I denna studie beskrivs och tolkas det egna musikskapandets betydelse och innebörd för människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Urvalet har varit målstyrt på så sätt att vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som skapar egen musik och någon gång i livet sökt hjälp i vården för sin psykiska ohälsa. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning på området samt följande teoretiska verktyg: KASAM och empowerment. Vår studie visar att musikskapande kan resultera i ett ökat socialt kapital och en ökad känsla av sammanhang och gemenskap för intervjupersonerna. Studien visar även att musikskapandet kan fungera som en aktiv motpol till isolering och passivitet, då musikskapandet bidrar till att individen börjar aktivera sig och söka nya vägar i livet. Tillägnandet av musikskapande har även visat sig ha en terapeutisk och självstärkande funktion för samtliga intervjupersoner, då de genom musikskapandet kan få större förståelse för sig själva och känna att de bemästrar någonting. Slutligen visar studien att det egna musikskapandet kan bidra till en ökad känsla av mening och riktning i livet.

Denna studie undersöker hur desinformationskampanjen mot socialtjänsten har påverkat socialsekreterares arbete, framför allt i möten med klienter. Empiriskt material har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom området barn och unga. Intervjumaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde fyra huvudteman urskiljas, vilka innefattar socialtjänstens arbetssätt, bemötande av klienter, förtroende gentemot socialtjänsten samt desinformationskampanjens spridning och möjliga åtgärder. Studien visar på att socialsekreterare upplever att desinformationskampanjens påverkan på deras arbete inte är helt tydlig, men att de har vissa erfarenheter från klientmöten som tros kunna kopplas till desinformationskampanjen. Studien belyser även att det finns ett bristande förtroende för socialtjänsten bland klienter samt en redan existerande negativ syn på myndigheten. Desinformationskampanjen tros bidra till denna negativa uppfattning ytterligare. Studien visar på att klienters förtroende för socialtjänsten är av vikt för att socialsekreterarna ska kunna genomföra sina utredningsarbeten. Därmed behöver åtgärder för att motverka spridningen av desinformation samt förtroendeskapande insatser implementeras. Studien visar att socialsekreterarna, genom klientmöten, kan bemöta fördomar och okunskap om socialtjänsten på individnivå. Dock krävs även insatser på högre nivåer för att kunna åstadkomma en allomfattande inverkan på allmänhetens inställning till socialtjänsten. / This study examines how the disinformation campaign aimed towards social services in Sweden has affected the work of social workers, specifically in regards to meetings with service-users. The empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with professional social workers who operate within the Swedish child-welfare system. The data was analyzed through thematic analysis. From the thematic analysis four main themes could be identified, which include how social services operate, meetings with service-users, trust towards social services and the spread of the disinformation campaign and possible measures. The study shows that the social workers rarely have experienced any particular effects in their work that could be directly tied to the disinformation campaign. However, they shed light on some instances in meetings with service-users that could potentially be connected to the disinformation campaign. The study also highlights that distrust among service-users towards social services exists and that an already-existing negative perception of social services prevails. The spread of the disinformation campaign is believed to further contribute to this poor perception. The study shows that trust among service-users towards social services is of high importance in order for social workers to be able to execute their tasks. Thus, measures towards counteracting the spread of desinformation as well as measures towards creating trust must be implemented. The study highlights that social workers, through one-on-one meetings with service-users, have the ability to directly respond to prejudice and lack of knowledge in regards to social services among service-users. However, measures on larger scales must also be implemented in order to achieve a comprehensive impact on the public’s perception of social services.

