<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to, through a case study on a consumer electronics retailer in Jönköping, provide an empirical analysis of the link between the use of Facebook and social capital within the workplace.</p><p><strong>Background: </strong>The existing research on how employees’ Facebook usage affects social capital in the work place is far from extensive. Moreover, previous research focuses on large international organizations with their own internal social network site, and how this usage affects the organization’s social capital as an entity. Therefore, the authors of this thesis identified a need to examine only a single unit’s social capital within an organization and its link to the employees’ Facebook usage.</p><p><strong>Method: </strong>In order to answer the purpose of this thesis, a case study was performed on a consumer electronics retailer in Jönköping, Sweden. A mixed method, sequential explanatory design was applied in this thesis by; quantitative data collection in the form of questionnaires and then qualitative data collection in the form of semi-structured interviews. The questionnaires provided an overall insight to the situation at Electronicum, but also a guideline on where to focus when collecting the qualitative data. Eight employees were interviewed.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The results indicate that Facebook affected the social capital mainly through its ability to quickly spread information and attitudes, but also to a large extent by its ability to extend social interaction, both offline and online. Trust was affected through Facebook’s ability to create bridging and bonding activities between employees. Moreover, the social capital components of shared norms and citizenship were influenced by Facebook. However, the most distinct link was between Facebook and knowledge sharing. There was a link between the use of Facebook and the increase in off-work activities which indirectly influenced the social capital at the work premises.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med den här uppsatsen är att genom en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, beskriva länken mellan användning av Facebook och det sociala kapitalet på arbetsplatsen. <strong></strong></p><p><strong>Bakgrund:</strong> Den forskning som gjorts på effekterna av Facebookanvändning på arbetsplatsers sociala kapital är långt ifrån omfattande. Tidigare forskning har fokuserat på stora internationella organisationer med interna sociala nätverk websidor, och hur de  anställdas användning av dessa har påverkat organisationen som helhet. Härmed identifierade författarna ett behov av att undersöka hur anställdas Facebookanvändning påverkar socialt kapital hos en enhet inom en sådan organisation.</p><p><strong>Metod:</strong> För att kunna uppfylla syftet med den här uppsatsen gjordes en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, Sverige. En blandad förklarande sekventiell metod design användes genom kvantitativ datainsamling i form av enkäter och sedan kvalitativ data insamling i form av semi-strukturerade intervjuer. Enkäterna fungerade som en generell översikt av situationen på Electronicum men även som en riktlinje var fokus skulle placeras under den kvalitativa data insamlingen. Åtta anställda från butiken intervjuades.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultaten visar att Facebook påverkade det sociala kapitalet huvudsakligen genom sin förmåga att snabbt sprida information och attityder och även till stor del genom Facebooks förmåga att utöka kontakten mellan anställda, offline som online. Facebook har en inverkan på en arbetsplats tillit genom dess förmåga att skapa överbryggande och sammanbindande aktiviteter. Även det sociala kapitalets komponenter ”delade normer” och anställdas känsla av ”medborgarskap” påverkades av Facebook. Länken mellan kunskapsutbyte och Facebook var dock tydligast. Det fanns en länk mellan Facebook användande och offline umgänge utanför jobbet vilket indirekt hade ett inflytande på arbetsplatsens sociala kapital.</p>

<p>Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.</p><p>Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.</p><p>Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna.</p><p>”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”.</p><p>Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.</p>

<p>Numerous studies raise the topic of highly educated immigrants whose education and list of qualifications devalue in the context of the Swedish labour market. However, little is known of those with foreign background who enter into higher education in Sweden. Our study attempts to shed some light onto the value of higher education relative to that of a person’s ethnic background. The background material features nine in-depth interviews of foreign background academics, as well as data extracted from an extensive survey study previously carried out at Växjö University. </p><p>Initially, the quantitative data showed that students with foreign background, including Swedish-born children of immigrants, had not managed to find qualified work upon completion of studies to the same extent as their Swedish background counterparts. The individual stories given in interviews support the assumption that social capital, in the form of access to networks or membership thereof, may decide the physical location of individual careers. Those who stayed in the region were either brought up locally or had established themselves through work practice. In some respects, those who left can be considered outsiders, whose chances of finding work largely depended on their establishing themselves elsewhere. Some had managed to find qualified work beyond their own acquaintances, but only through a long period of unemployment or doing unqualified work.</p><p>When it comes to the ethnic backgrounds of the interviewed, positive and negative aspects were brought up by some, while others did not consider it relevant with respect to their own careers. However, their stories provide examples of how ethnicity works as a deciding factor on the labour market in much the same way as, for instance, class and gender. In turn, this is an indication of underlying mechanisms on the labour market that rest on social ties.</p>

