I dagens samhällsplanering prioriteras den ekonomiska och ekologiska hållbarheten ofta mer än social hållbarhet. Det som inte lyfts i samma utsträckning i dagens diskurs är de sociala värdena i området, exempelvis  kulturen, människors sociala förmågor  och områdets identitet. Tidigare studier har visat att större uppmärksamhet under planeringsarbetet av ett bostadsområde bör läggas vid sociala värden såsom social integration och systemintegration. Systemintegration, som även kallas för den hårda integrationen, innebär att förhålla sig till de samhälleliga strukturerna , alltså arbete, lagar och regler. Den sociala integrationen, även benämnt den mjuka integrationen, representerar relationerna  medborgare emellan. Aspekter som  social samvaro, trygghet, välbefinnande och integration är grundläggande förutsättningar för en god livskvalitet. I denna studien har social hållbarhet i privata och kommunala bostadsföretag studerats. Syftet med uppsatsen var att identifiera och beskriva olikheter och likheter med det arbete och de processer hos MKB och Stena fastigheter gör och använder för att aktivt bidra till ökad social hållbarhet. Syftet var också att identifiera hur mål och syfte skiljer sig åt hos de olika aktörerna i deras arbete med social hållbarhet. Grunden i studien har främst bestått av en analys av bostadsföretagens relevanta dokument och kvalitativa intervjuer som stärker förståelsen kring arbetet med social hållbarhet. Resultatet visade att det privata och det kommunala fastighetsbolaget samarbetar och har likvärdiga mål och syfte. Både MKB och Stena fastigheter ägnar mycket tid och energi åt särskilda projekt för olika målgrupper, till exempel ett projekt som arbetar för skolor genom läxhjälp och erbjudandet av sommarjobb. Detta ger möjligheter för unga att arbeta i olika former av förvärvsarbete. Ett särskilt välfungerande arbete med social hållbarhet är det lokala arbetet  ute i bostadsområden, alltså att finnas på plats och åtgärda de dagliga behov som hyresgäster har. / In today's community planning, economic and ecological sustainability is often given priority over social sustainability. What is not highlighted to the same extent in today's discourse is the social values ​​in the area, i.e. the culture, people's social values ​​and the area's identity. Previous studies have shown that greater attention during the planning work of a residential area should be given to social values ​​such as social integration and system integration. System integration, which is also called hard integration, means complying with the general regulations, i.e. work, laws and regulations. Social integration, also called soft integration, represents the relational among citizens. Aspects such as security, well-being and integration are basic prerequisites for a good quality of life. The study has studied social sustainability in private and municipal housing companies. The purpose of the thesis was to identify and describe differences and similarities with the work and processes at MKB and Stena fastigheter do and use to actively contribute to increased social sustainability. The purpose was also to identify how goals and purpose differ among the various actors in their work with social sustainability. The basis of the study consisted mainly of an analysis of housing companies' documents and qualitative interviews that strengthened the understanding of the work with social sustainability. The results showed that the private and the municipal real estate company cooperate and have equal goals and purpose. Both MKB and Stena fastigheter devote a lot of time and energy to special projects for different target groups, for example a project that works for schools through homework help and the offer of summer jobs. This provides opportunities for young people to work in various forms of gainful employment. A particularly well-functioning work with social sustainability is the local work out in residential areas, i.e. being on site and addressing the daily needs of tenants.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur elever upplever att vårdnadshavare inverkar på elevernas gymnasieval. Samt utforska på vilket sätt eleverna utifrån deras kulturella bakgrunder liknar varandra samt vilka olikheter som finns dom emellan. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika grundskolor med elever i årskurs 9 med olika bakgrunder. Till hjälp av analysarbetet användes tidigare forskning inom ämnet men även teorierna från Pierre Bourdieu om habitus, klass och kapitalformer samt Hodkinson och Sparkes Careership teori. Resultatet visar att eleverna blir påverkade av sina vårdnadshavare i stor utsträckning. Det visar skillnader elevgrupperna emellan men också likheter kring definitionen av begreppet påverkansfaktor vilket i detta fall varit vårdnadshavares påverkan till största del. I analys och resultatdelen påvisas det även att eleverna blivit mera påverkade av sina vårdnadshavare än vad dom själva ville erkänna. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding for how students feel that guardians affects the student’s choice of upper secondary school. As well as explore in which way the students, based on their cultural backgrounds, are similar and what differences there are between them. 6 qualitative interviews were conducted at two different primary schools with students in year 9 who have different backgrounds. With the help of the analysis work, previous research was used within the subject but also the theories from Pierre Bourdieu on habitus, class and forms of capital as well as Hodkinson and Sparke’s careership theory. The result largely show that the students are influenced by their guardians to a large extent. But that there are differences between the student groups but also similarities around the definition of the concept of influence factor, which in these cases has been guardian’s influence for the most part. The study also shows that students are more affected than they thought they were.