Syftet med studien är att skapa förståelse kring uppkomsten av och vilka konsekvenser grooming innebär för utsatta flickor och som de bär med sig in i vuxenlivet, samt vilka åtgärder som samhället bör ta för att minska riskerna för grooming.Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med flickor som varit utsatta för grooming under sin barndom. Resultatet visar att flickorna som vuxna lider av psykisk ohälsa och tillitsproblem efter att ha blivit utsatta för grooming och att det påverkar deras sätt att leva. Att vår tids tekniska utveckling möjliggjort att grooming sker blir tydligt genom studien och därför bör åtgärderna för att minska problematiken främst fokusera på denna del.I analysen används Becks teori om risksamhället för att förstå det stora perspektivet av vårt nutida samhälle och hur det fungerar med de risker som samhället utsätter unga för. För att förstå individens sociala värld utgår vi från Scheff och Connells teorier för att förstå känslovärlden och männens makt över dessa flickor. / The purpose of this study is to gain understanding around the emergence and consequences of grooming for the affected girls and how it carries into their adulthood, as well as the measures that society should take to reduce the risks of grooming.The study is based on eight qualitative interviews with girls who have been subjected to grooming during their childhood. The results show that as adults, these girls suffer from mental health issues and trust issues as a result of being exposed to grooming, affecting their way of life. The fact that technological advancements of our time have enabled grooming to occur is evident through this study, and therefore, measures to reduce the problem should primarily focus on this aspect.In the analysis, Beck's theory of the risk society is used to understand the broader perspective of our contemporary society and how it operates with the risks that society exposes young people to. To understand the individual's social world, we use theories from Scheff and Connell to comprehend the emotional world and men's power over these girls.

Den samhällsviktiga järnvägsbranschens prognostiserade och upplevda brist på kompetens och behovet att förnya kompetensen kan komma att påverka framtida underhåll, funktion och kvalité på järnvägen. Om åtgärder inte vidtas kan det påverka infrastrukturen samt Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Därav värderas kunskap som en hållbar och värdefull tillgång för järnvägsbranschen och dess aktörer. Det finns indikationer på att det inom järnvägsbranschen pågår ett generationsskifte varpå det finns farhågor om att värdefull kunskap kan gå förlorad. Genom fallstudien på ett konsultbolag inom järnvägsbranschen har nuvarande interna metoder för kunskapsöverföring identifierats. Metoder har analyserats för att skapa en större förståelse för deras inverkan på organisationens kunskapsöverföring samt deras brister och förbättringsmöjligheter. Förståelsen för metodens inverkan på den interna kunskapsöverföringen samt insikten i deras brister och möjligheter kan påverka den framtida kunskapsöverföringen positivt. Resultaten visar hur kunskapsöverföringen i konsultbolag inom järnvägsbranschen kan förbättras. Begreppet kunskap är mångfasetterat men studiens resultat bekräftar att kunskap i järnvägsbranschen faller in i tidigare forskning kring kunskapsöverföring. Det vill säga, kunskap kan definieras enligt de tre dimensionerna episteme (faktakunskap), techne (förmåga och kompetens) samt fronesis (vishet). Enligt fallstudien är definitionen samstämmig oavsett roll och erfarenhetsgrad hos respondenter på fallstudieobjektet.  Kunskap i form av faktakunskap, förmåga, kompetens och vishet överförs via olika metoder. Resultaten visar på att konsultbolag inom järnvägsbranschen använder följande metoder för intern kunskapsöverföring; intranätet, referensuppdrag och exempel, Trafikverkets databas, CSpedia, fikapaus, kunskapsmatris, teknikfika, internutbildning, Sharepoint, fråga en kollega, digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, grupp- och regionmöte samt handledning och mentorskap. De mest frekvent använda av metoderna är att söka kunskap i dokumentation och att fråga kollega.  En förståelse för metoderna kan erhållas genom att betrakta dem ur följande perspektiv; tyst/explicit kunskap, kunskapsöverföringens viskositet och hastighet, kunskapshantering, socialt kapital, fas i SECI-modellen och lärande. Betraktningen möjliggjorde att hinder och förslag på förbättringsmöjligheter identifierades. Hindren som identifierades är; språket och utformningen av dokumentation, strukturen i databaser, respekt för seniora kollegor, bristande information gällande mentorskap, digital kommunikation utesluter naturliga samtal, kunskap försvinner när anställda slutar, begränsad tid och debiteringsgraden.  