The work opportunities of immigrants have been a significant topic in political and scientifical debate. Several studies argue that it is the lack of social network that negatively affects immigrants’ work opportunities. An immigrant group that differs from other immigrant groups in this respect is women having migrated to a partner in Sweden. Before moving to Sweden, they already have an established social network, containing their Swedish partner and his social contacts, to get support from. However, even this group experiences difficulties finding a job. The purpose of this study is to examine how women, migrated to a partner in Sweden, perceive the importance of social network for their work opportunities. A qualitative method was used, interviewing five women who have established themselves in the Swedish labor market. Empirical data has been analyzed based on a thematic analysis, against the background of three theoretical perspectives: Bourdieu’s understanding of social capital, Putnam’s understanding of bonding and bridging social capital and Granovetter’s theory focusing on strong and weak ties.  The results of the study show that women perceive certain contacts in their social network as more important for work opportunities than other contacts, and also in a more indirect way than shown in previous studies. As these women experience difficulties acquiring social contacts with natives, their social network consist largely of their partner, in-laws and some contacts with other immigrants. Partners and in-laws turn out to be important, especially during women’s first years in Sweden, for language development, cultural adapation and a first contact with the labor market. Other contacts, such as other immigrants, colleagues or acquaintances do not have much importance for these womens work opportunities. This depends on the quality of these contacts, but also on the fact that the women’s will to live a self-sufficient life, independent of their social contacts, has constituted a strong will-power for seeking and finding work on their own.

The purpose of this study is to increase the understanding of mangergers subjective experiences about the meaning of social capital. The study further aims to identify how managers work at increasing their social capital. The result in this qualitative study is based on interviews with six mangergers. The study's theoretical framework consists of an explanation of social capital from both Pierre Bourdieu and James Coleman. The study is also based on Mark Granovetter's theory about weak ties. The result indicates the managers consider a big social capital as important for their career growth and their performance of work. It also becomes visible that the lack of contacts creates limitations when it comes to access to information and career growth. The results also indicate that social capital can develop in different ways, too both favor their own gain but also ones employees and organization.The conclusion is that the managers who were interviewed in this study believe that social capital has and is important for their career growth and performance of work. Another conclusion is that ones social capital can create limitations. Finally, a conclusion can be drawn that social capital can grow in multiple ways and with different purposes. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för chefers subjektiva erfarenheter av det sociala kapitalets betydelse. Studien syftar vidare till att ta reda på hur chefer går tillväga för att öka sitt sociala kapital. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på intervjuer med sex stycken chefer. Studiens teoretiska ramverk består av en förklaring av begreppet socialt kapital utifrån både Pierre Bourdieu och James Coleman. Studien baseras också på Mark Granovetters teori om svaga band. Resultatet tyder på att chefer anser att stort socialt kapital är viktigt för deras karriärutveckling och yrkesutövande. Det visar också på att inte känna rätt personer kan begränsa chefer när det kommer till tillgång till information och karriärutveckling. Resultatet visar även att det finns flera sätt att utveckla sitt sociala kapital på, både för att gynna sig själv men också för sina medarbetare och organisationen i stort. Slutsatsen som kan dras är att cheferna som intervjuas i studien anser att socialt kapital har varit och är viktigt för deras karriärutveckling och yrkesutövande. En annan slutsats som kan dras är att socialt kapital kan begränsa cheferna. Till sist kan en slutsats dras att socialt kapital kan utvecklas och vårdas på flera olika sätt och med olika ändamål.