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller. Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet. Med hjälp av ett vinjettexperiment samlas primärdata in från en webbenkät. Vinjettexperimentet syftar till att utsätta respondenten för två hypotetiska scenarier som fokuserar på socialt kapital; ett som mäter generositet och ett som mäter tillit. Scenarierna konstrueras så att respondenten möter en okänd person vars etnicitet och kön varierar på ett randomiserat sätt. Genom att studera skillnader i respondenternas svar kan eventuell diskriminering påvisas och diskrimineringens karaktär kan undersökas. Studien visar att det förekommer både etnisk diskriminering och könsdiskriminering när det gäller respondenternas tilltro och generositet mot främmande personer. Våra resultat visar att den etniska diskrimineringen är mer omfattande än könsdiskrimineringen. Resultatet ger ett samtidigt stöd för den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin, vilket indikerar att policyinstrument bör konstrueras för att bemöta både den ofullständiga information som den statistiska diskrimineringen grundar sig på samt den animositet som den preferensbaserade diskrimineringen grundar sig på.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att ge en bild av hur kvotflyktingar uppfattar och praktiskt hanterar sin tillvaro, samt att identifiera olika taktiker/strategier som därvid använts. Empirin består av ostrukturerade intervjuer med 4 informanter, vilka tidigare mottagits som kvotflyktingar. Intervjuerna har transkriberats och kodats för analys. Kvalitativ metod har använts. Teoretiskt ramverk för analys har bestått av tre kopplade ingångar: 1. Scenen för handling. 2. Habitus. 3. Taktiska dispositioner. Empirin visar att informanterna uppskattar Sverige som Scen för handling. Sverige uppfattas som ett tryggt och välordnat land. Demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och vänlighet beskriver kontexten. Avigsidorna är byråkrati och disciplinering. Informanternas tidigare erfarenheter inverkar tydligt på hanteringen av tillvaron. Informanterna betonar vikten att se och hitta möjligheter i Sverige. Resultatet visar att informanterna tillämpar ett förhållningssätt med beredskap för taktiska manövrer längs vägen. / <p>2008-06-04</p>

The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".

No description available.

Frågeställning: Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet. Metod: Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda. Slutsats: Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill. Det finns ett glapp mellan studenter och företagare som uppehåller sig på CreActive. Det syns att platsen CreActive inte utnyttjas på det sätt som det är tänkt. Brist på rätt utrustning, marknadsföring, studieutrymme samt aktiviteter medför att mötet över gränserna mellan studenter och företag saknas. Det leder till att socialt kapital uteblir. Vi har sett att det finns möjligheter till förbättring och det vi har kommit fram till är sex stycken bidrag som består av nya aktiviteter, annan marknadsföring och utveckling av befintliga idéer. / Research questions: How do CreActive work to improve the social capital? How does CreActive work to improve the social capital in a creative environment? How is the (face-to-face) meeting between people made easier by CreActive? Are there any possibilities for further improving the social capital at CreActive? Purpose: The study’s purpose is to describe how CreActive creates advantages for its environment. The study will also examine how (face-to-face) meeting occur between people in CreActive to promote the social capital. Method: The study was executed with the qualitative method, because it captures the details and information of the interviewee’s interpretation of the reality, namely their perception, thoughts and the feelings. It results in an insight on how CreActive work with the (face-to-face) meetings between people, to promote the social capital. The empirical data is consisting of interviews with students and employees.          Conclusion: In the study it appears that the students don’t know about CreActive in the extents they want. There is a gap between students and business people who visit CreActive. It appears that CreActive is not used in the extent that it was intended. The lack of proper equipment, marketing, place of study and activities contributes to (face-to face) meeting between students and business people are missing. These things lead to the failing of social capital. There are opportunities for improvement and what was developed were six contributions which consists of new activities, marketing and development of existing ideas.

This dissertation studies early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to investigate that period’s concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. The goal of the investigation is to give a broader understanding of early modern society at the local level. Order and balance appear to have been the overriding goal for the local institutions in Linköping. Justice and well-being were not a question of individual rights, but rather were found in corporative associations in which differences together created a hierarchical harmony and order. People who stood outside these were threatened by marginalization. For those who were “on the inside” resources were available. In the town were found material resources such as wells and gristmills, the community of the parish and the rådsturätt. Local authorities do not express any concept of development or a utopia of change. It did not seek to redistribute material resources or systematize support for specific vulnerable groups. A fundamental welfare strategy was to fit people into households within which they could support themselves. In the same way the religious punishments, can be seen as an important welfare strategy. To recreate order was also a way of appeasing God. If God liked what he saw, then perhaps he would rest his hand over the congregation. In summary it can thus be said that the local government tried to formulate the conditions for welfare by creating the premises for two important spheres—the home and the parish.

Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.   Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det.