Purpose: The purpose of this thesis is to, through a case study on a consumer electronics retailer in Jönköping, provide an empirical analysis of the link between the use of Facebook and social capital within the workplace. Background: The existing research on how employees’ Facebook usage affects social capital in the work place is far from extensive. Moreover, previous research focuses on large international organizations with their own internal social network site, and how this usage affects the organization’s social capital as an entity. Therefore, the authors of this thesis identified a need to examine only a single unit’s social capital within an organization and its link to the employees’ Facebook usage. Method: In order to answer the purpose of this thesis, a case study was performed on a consumer electronics retailer in Jönköping, Sweden. A mixed method, sequential explanatory design was applied in this thesis by; quantitative data collection in the form of questionnaires and then qualitative data collection in the form of semi-structured interviews. The questionnaires provided an overall insight to the situation at Electronicum, but also a guideline on where to focus when collecting the qualitative data. Eight employees were interviewed. Conclusion: The results indicate that Facebook affected the social capital mainly through its ability to quickly spread information and attitudes, but also to a large extent by its ability to extend social interaction, both offline and online. Trust was affected through Facebook’s ability to create bridging and bonding activities between employees. Moreover, the social capital components of shared norms and citizenship were influenced by Facebook. However, the most distinct link was between Facebook and knowledge sharing. There was a link between the use of Facebook and the increase in off-work activities which indirectly influenced the social capital at the work premises. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att genom en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, beskriva länken mellan användning av Facebook och det sociala kapitalet på arbetsplatsen. Bakgrund: Den forskning som gjorts på effekterna av Facebookanvändning på arbetsplatsers sociala kapital är långt ifrån omfattande. Tidigare forskning har fokuserat på stora internationella organisationer med interna sociala nätverk websidor, och hur de  anställdas användning av dessa har påverkat organisationen som helhet. Härmed identifierade författarna ett behov av att undersöka hur anställdas Facebookanvändning påverkar socialt kapital hos en enhet inom en sådan organisation. Metod: För att kunna uppfylla syftet med den här uppsatsen gjordes en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, Sverige. En blandad förklarande sekventiell metod design användes genom kvantitativ datainsamling i form av enkäter och sedan kvalitativ data insamling i form av semi-strukturerade intervjuer. Enkäterna fungerade som en generell översikt av situationen på Electronicum men även som en riktlinje var fokus skulle placeras under den kvalitativa data insamlingen. Åtta anställda från butiken intervjuades. Slutsats: Resultaten visar att Facebook påverkade det sociala kapitalet huvudsakligen genom sin förmåga att snabbt sprida information och attityder och även till stor del genom Facebooks förmåga att utöka kontakten mellan anställda, offline som online. Facebook har en inverkan på en arbetsplats tillit genom dess förmåga att skapa överbryggande och sammanbindande aktiviteter. Även det sociala kapitalets komponenter ”delade normer” och anställdas känsla av ”medborgarskap” påverkades av Facebook. Länken mellan kunskapsutbyte och Facebook var dock tydligast. Det fanns en länk mellan Facebook användande och offline umgänge utanför jobbet vilket indirekt hade ett inflytande på arbetsplatsens sociala kapital.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening. Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås. Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät. Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat. Det samma gällde samband mellan delaktighet i arbetet och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd. Däremot fanns statistiskt signifikanta samband mellan både deltagande i aktiviteter och tillit samt delaktighet i arbetet och tillit. / Active participation and social capital are important factors for good health. The underlying components of these terms are; social network, social support and social trust. These are the basis for further discussion of participation in nonprofit organizations and unions. Sweden has a strong cultural tradition of membership in such groups and roughly half of the population work in one. The aim of this study survey was to monitor student’s participation in study related social activities and examine relations between student’s participation levels and ther overall health. To answer the aim of the study a web survey was sent to all second year students at the School of Sustainable Development of Society and Technology. Of those who received the questionnaire around 20 percent answered. Results suggested that two thirds of students had taken part in student union activities while about 40 percent had worked in some kind of union organization. The main motives for participation were to meet other people and to build social networks. Due to the fact that the survey data was too small and not equally divided , statistical significant test could not be performed. Correlations between taking part in union activities or working in student unions and practical support, emotional support or health was not possible to test. However, there were notable connections between both, participation in union activities, and working in a student union, and social trust. / Läsvärd!! :)