Denna kvalitativa studie undersöker utrikesfödda kvinnors nätverksskapande och arbetsmarknadsetablering med utgångspunkt i socialt kapital och intersektionalitet. Målgruppen för studien är  irakiska och finska kvinnor som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har anställning samt befinner sig mellan 27–35 år. Tidigare forskning visar att utrikesfödda har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden samt har mindre socialt kapital. Av den anledningen undersöktes problemområdet genom följande frågeställningar: ”Vilka nätverk har studiens informanter i Sverige och hur använder de sig av dessa för arbetsmarknadsetablering?” samt “Hur upplever informanterna att deras ålder, kön och etnicitet har påverkat deras arbetsmarknadsetablering i Sverige?”. Studiens analysform är innehållsanalys i kombination med egonätverk-analys. Resultatet har visat att nätverk och socialt kapital är viktigt för arbetsmarknadsetablering samt även visat två skillnader mellan målgrupperna: 1. De finska informanterna hade mer socialt kapital i sina nätverk än de irakiska informanterna. 2. Det har tagit betydligt längre tid för de irakiska informanterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta tyder på att socialt kapital värderas olika beroende på etnicitet och ursprung. Utifrån intersektionalitet betyder det att de irakiska informanterna har en mer utsatt position på arbetsmarknaden jämfört med de finska informanterna. / This qualitative study examines foreign-born women's networking and establishment in the labor market based on social capital and intersectionality. The target group for the study is Iraqi and Finnish women between 27–35 years old who have immigrated to Sweden in adulthood and are employed. Previous research shows that foreign-born people have weaker opportunities to establish themselves in the labor market and have less social capital. For this reason, the problem area was investigated through the following research questions: "What networks do the study's informants have in Sweden and how they use them to establish themselves in the labor market?” and "How do the informants experience that their age, gender and ethnicity have affected their labor market establishment in Sweden?". The analysis form of the study is content analysis in combination with ego network analysis. The results have shown that networks and social capital are important for labor market establishment and have also shown two differences between the target groups: 1. The Finnish informants had more social capital in their networks than the Iraqi informants. 2. It has taken the Iraqi informants much longer to establish themselves in the labor market. This indicates that social capital is valued differently depending on ethnicity and origin. Based on intersectionality, this means that the Iraqi informants have a more vulnerable position in the labor market compared with the Finnish informants.

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av ineffektiv och effektiv digital kommunikation mellan fritidshem och vårdnadshavare. Syftet är att få insikt i vårdnadshavarnas upplevelser av att ta emot och förstå digital kommunikation. Påverkansfaktorer som teknologi, tydlighet, återkoppling, anpassning, förväntningar och erfarenheter undersöks i syfte att analysera deras inverkan på kommunikationens effektivitet eller ineffektivitet. Resultaten tyder på att vårdnadshavarna generellt sett har goda möjligheter att ta emot och förstå digital kommunikation, trots vissa problem. Identifierade negativa kommunikativa faktorer inkluderar bristfälliga plattformar, otydlig och begränsad information samt brist på regelbunden och relevant kommunikation. Slutsatsen är att ökad kunskap och medvetenhet om vårdnadshavares upplevelser av digital kommunikation och dess påverkansfaktorer är önskvärt för att gynna både vårdnadshavare, deras barn och fritidshemmet som organisation. / The study examines legal guardians' experiences of ineffective and effective digital communication between leisure-time centers and guardians. The aim is to gain insight into guardians' experiences of receiving and understanding digital communication. Factors of influence such as technology, clarity, feedback, adaptation, expectations, and experiences are examined in order to analyze their impact on the effectiveness or ineffectiveness of communication. The results indicate that guardians generally have good opportunities to receive and understand digital communication, despite some challenges. Identified negative communicative factors include inadequate platforms, unclear and limited information, and a lack of regular and relevant communication. The conclusion is that increased knowledge and awareness of guardians' experiences of digital communication and its influencing factors are desirable to benefit both guardians, their children, and the leisure-time centers as an organization.