Förslag på förbättringsmöjligheter är; tillämpa bättre struktur i dokumentation och anpassa språket efter mottagare, organisera databaserna med hjälp av indexering och filtrering, öka samarbetet mellan juniora och seniora, anordna workshops i syfte att lära känna varandra och dela erfarenheter, förbättra kommunikationen gällande mentorskap, fortsätt med rekommenderad fysiskt närvaro på kontoret, möjliggör att erfarna kan lära ut innan de slutar till exempel genom lärlingsmässigt arbete, våga lägga tid på utbildning och se till det långsiktiga perspektivet samt dela upp den internt debiterade arbetstiden i utbildning och övrig tid. Tillämpas nämnda förbättringsmöjligheter kan den interna kunskapsöverföringen i järnvägsbranschen förbättras och då även kompetensen i branschen, vilket i slutändan leder till ökad kvalité på den samhällsviktiga infrastrukturen. / The nationally important railway industry's projected and perceived lack of competence and the need to renew competence may affect future maintenance, function and quality of the railway. If measures are not taken, it could affect the infrastructure as well as Sweden's long-term growth and competitiveness. Hence, knowledge is valued as a sustainable and valuable asset for the railway industry and its actors. There are indications that a generational change is taking place in the railway industry, whereupon there are fears that valuable knowledge may be lost. Through the case study of a consulting company in the railway industry, current internal methods for knowledge transfer have been identified. Methods have been analyzed to create a greater understanding of their impact on the organization's knowledge transfer as well as their shortcomings and opportunities for improvement. The understanding of the method's impact on the internal knowledge transfer as well as the insight into their shortcomings and opportunities can positively affect the future knowledge transfer. The results show how knowledge transfer in consulting companies within the railway industry can be improved. The concept of knowledge is multifaceted, but the study's results confirm that knowledge in the railway industry falls into previous research on knowledge transfer. That is, knowledge can be defined according to the three dimensions episteme (knowledge of facts), techne (ability and competence) and phronesis (wisdom). According to the case study, the definition is consistent regardless of the role and level of experience of respondents on the case study object.  Knowledge in the form of factual knowledge, ability, competence and wisdom is transferred via various methods. The results show that consulting companies in the railway industry use the following methods for internal knowledge transfer; the intranet, reference tasks and examples, the Swedish Transport Administration's database, CSpedia, coffee break, knowledge matrix, technical coffee breaks, internal training, Sharepoint, ask a colleague, the digital communication tool Microsoft Teams, group and regional meetings as well as supervision and mentoring. The most frequently used of the methods are seeking knowledge in documentation and asking colleagues. An understanding of the methods can be obtained by considering them from the following perspective; tacit/explicit knowledge, viscosity and speed of knowledge transfer, knowledge management, social capital, phase in the SECI model and learning. The consideration made it possible for obstacles and suggestions for improvement opportunities to be identified. The barriers that were identified are; the language and design of documentation, the structure of databases, respect for senior colleagues, lack of information regarding mentoring, digital communication excludes natural conversations, knowledge is lost when employees leave, limited time and the charge rate. Suggestions for improvement opportunities are; apply better structure in documentation and adapt the language according to recipients, organize the databases using indexing and filtering, increase collaboration between juniors and seniors, organize workshops with the aim of getting to know each other and share experiences, improve communication regarding mentoring, continue with recommended physical presence at office, makes it possible for experienced people to teach before they quit, for example through apprenticeship work, dare to spend time on training and ensure the long-term perspective, and divide the internally charged working time into training and other time. If the mentioned improvement opportunities are applied, the internal transfer of knowledge in the railway industry can be improved and then also the competence in the industry, which ultimately leads to increased quality of the nationally important infrastructure.