No description available.

Background Mental health problems among older adults are a central public health problem. Depressive disorders are among the most prevalent mental disorders in later life. Maintaining good health and experiencing well-being in later life are important for the growing population of older adults, enabling them to enjoy life and participate in society for longer. Aims The overall aim of the thesis is to examine how mental health and mental well-being can be promoted and how the incidence and prevalence of depressive symptoms and disorders can be prevented among older adults. The specific aims of the included studies are to examine the associations between mental ill-health (depression and psychological distress) and social capital among older adults, as well as to collect and evaluate the effect of psychosocial interventions for the primary prevention of depressive disorders. Another specific aim is to provide a better understanding of how social capital influences the experienced mental well-being among older adults. Methods Population-based survey data collected in Finland and Sweden in 2008 and 2010 were used and logistic regression analyses were conducted to examine the associations between depression and psychological distress among older adults (65+) and various social capital components. A systematic review and meta-analysis were conducted to evaluate the effect of psychosocial interventions on depressive symptoms, functional level and quality of life. Furthermore, two independent sets of qualitative data material – collected through two focus group interviews and an open-ended question included in a Finnish population-based survey from 2008 – were used in order to identify views on the causal mechanisms between mental well-being and social capital in later life (60+). Results Restricted social networks with regard to both quantity and quality aspects were found to associate with depression and psychological distress in later life as defined in this thesis. Low structural and cognitive social capital are both significant depression covariates in older adults, although the findings were somewhat inconclusive from the association studies. Low frequency of social contacts with friends and neighbours and experienced mistrust in friends were all significantly related to depression, while no statistically significant connection was found between depression and experienced mistrust in neighbours. Further, restricted access to instrumental social support was statistically significantly associated with depression, while other cognitive components of social capital, such as experienced general mistrust, as well as having a limited number of people to count on or who are concerned about you were significantly associated with psychological distress. In addition, based on both quantitative and qualitative data the findings of this thesis highlight the effectiveness and subjective importance of social activities for the maintenance of mental health and well-being among older adults. The social activities are an important mental health resource among older adults because of the accompanied sense of belonging to a social group, as well as feelings of purpose with regard to everyday life and hope for the future. The social activities evaluated in the systematic review and meta-analysis significantly reduced depressive symptoms when compared to no-intervention controls. However, the systematic review also revealed the scarce research base of psychosocial interventions, as only a small number of studies were included and many were characterised by a small or no effect. Conclusions The findings illustrate the need to actively maintain the social networks and interactions of older people in order to promote mental health and prevent mental ill-health. Older people experiencing low-level social capital are more likely to suffer from mental ill-health and this risk group should have access to initiatives that empower social networking and a maintained rich social life. In addition, the findings highlight the significant potential of psychosocial interventions as they support active and healthy ageing when appropriately implemented / Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre är ett viktigt folkhälsoproblem. Depressiva syndrom utgör ett av de vanligast förekommande psykiska funktionshindren. Det blir allt viktigare att hälsan och välbefinnandet upprätthålls i den växande äldre befolkningen, eftersom det möjliggör för de äldre att längre upp i åldrarna njuta av livet och att vara delaktiga i samhället. Syfte Avhandlingens övergripande syfteär att studera hur psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande kan befrämjas och hur uppkomsten och förekomsten av depressiva symptom och sjukdomar kan förebyggas hos äldre. De specifika syftena för studierna inkluderade i avhandlingen är att undersöka sambanden mellan psykisk ohälsa (depression och psykisk belastning) och socialt kapital hos äldre personer, samt att samla in och utvärdera