Med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och social hållbarhet undersöker denna uppsats offentliga mötesplatsers socio-ekonomiska kvaliteter. Miljonprogramsområdet Kroksbäck, beläget i sydvästra Malmö, utgör med sina befintliga och föreslagna offentliga mötesplatser undersökningsområdet. Genom teorier och litteratur om bland annat social hållbarhet, mötesplatser, offentliga platser/rum, territorialitet och grannskapet skapas normativa principer som blir till verktyg för uppsatsens socio-ekonomiska analys. I nulägesbeskrivningen av Kroksbäck synliggörs med hjälp av tidigare forskning och statistik, observationer samt intervjuer ett område med en påtaglig socio-ekonomisk problematik, brist på mötesplatser, service och handel. Då det angränsande och högprofilerade Hyllie centrumområde nu till största del står färdigt har Kroksbäck fått ett centralt läge och blivit attraktivt att bebygga och utveckla, vilket har resulterat i två gestaltningsförslag där Kroksbäck framstår som urbant, kommersiellt och tryggt, en vision långt ifrån verkligheten. För att anpassa stadsutvecklingsinsatserna till områdets boende och behov föreslås i uppsatsens förstudie ett projekt som avses främja Kroksbäck ur ett socio-ekonomiskt perspektiv, så att sociala värden som kan stärka området gynnas och därmed den övergripande samhällsekonomin. Genom att ta till vara på kroksbäcksbornas lokala expertis och kunskaper samt involvera en bredd av samhällsaktörer kan det föreslagna projektet Möt ditt Kroksbäck! understödja skapandet av socio-ekonomiskt hållbara mötesplatser i Kroksbäck. Projektets process ser till att stärka de boendes engagemang för sitt bostadsområde och deras självkänsla och mötena mellan boende från olika grannskap kan gagna den sociala sammanhållningen. När den fysiska mötesplatsen i ett senare skede står färdig kan den ge upphov till interaktion, vilket kan främja den kollektiva styrkan och de sociala nätverken, skapa arbetstillfällen och göra området mer trivsamt. / Based on theories and the discourse of sustainable urban development and social sustainability, this thesis explores the socio-economic qualities of public meeting spaces. The socially and economically deprived suburban housing area Kroksbäck, situated in the Southwestern parts of Malmö, Sweden, is with its existing and suggested meeting spaces the focus area of the analysis. Through theory and literature about social sustainability, meeting spaces, public space/place, territoriality, the neighbourhood, and the community, normative principles are created to function as a tool for this socio-economic analysis. In the chapter that makes up the status report, a housing area that is struggling with socio-economic insufficiencies, a lack of meeting spaces, service, and commercial activities is depicted. Since the adjacent and high-profile area Hyllie centrumområde is now nearly completed after many years of planning and construction work, Kroksbäck has gotten a new central location and has become attractive for entrepreneurs to start to develop. This has resulted in two urban development proposals, where Kroksbäck is presented as urban, commercial and safe, which is a vision far from today’s reality. In order to adapt the plans to the area and the people living here, a pilot study of a project intended to strengthen Kroksbäck’s socio-economic qualities is presented in this thesis. By supporting and facilitating social sustainability, the economy at large will benefit from the outcomes of better social relations and cohesion. The local expertise of the people living in Kroksbäck is made use of while at the same time involving different local stakeholders in the project Meet your Kroksbäck!, which is based on participatory methods and intended to be utilized in the development of the area and its new meeting spaces. The project is also intended to heighten the self-esteem and social cohesion of the locals living in Kroksbäck. When the new meeting space is created, in a later stage, it will help to promote interaction between people, strengthen social networks and the local economy, and make the area more lively and enjoyable to live in and to visit.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur medieanvändare upplever att deras förtroende för den offentliga sektorn påverkas av enskilda anställdas profilering på sociala medier. Studien bygger på att tidigare forskning har identifierat en autenticitetstrend på sociala medier som innebär att det är fördelaktigt att visa sig äkta för att bygga socialt kapital (Kucharska m.fl. 2020). Det är en trend som anammats av personer som använder sin yrkesroll för att bygga personliga varumärken på sociala medier. Därför är det intressant att undersöka vart medieanvändare anser att gränsen går för hur autentiska anställda inom den offentliga sektorn bör vara på sociala medier utan att det går ut över professionalismen och påverkar förtroendet för myndigheten i stort. Studien utgår från teorin om autenticitetparadoxen, personligt varumärke och socialt kapital vilka underbyggs av Goffmans frontstage/backstage-teori (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). För att kunna undersöka medieanvanvändarnas upplevelser och erfarenheter på ett djupare plan har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Studien är baserad på ett variationsurval bestående av fyra personer i olika åldrar, för att få ett bredare perspektiv då olika åldrar medför olika bakgrund och tidigare erfarenheter. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor och nyttja den sociala interaktionen har vi använt en semistrukturerad metod, där vi utgått från tre huvudteman (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde att göra enskilda intervjuer för att underlätta jämförelser mellan intervjupersoner. Studien följer vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, bland annat genom att ta hänsyn till behandling av personuppgifter samt erbjuda intervjupersonerna informations- och samtyckesblanketter. Studien visar att de anställdas upplevda intentioner är avgörande för om innehållet uppfattas som trovärdigt eller inte. Om viljan att framstå som autentiskt uppfattas som äkta av medieanvändare är chansen god att det har en förtroendebyggande effekt. Upplevs istället intentionerna vara att bygga ett personligt varumärke för egen vinning är risken att förtroendet för personen i fråga försvagas. Intervjupersonerna har delade meningar kring huruvida en enskild anställd representerar hela myndigheten men är enade om att mängden exponering har betydelse för hur det påverkar förtroendet för den offentliga sektorn i stort. Studien visar även på en koppling mellan huruvida en anställd anses representera något annat och vikten av professionalitet. Intervjupersonerna är överens om att det behöver finnas en balans mellan seriöst och lekfullt innehåll för att framstå som autentisk och samtidigt behålla sin professionalitet. Studien ger även1förståelse för komplexiteten kring begreppet autenticitet och hur individuella skillnader orsakade av bakgrund och tidigare erfarenheter har betydelse för tolkningen, samt ligger tillgrund för förutfattade meningar om olika yrkesgrupper. / This essay aims to investigate how media users perceive that their trust in the public sector is affected by individual employees’ profiling on social media. The study is based on previous research that has identified an authenticity trend on social media, which implies that it is advantageous to appear genuine in order to build social capital. This trend has been embraced by individuals who use their professional role to build personal brands on social media. Therefore, it is interesting to examine where media users believe the boundary lies for how authentic employees in the public sector should be on social media without compromising professionalism and affecting trust in the agency as a whole. The study is based on the theory of the authenticity paradox, personal branding and social capital, which are supported by Goffman’s frontstage/backstage theory (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). To investigate media users’s experiences and perceptions on a deeper level, we conducted a qualitative interview study. The study is based on a purposive sample consisting of four individuals of different ages to obtain a broader perspective. In order to have the opportunity to ask follow-up questions and utilize interaction, we employed a semi-structured method, focusing on three main themes (Kvale & Brinkmann, 2014). We chose to conduct individual interviews to facilitate comparisons between interviewees. The study adheres to the research ethical principles outlined by Vetenskapsrådet (2017), including considerations regarding the handling of personal data and providing interviewees with information and consent forms. The study demonstrates that employees’ perceived intentions are crucial in whether the content is perceived as credible or not. If the desire to appear authentic is perceived as genuine by media users, there is a good chance it has a trust-building effect. Conversely, if the intentions are perceived as building a personal brand for personal gain, there is a risk that trust in the individual is weakened. Interviewees have differing opinions on whether an individual employee represents the entire agency, but agree that the level of exposure matters in how it affects trust in the public sector as a whole. The study also indicates a connection between whether an employee is seen as representing something else and the importance of professionalism. The study also provides insight into the complexity of the concept of authenticity and how individual differences caused by background and past experiences influence interpretation, as well as forming the basis for preconceptions about different professional groups.