Med tanke på den variationsrikedom som finns bland svenska medborgare är det relevant att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatserna i samhället. Att öka mångfalden och attraktiviteten för polisyrket är ett aktuellt ämne då Polismyndigheten har som ambition att bibehålla den kompetens som mångfald tillför samt för att spegla det samhälle de verkar i. Antagningsstatistik visar att individer med utländsk bakgrund har svårare att klara antagningsprocessen till polisutbildningen till skillnad från individer med svensk bakgrund. Syftet med studien har varit att undersöka om individer med utländsk bakgrund har svårare att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige samt jämföra och studera individernfrågeställningas bakgrund för att bilda kunskap och få en ökad förståelse om vad som kan vara meriterande utöver de formella behörighetskraven. Med en huvudfrågeställning samt två underfrågor har empirin formats av en kvantitativ enkätundersökning som bygger på en positivistisk metodansats. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som antar ett sociologiskt perspektiv; Pierre Bourdieus habitus, kulturellt- och socialt kapital samt Paulina De los Reyes och Diana Mulinaris intersektionalitet. Utifrån den insamlade empirin visar studien att individer med utländsk bakgrund har liknande möjligheter att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige, som en individ med svensk bakgrund. Respondenterna har liknande bakgrunder, ett liknande habitus, sociala- samt kulturella kapitaltillgångar. Det är svårt att se hur prövningen till polisutbildningen i Sverige förhåller sig till individens multipla identiteter och till begreppet mångfald, då man utifrån ett intersektionellt perspektiv på antagningsprocessen inte kan synliggöra en ojämlikhet mellan individer med svensk- och utländsk bakgrund där man bortsett från att ta hänsyn till att respondenterna kan tillhöra flera kategorier samtidigt. / It is relevant to work towards increased diversity in the society ́s workplaces due to the substantial variation of ethnicities among Swedish citizens. To increase the diversity and attraction towards the police profession is a current subject because Polismyndigheten embodies certain ambitions to withhold the competence that diversity brings, as well as reflecting the society they provide in. Admission statistics shows that individuals with foreign background have a harder time during the admission process in comparison to people with Swedish background. The purpose of this study have been to research why individuals with foreign background have a tougher time to complete that trails of Swedish police education, along with comparing and studying individuals background to gain an improved understanding about what appears to bo admirable in addition to the formal eligibility requirements. The empirical have been formed by a quantitative survey that builds on a positivistic method comprised of a main issue together with two follow-up questions. The results have been analyzed using theories and concepts that assumes a sociological perspective; Pierre Bourdieus habitus, cultural- and social capital, along Paulina De los Reyes and Diana Mulinaris intersectionality. The study shows that individuals with foreign background have similar possibilities regarding completing the trails of Swedish police education in comparison to those of Swedish background, based on the collected empiricism. The respondents have similar backgrounds, similar habitus, social- and cultural capital assets. It is difficult to understand how the trails of police education in Sweden relate to individuals multiple identities in addition to the concept diversity, because of the inability to see an inequality between people with Swedish or foreign background during the admission process based on an intersectional perspective where the respondents could potentially belong to more categories simultaneously.