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ.   Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang. Den empiriska undersökningen bygger på skriftlig dokumentation, huvudsakligen sammanträdesprotokoll, och på samtalsintervjuer.   Undersökningen visar ett klart samband mellan parternas ömsesidiga förtroende för varandra och en fungerande samverkan som kommer medborgarna till del. Nödvändigheten av att nå konsensus i Läns-SLAKO försvåras av att såväl kommuner som landsting är komplexa organisationer med sinsemellan olika styrlogiker. Statliga beslut inom vård-och omsorgsområdet påverkar såväl vilka uppgifter Läns-SLAKO arbetar med som hur väl samrådet fungerar och detta har varierat över tid. För närvarande står frågan om överflyttning av hemsjukvården från landstinget till kommunerna på agendan. Om Läns-SLAKO misslyckas att finna en konsensuslösning kan det få allvarliga följder för den fortsatta samverkan. Om tilliten försvinner mellan parterna kan processen att återuppbygga den bli både lång och mödosam. / The purpose was to examine Läns-SLAKO as a model for cooperation in healthcare issues for municipalities and the County Council of Östergötland, Sweden. The study aimed at increasing the knowledge concerning the forming and development of Läns-SLAKO. The study also aimed at finding relevant factors to explain why or why not the cooperation is successful. The study focuses on evaluating if the      organization of the network   the      degree of trust and reciprocity the      link between trust and legitimacy are factors of relevance. The study was designed as a case study. The method is suitable for an empirical study investigating a contemporary phenomenon in depth and within its real-life context. The empirical study is based on interviews with key-persons and mainly on meeting protocols.   The study suggests a clear connection between reciprocity and trust and successful cooperation. The influence of the precondition to reach consensus highly increases complexity. The participants need to have the same weight of mandate within their own organizations. With a lower degree of trust and reciprocity the cooperation may be at risk although the participants know they may benefit. The trust and reciprocity is currently under pressure by the central decision to transfer part of the responsibility for the home based care from the county council to the municipality. The government has left the organizations to find an agreement. If Läns-SLAKO fails a severe lack of trust may result. This may impact future cooperation. To loose trust may be a quick process. To regain trust takes time.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000. / During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.

No description available.

The purpose of this thesis is to investigate how the research library of Linnæus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the Linnæus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place. The thesis concludes that the research library may aid the creation of social capital and that emphasizing this role would benefit both learning and democracy.

