applied in a physical context by creating a design proposal. This design was only a proposal concerning the application of the guidelines. A discussion regarding the application of the guidelines, is in itself best applied and created through a local context. The conclusion was that the relationship between social sustainability and the design of residential areas for students, could be described by using the analysis model in the study. The criterias and guidelines presented in the study, resulted in strong social capital within the residential areas for students. Although they are best applied in local context. These are best structured by combining literature and preferences amongst those using the physical environment in question.

I detta arbete ställs ungdomarnas politiska aspekt i fokus, en marginaliserad grupp i områden med låg socioekonomisk status och socialt utsatthet. Ungdomar idag anser sig inte ha några reella möjligheter till politiskt inflytande trots att de vill vara med och påverka. Idag flödar kriminalitet i förorter, låga inkomster och möjligheterna till högre grad av medborgarskap stryps till hårdare. Syftet i arbetet är att ge ungdomarna i dessa områden en röst att dela sitt perspektiv genom att följa deras demokratiska utveckling mot medborgarskap. Tillvägagångsättet för detta arbete har varit i form av material från forskningsstudien NESLA. Arbetet är en kvalitativt komparativ studie om ungdomars sociala kapital. Teorin som används är formulerad Robert D. Putnam om socialt kapital och etnisk diversitet. Genom analys av invånarnas bakgrund, deltagande, utbildning och inkomst visar att områdena som använts faller under definitionen som utsatt, utanförskap och marginaliserade. Resultaten visar att ungdomarna känner låg samhällskänsla och inflytande, tilliten och samarbeten blir lidande. Resultaten visar även att ungdomarna i det ena området känner högre socialt kapital och att ungdomars sociala kapital inte är direkt relaterat till områdets höga etniska diversitet vilket således inte lett till ungdomarnas låga känsla för inflytande och samhällskänsla.

Syftet med studien var att ta reda på om aktivt deltagande i föreningsliv bidrar till ett högre förtroende för polisen bland universitetsstuderande. Under hela uppsatsen jämförs förtroendet hos manliga och kvinnliga studenter. För att kunna studera detta användes en kvantitativ studie, varav 121 studenter deltog i studien. Undersökningen bestod av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultaten från Chi-två-testerna visade att aktivt deltagande i föreningsliv som en enskild faktor inte avgör om en elev har högre förtroende eller inte. Hypotesen i denna uppsats kan inte förkastas, så det kan inte bekräftas att det finns en koppling mellan deltagande av föreningsliv och ett högre förtroende för polisen. Resultaten av undersökningen visade också att manliga studenter har lägre förtroende för polisen än kvinnor hade. Men männen visade ett högre deltagande i föreningsliv och en högre grad av förtroende för medborgare än kvinnor. Resultatet jämförs sedan med Putnams teori och tidigare forskning. / The purpose of the study was to find out if active people in social activities contribute to a higher trust in the Police among university students. Throughout the essay the trust of male and female students is compared. To be able to study this, we used a quantitative study, of which 121 students answered. The survey consisted of both qualitative and quantitative questions. The results from the Chi-two tests showed that activity in social activities as a single factor does not determine whether a student has high trust or not. The hypothesis in this essay cannot be rejected, so it cannot be confirmed that there is a connection between activity within social activities and a higher trust in the Police. The results of the survey also showed that male students have a lower trust in the Police than women had. However, men showed a higher participation in social activities and a higher level of trust in fellow-citizen than women. The result is then compared to Putnam's theory and previous research.

This essay addresses how associational life could be of importance for democracy and human rights in Sweden through examining how associational life can contribute to and strengthen democracy and create social capital. The purpose of this is to deepen and contribute to the knowledge of how activity in non-political and non-religious associations can become of importance to democracy in Sweden. This is operationalized through a stud of how active members of student associations in Sweden perceive their activity in these associations in relation to how they perceive democracy, their roles in society and what it means to be a good citizen, as well as how this relates to theories about the relationship between associational life and democracy in general. The essay concludes that the Swedish student associations as part of associational life in Sweden plays an important role in Swedish democracy. / Den här uppsatsen kommer att utforska hur föreningslivet kan få betydelse för demokratin och de mänskliga rättigheterna i Sverige genom att titta på hur föreningslivet kan bidra till att stärka demokratin och skapa socialt kapital. Syftet är att fördjupa kunskapen och bidra till förståelsen av hur engagemang i icke-politiska och icke-religiösa föreningar kan påverka Sveriges demokrati. Detta operationaliseras genom att undersöka hur föreningsaktiva inom svenska studentföreningar ser på sitt eget engagemang i förhållande till demokrati, sin roll i samhället och vad det innebär att vara en god medborgare och hur detta förhåller sig till teorier om föreningslivets förhållande till demokrati i allmänhet. Uppsatsen når slutsatsen att de svenska studentföreningarna som en del av det svenska föreningslivet har en viktig roll att spela för demokratin i Sverige.

<p>The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".</p>

<p>Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn.</p> / <p>The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.</p>

<p>In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning. To be able to map whether or not urban planning matter I have done a thorough research on two cases of urban planning in two of Sweden’s smallest municipalities. Both of them have fairly recently rebuilt their urban centres and my research will try to show how this new urban planning has influenced the democracy in those regions. This research will show to you that thoughts, that urban planning affects the democracy, actually exist and affect the ones who execute and plan the urban centres in the municipalities. On the question whether or not there exist a correlation between urban planning and a well functioning democracy this research will show that no such link is recognizable and that urban planning, for the two cases, did not matter.</p>

No description available.

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn. / The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.