Ekologisk och social hållbarhet har studerats och använts som separata områden trots att exempelvis ekologiska utmaningar kan ha en påverkan på den sociala hållbarheten. Den ökande urbaniseringen kan påverka bostadsområden negativt eftersom människors hälsa samt ekosystemen drabbas. En möjlig metod för att hantera urbaniseringens konsekvenser samt gynna bostadsområden är att implementera gemensamma trädgårdar. Genom en dokumentanalys och deltagande observation syftade studien till att förstå hur ekologiska satsningar i form av gemensamma trädgårdar inom bostadsgårdar kan bidra till social hållbarhet på Lindängen. Vidare syftade studien till att undersöka hur Malmö stad arbetade med ekologiska satsningar för att främja de utvalda sociala aspekterna. Resultatet från dokumentanalysen kan tolkas som att kommunen tillämpade stadsplanering som metod för att främja sociala interaktioner, trygghet och social integration genom mötesplatser. Dock saknades tydliga mål och strategier gällande social interaktion i ekologiska satsningar. Den gemensamma trädgården på den utvalda bostadsgården på Lindängen bidrog till sociala interaktioner, trygghet och social integration genom att det fanns ett socialt nätverk och en gemenskap som främjade samtliga aspekter. Dock fanns även en exkludering, möjligtvis på grund av bristen på mångfald mellan hyresgästerna. Vidare fanns en brist i tydlighet gällande hur Malmö stad arbetade och inkluderade ekosocial integration i ekologiska satsningar. Därmed var det svårt att avgöra om kommunen arbetade med en ekosocial integration. Därför krävs ytterligare forskning gällande Malmös arbete med att studera ekologisk och social hållbarhet i relation med varandra.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang. Vidare är syftet att besvara frågeställningens två delfrågor: Vad upplever och erfar de unga idrottsledarna att de kan påverka och ha inflytande över inom ramen för sitt idrottsengagemang? Hur påverkas de unga idrottsledarna av sitt engagemang i idrottsföreningen? Med hjälp av den teoretiska referensramen belyses hur de sociala relationerna och den demokratiska organisationens uppbyggnad kan skapa ett medborgerligt engagemang, en kommunikativ demokrati och en Känsla av sammanhang för de intervjuade tränarna. / Coaches experience that there is an opportunity to make a difference in somebody’s life as well as within an organisation. The basketball coaches make a difference in young peoples everyday life, in the basketball club but also in their own personal development by being involved in the organisation of the basketball club as coaches. It is easier to make a change in the intern leadership than in the extern leadership. The coaches in this study experience a difference in how they are treated by individuals in the surrounding depending on their age, sex and ethnicity. The coaches experience that there is a sense of openness and understanding within the club as well as a feeling of being listened to. They feel that they have the opportunity to be involved in the decisionmaking processes and that involvement is meaningful and important. The aim of this thesis is to answer the two following questions: How and what do the coaches experience that they are able to influence within their sports leadership? How are the young coaches influenced by their sports involvement? Qualitative interviews and open observations will be used as methods to find answers to the questions. The theoretical frame of references is based on the concepts of social capital, communicative democracy and senses of coherence.

Studien syftar till att undersöka hur det går till att sluta använda heroin utan att byta till användning av andra opioidpreparat och utan att erhålla substitutionsbehandling med opioidpreparaten metadon eller buprenorfin. Forskningsgenomgången visar att det är möjligt att sluta med heroin utan substitutionsbehandling, men att det är svårt att leda i bevis att vissa specifika behandlingsmetoder skapar detta resultat. Det empiriska materialet består av djupintervjuer med tio personer som delar erfarenheten av att ha varit heroinberoende och av att ha slutat använda heroin utan att erhålla substitutionsbehandling. Som teoretisk utgångspunkt används en syntes av flera sociologiska och socialpsykologiska teorier och analysbegrepp som syftar till att förklara relationen mellan mänskliga betenden och de sociala sammanhang som människan ingår i och relaterar till. Studien visar att en framgångsrik återhämtning från heroinberoende innebär en sekundär socialisering in i sociala gemenskaper organiserade kring andra företeelser än heroinanvändning, vilket möjliggör för den före detta heroinanvändaren att avhålla sig från heroin- och annan opioidanvändning. Studien visar även att en viktig komponent i återhämtningen är att, framförallt under den första tiden i återhämtningsprocessen, utveckla ett överväldigande engagemang i någon typ av sysselsättning, samt att personer som under tiden de använde heroin saknade ett överbryggande socialt kapital, har möjlighet att skapa ett sådant efter att de slutat använda heroin. / The study aims to investigate how to stop using heroin without replacing heroin with use of other opioid preparations and without receiving substitution treatment with the opioid preparations methadone or