The major difference between venture capital-firms and other financiers is that their business idea is not only providing capital but also knowledge in business development. The ownership structure of an venture capital-firm can be private as well as public. The Swedish government is today one of the major actors in the Swedish venture capital-industry. The purpose of this study is to shed light on how venture capital-firms involve itself in its portfolio firm and if this contributes to an increased value of the portfolio firm. We also try to shed light on differences in how a public and a private venture capital-firm gets involved in its portfolio firm and if there is any difference in how they can contribute to added value. We have chosen to interview two public and two private venture capital-firms and one of their portfolio firms. To answer the essay’s purpose we used qualitative case studies with semi-structured interviews. The theoretical framework consists of principal-agent theory, knowledge-based view of the firm and social capital and previous studies of venture capital-firms involvement and value-added in their portfolio firms. This essay is limited only to venture capital-firms and portfolio firms located in Stockholm. It is the perceptions of the Venture capital-firm and the portfolio firm we are interested in, regarding the venture capital-firms involvement and value-added. Our study shows that venture capital-firm’s level of involvement in their portfolio firms varies depending on the development stage in the portfolio firm. The portfolio firm’s network increases with the venture capital firm’s entry and it also provides knowledge in business development. The study did not find any difference in the way which the public or private venture capital-firm involve itself in its portfolio firm. Nor is there any difference in how they contribute to value-added in their portfolio firm. / Skillnaden mellan venture capital-företagen och andra finansiärer är att de har som affärsidé att förutom tillförandet av kapital även tillföra kunskaper i affärsutveckling till de företag de investerar i. Venture capital-företag investerar i onoterade företag som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede med tillväxtpotential. Venture capital-företagens ägarstruktur kan vara såväl privat som statlig. I dagsläget är den svenska staten en stor aktör på den svenska venture capital-marknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hur venture capital-företag involverar sig samt hur det kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Vi försöker även belysa om det finns skillnad i hur ett statligt och ett privat venture capital-företag involverar sig i sitt portföljföretag samt om det finns en skillnad i hur de kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Undersökningsobjekten för vår studie är två privata och två statliga VC-företag och ett av deras respektive portföljföretag. Vi har använt oss av kvalitativa fallstudier med semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. Den teoretiska referensramen består av principal-agent teorin, ”knowledge-based view of the firm” och socialt kapital, samt tidigare studier om venture capital-företagens involvering och värdetillförsel. Vi har avgränsat oss till venture capital-företag och dess respektive portföljföretag belägna i Stockholm. Uppsatsen har sin utgångpunkt i venture capital-företagets och portföljföretagets uppfattningar avseende involvering och värdetillförsel. Vår studie visar att venture capital-företagens involveringsgrad i sina portföljföretag varierar beroende av portföljföretagets utvecklingsfas. Portföljföretagets nätverk ökar i samband med venture capital-företagets inträde och de tillför även deras kunskap i affärsutveckling. Studien visar också att det inte finns en skillnad i hur det statliga och det privata venture capital-företaget involverar sig i sitt portföljföretag. Det finns inte heller någon skillnad i hur de bidrar till ett ökat värde i sitt portföljföretag.

The frequently studied concept of social capital has often been related to health, but theconceptualisationand measurement of the conceptisanon-goingdebate. The main aim of this thesis is to study the relationship of four different indicators of social capital; informal social capital, formal social capital, trust towards institutions and trust towards others, with self-rated physical health and self-rated mental health in Iceland in 2009, shortly after a harsh economic crash. Insomnia symptoms will be studied as a possible mediator or moderator in the relationship. Furthermore, longitudinal data on informal social capital will be used to see the causal effect of social capital on health and to see if informal social capital decreased after the economic collapse. Population-based panel data from Iceland in 2007 and 2009 will be used to perform both cross-sectional analysis (n = 3,243) and longitudinal analysis (n = 3,131). The main results are that the four indicators of social capital all relate differently to physical and mental self-rated health, and insomnia symptoms seem to mediate the relationship between social capital and health, especially physical health. Surprisingly, informal social capital did increase during the economic collapse. The panel analysis further suggests that having poor informal social capital has causal effects on poor self-rated mental health when adjusted for symptoms of insomnia, age, gender, family status, education and smoking.

Numerous studies raise the topic of highly educated immigrants whose education and list of qualifications devalue in the context of the Swedish labour market. However, little is known of those with foreign background who enter into higher education in Sweden. Our study attempts to shed some light onto the value of higher education relative to that of a person’s ethnic background. The background material features nine in-depth interviews of foreign background academics, as well as data extracted from an extensive survey study previously carried out at Växjö University.  Initially, the quantitative data showed that students with foreign background, including Swedish-born children of immigrants, had not managed to find qualified work upon completion of studies to the same extent as their Swedish background counterparts. The individual stories given in interviews support the assumption that social capital, in the form of access to networks or membership thereof, may decide the physical location of individual careers. Those who stayed in the region were either brought up locally or had established themselves through work practice. In some respects, those who left can be considered outsiders, whose chances of finding work largely depended on their establishing themselves elsewhere. Some had managed to find qualified work beyond their own acquaintances, but only through a long period of unemployment or doing unqualified work. When it comes to the ethnic backgrounds of the interviewed, positive and negative aspects were brought up by some, while others did not consider it relevant with respect to their own careers. However, their stories provide examples of how ethnicity works as a deciding factor on the labour market in much the same way as, for instance, class and gender. In turn, this is an indication of underlying mechanisms on the labour market that rest on social ties.

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff. An individual, affirmative response from the staff seems to be of concern to the participants' general experience of the program. The contact with other participants interpreted from theory of social capital and collective empowerment.