Fear of crime (FOC) negatively affects the individual's everyday life and quality of life through avoidance behaviors and reduced informal social control, which in turn can increase the risk of crime. In Sweden, concern about crime is seen as an upward trend, despite a decrease in self-reported crime vulnerability since 2018. Using quantitative data, collected from the SOM institute, this study examines how xenophobia and social capital affect concern about crime in relation to gender, age and income. The theoretical framework used is vulnerability thesis, social capital and stereotypes along with xenophobia, with the conclusion that women are more fearful than men, that high social capital reduces fear, and that xenophobic attitudes create more fear of crime. The results highlight the importance of social factors in understanding fear of crime and the need to promote social capital to reduce this fear.

Facing Swedish society as a female migrant - A qualitative study on the living conditions of female migrants in Sweden The purpose of the essay is to examine the life situation of female migrants in Sweden based on the questions "What conditions did the women have to be able to integrate into Swedish society?”, “How have the women acted to integrate into Swedish society” and “How do women experience their living conditions after migrating to Sweden?". The essay is based on nine interviews conducted through a qualitative method with women from different countries. The theoretical framework consists of the main theorist Pierre Bourdieu with the theory of capital and the concepts of habitus, social space, symbolic space, and the field of power. The theorist Thomas Scheff has also been chosen with the concepts of social bonds, shame and pride.   The results of the essay shows that the women who have migrated to Sweden have had good living conditions and that their families have been significant for the integration. Conditions they brought with them in the form of different capital from their home country were essentially linked to the integration process. The results also show that the women who migrated during childhood had easier language learning in comparison to the women who migrated in adulthood.   In the analysis, the theorists' concepts were combined to analyze the women's conditions they brought with them from their home country and the living conditions that arose in Sweden. It emerged from the analysis that weak social bonds can benefit social capital through a wide network of superficial contacts, which promotes integration. / Att möta det svenska samhället som kvinnlig migrant - En kvalitativ studie om kvinnliga migranters livsvillkor i Sverige Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga migranters livssituation i Sverige, utifrån frågeställningarna “Vilka förutsättningar hade kvinnorna med sig från hemlandet för att kunna integreras i det svenska samhället?”, ”Hur har kvinnorna agerat för att integreras i det svenska samhället?” och “Hur upplever kvinnor sina livsvillkor efter att ha migrerat till Sverige?”. Uppsatsen baseras på nio intervjuer utförda genom en kvalitativ metod med kvinnor från olika länder. Det teoretiska ramverket består av huvudteoretikern Pierre Bourdieu med kapitalteorin och begreppen habitus, socialt rum, symboliskt rum och maktens fält. Även teoretikern Thomas Scheff har valts med begreppen sociala band, skam och stolthet. Uppsatsens resultat visar att kvinnorna som har migrerat till Sverige har fått bra livsvillkor och att familjen har varit betydande för integrationen. Förutsättningar de tog med sig i form av olika kapital från hemlandet var väsentliga kopplat till integrationsprocessen. Resultatet visar även att kvinnorna som migrerade under barndomen hade enklare språkinlärning i jämförelse med kvinnorna som migrerade i vuxen ålder.   I analysen kombinerades teoretikernas begrepp för att analysera kvinnornas förutsättningar de hade med sig från hemlandet och de livsvillkor som uppstod i Sverige. Det framkom i analysen att svaga sociala band kan gynna socialt kapital genom ett brett nätverk av ytliga kontakter, vilket främjar integration.