buprenorphine. The research review shows that it is possible to quit heroin addiction without substitution treatment, but it is difficult to prove that certain specific treatment methods create this result. The empirical material consists of in-depth interviews with ten people who share the experience of being addicted to heroin and having stopped using heroin without receiving substitution therapy. As a theoretical point of view, a synthesis of several sociological and social psychological theories and concepts of analysis is used to explain the relationship between human behavior and the social context in which human beings belong and relate. The study shows that a successful recovery from heroin addiction involves secondary socialization into social communities organized around phenomenas other than heroin use, which enables the former heroin user to refrain from heroin and other opioid use. The study also shows that an important component of the recovery process is, especially during the first phase of the recovery process, developing an overwhelming involvement to some type of pursuit, and that people who when they used heroin lacked any sort of bridging social capital, are able to create such after they stopped using heroin.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för kollektivtrafikens tillgänglighet i Jönköpings stad. Detta görs i förhållande till skapandet av socialt kapital samt att förstå skillnader och konsekvenser för olika socioekonomisk status, för att göra detta gjordes en GIS-analys. Genom individuellt och kollektivt socialt kapital analyseras resultatet där även marxism och TOD ämnar att genomsyra analysen. Resultatet identifierade fem olika områden som ingick i olika socioekonomiska klasser. Studien påvisar hur konsekvenserna av dålig tillgänglighet skiljer sig mellan olika socioekonomiska klasser då detta påverkar bildandet av socialt kapital. Geografisk placering spelar stor roll när socialt kapital ska bildas. I områden med lägre socioekonomisk status, belägna i mindre centrala delar, är risken för social exkludering större och möjligheten till att bilda individuellt socialt kapital sämre. Vid en generellt dålig tillgänglighet i staden minskar möjligheterna till att bygga kollektivt socialt kapital. / The essay aims to increase understanding of accessibility to public transportation in the city of Jönköping. This is done in relation to the creation of social capital and understanding the differences and consequences for different socioeconomic statuses, this was done via a GIS-analysis. The results are analyzed via individual and collective social capital where Marxism and TOD intends to permeate the analysis. The results identified five different areas belonging to various socioeconomic classes. The study demonstrates how the consequences of poor accessibility vary among socioeconomic classes, impacting the formation of social capital. Geographical location plays a significant role in the formation of social capital. Areas with lower socioeconomic status, located in less central parts, face a greater risk of social exclusion and have poorer opportunities to form individual social capital. In a city with generally poor accessibility, the opportunities to build collective social capital decrease

This study aims to explore the factors perceived as central for individuals who have undergone retraining to be recruited into their new profession. Specifically, it explores the factors that contribute to securing employment in the new profession after retraining. This with a focus on identifying any factors that hold greater significance in the recruitment process. Recruiting based on potential involves looking beyond a candidate's current skills and assessing their ability to grow and exel in a specific role or organization. By evaluating their past experiences and comparing them to the desired qualifications, recruiters aim to identify individuals with capacity for learning and development. Data was collected through 16 semi-structured interviews, and a qualitative methodology was employed. The theoretical framework guiding this research incorporates Pierre Bourdieu's concepts of social and cultural capital, Mark Granovetter and Lin Bian's concepts of social networks, and Lin's concept of homophily whichresults in homosociality and homogeneity. The findings reveal that certain factors play a more prominent role in securing employment after retraining. These factors include the individual's social capital and social network, compatibility and consensus during the interview, charisma and social skills, as well as academic qualifications and previous work experience. Additionally, the study highlights the significant role of the social media platform LinkedIn, both as a means for candidates to expand their social network and also for showcasing their skills. Overall, this study provides valuable insights into the factors influencing the recruitment of retrained individuals, emphasizing the importance of social and cultural capital, social networks, and social compatibility in securing employment opportunities. The implications of these findings are relevant to employers, retraining programs, and policymakers, offering guidance for the development of effective employment strategies for retrained workers.