<p>The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:</p><p>1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?</p><p>2. What do the clothes symbolize for these girls?</p><p>We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others.</p> / <p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför:</p><p>1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder?</p><p>2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.</p>

Title: The beneficial link between students and industry? - A study of five student consulting companies Purpose: The study aims to create an understanding of student-consultancy companies' and their interaction with the environment. This purpose resulted in the following research questions: How does student-driven consulting companies’ function? o Which network-related connections do the companies have? o What are the critical factors for the companies? Methodology: A qualitative case study with an abductive approach has been used in this essay, in order to be interpretative. The empirical study is based on five studentconsulting companies where unstructured interviews were conducted with the eight informants who participated. Theoretical framework: The frameworks used to form the basis of the essay is the market mix that will provide an insight into the company, primarily the internal organization, and a stakeholder perspective that will create understanding of its environment. The theoretical models are described from a "consulting industry perspective". Empirical foundation: The empirical material is compiled based on the qualitative case study, where five different companies have been studied, Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto and Linné Consulting. The results of the interviews follow the same structure as in the theoretical framework. Analysis: Based on the empirical material, the case companies have been compared with each other and and the theoretical base. Critical factors and network-related connections are identified and analyzed. Conclusions: The driven students are the most important connection in the network, which together converts knowledge to a value for the customer and then receives unique work experience. A student consulting company can be run as an association with a focus on community or as a profit-driven company with growth objectives. It is important to get legitimacy from the other parties in the network, which can create economic benefits. The student consulting companies can also help to reduce the knowledge drain by increasing the attractiveness of cities. The companies are considered relatively spared from competition, where, due to geographical reasons, they do not compete with each other and are considered inaccessible by senior companies. Critical factors for the companies to function are value words, structural capital, knowledge transfer, updated knowledge, flexibility, value-based pricing, positioning, succession order, adhocracy, commitment from the environment, network-related relationships and location. Key words: Student consulting companies, knowledge companies, social capital, network, competence, knowledge transfer, positioning, branding, relationships, community, commitment, location / Titel: Den gynnsamma länken mellan student och näringsliv? - En studie av fem studentkonsultföretag Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för studentkonsultföretags verksamhet samt deras samverkan med omgivningen. Detta syfte mynnade ut i följande forskningsfrågor: Hur fungerar studentdrivna konsultföretag? o Vilka nätverksrelaterade kopplingar har företagen? o Vilka kritiska faktorer föreligger för verksamheterna? Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats har använts i denna tolkande studie. Den empiriska studien grundar sig på 5 studentkonsultföretag där ostrukturerade intervjuer genomfördes med studiens åtta medverkande informanter. Teoretisk referensram: De ramverk som legat till grund för uppsatsen är marknadsmixen för att ge en inblick i företaget, främst den interna organisationen, samt ett stakeholder-perspektiv för att skapa förståelse för dess omgivning. De teoretiska modellerna beskrivs ur ett “konsultbransch-perspektiv”. Empiri: Det empiriska materialet sammanställs utifrån den kvalitativa fallstudien, där fem olika fallföretag har studerats; Lunicore, Handels Consulting, Aurora, Gozinto och Linné Consulting. Resultaten av intervjuerna följer samma struktur som i teorikapitlet. Analys: Utifrån det empiriska materialet har fallföretagens verksamheter jämförts med varandra samt med det teoretiska underlaget. Kritiska faktorer och nätverksrelaterade kopplingar identifieras och analyseras. Slutsats: De drivna studenterna är den viktigaste noden i nätverket som tillsammans omvandlar kunskap till ett värde för kunden samtidigt som de själva erhåller unik arbetslivserfarenhet. Ett studentkonsultföretag kan drivas som förening med fokus på gemenskap eller som ett vinstdrivande bolag med olika tillväxtmål. Från de andra aktörerna i nätverket får studentkonsultföretagen ett förtroende vilket kan skapa ekonomisk nytta. De bidrar också med att minska kunskapsdränaget genom att öka respektive stads attraktivitet. Studentkonsultföretagen anses vara relativt skonade från konkurrens, där de till en följd av geografiska skäl inte konkurrerar med varandra. De anses också inkommensurabla med seniora bolag. Kritiska faktorer för att företagen ska fungera är värdeord, strukturkapital, kunskapsöverföring, uppdaterad kunskap, flexibilitet, värdebaserad prissättning, lokal förankring, positionering, successionsordning, adhokrati, engagemang från omgivning och nätverksrelaterade relationer