effekten av olika psykosociala interventioner för primärprevention av depressiva syndrom. Ett annat specifikt syfte är att ge en bättre förståelse för på vilket sätt socialt kapital påverkar det upplevda psykiska välbefinnandet hos äldre. Metod Befolkningsbaserade enkätdata insamlade i Finland och i Sverige år 2008 och 2010 användes och logistiska regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan depression och psykisk belastning hos äldre personer (65+) och olika komponenter av socialt kapital. En systematisk litteraturöversikt och meta-analys sammanställdes för att utvärdera effekten av olika psykosociala interventioner på depressiva symptom, funktionsförmåga och livskvalitet. För att identifiera kausala mekanismer mellan socialt kapital och psykiskt välbefinnande hos äldre (60+) användes dessutom två oberoende kvalitativa datamaterial – insamlade med hjälp av två fokusgruppintervjuer och en öppen fråga som ingick i den finländska befolkningsenkäten från 2008. Resultat Kvantitativt och kvalitativtbegränsadesociala nätverk står i samband med depression och psykisk belastning bland äldre så som dessa definieras i avhandlingen. Lågt strukturellt och kognitivt socialt kapital står båda signifikant i samband med depression hos äldre, även om forskningsresultaten från sambandsstudierna var något osamstämmiga. Låg frekvens av social kontakt med vänner och grannar och upplevd misstro till vänner hade alla ett statistiskt signifikant samband med depression, medan man inte kunde hitta något signifikant samband mellan depression och upplevd misstro till grannar. Dessutom hittades ett statistiskt signifikant samband mellan begränsad tillgång till instrumentellt socialt stöd och depression, medan andra komponenter av kognitivt social kapital – så som att uppleva generell misstro, att ha få personer man kan lita på, samt att uppleva ett begränsat intresse från omgivningen för vad man gör – kunde kopplas till psykisk belastning. I tillägg betonar avhandlingsresultaten, som är baserade på både kvantitativa och kvalitativa data, effekten och den subjektiva nyttan av sociala aktiviteter för upprätthållandet av den psykiska hälsan och välbefinnandet hos äldre personer. De sociala aktiviteterna är en viktig resurs för den psykiska hälsan bland äldre därför att de ger en känsla av tillhörighet till en social grupp, samtidigt som de ger mening till vardagslivet och en känsla av hopp för framtiden. De sociala aktiviteter som utvärderades i den sytematiska översikten och meta-analysen minskade signifikant de depressiva symptomen, jämfört med kontrollgrupperna. Den systematiska översikten pekar emellertid också på bristen på forskning om psykosociala interventioner, eftersom få studier kunde inkluderas och dessa kännetecknades dessutom av en liten eller av avsaknad av effekt. Slutsatser Avhandlingens resultat illustrerar behovet av att aktivt upprätthålla de äldres sociala nätverk och interaktion för att främja deras psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa.Äldre som har ett begränsat socialt kapital löper större risk för att lida av psykisk ohälsa och därför bör denna riskgrupp ha tillgång till insatser som stöder uppbyggandet och upprätthållandet av sociala nätverk och ett rikt socialt liv. I tillägg visar avhandlingen på den stora potential som psykosociala interventioner har med tanke på att de kan stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande om de används på rätt sätt / Tausta Ikäihmistenmielenterveysongelmat ovat keskeisiä kansanterveysongelmia. Masennus on iäkkäiden yleisimpiä mielenterveyden häiriöitä. Hyvän terveyden ja koetun hyvinvoinnin säilyttäminen myöhemmällä iällä ovat tärkeitä yhä suurenevalle ikääntyvälle väestölle, koska ne mahdollistavat elämästä nauttimisen ja yhteiskuntaelämään osallistumisen pidempään. Tavoitteet Tämän väitöskirjan päätavoitteena on tutkia miten mielenterveyttä ja psyykkistä hyvinvointia voidaan edistää ja miten ikäihmisten masennusoireiden ja -häiriöiden ilmenemistä ja esiintyvyyttä voidaan ehkäistä. Väitöskirjaan sisältyvän tutkimuksen erityinen tavoite on tarkastella iäkkäiden aikuisten mielenterveysongelmien (masennus ja psyykkinen kuormittuneisuus) ja sosiaalisen pääoman välistä suhdetta sekä kerätä ja arvioida psykososiaalisten interventioiden vaikutuksia ikääntyneiden masennushäiriöiden primaarissa ehkäisyssä. Toinen tutkimuksen erityinen tavoite on lisätä ymmärrystä siitä, miten sosiaalinen pääoma vaikuttaa ikäihmisten koettuun psyykkiseen hyvinvointiin. Menetelmät Tutkimuksessa käytettiin Suomessa ja Ruotsissa vuosina 2008 ja 2010 väestökyselyllä kerättyä aineistoa, johon tehtyjen logististen regressioanalyysien tarkoituksena oli tutkia yhteyksiä ikäihmisten (65+) masennuksen ja psyykkisen kuormittuneisuuden ja sosiaalisen pääoman eri komponenttien välillä. Systemaattisella kirjallisuuskatsauksella ja meta-analyysillä arvioitiin psykososiaalisten interventioiden vaikutusta masennusoireisiin, toimintakykyyn ja elämänlaatuun. Tämän lisäksi käytettiin kahta toisistaan riippumatonta laadullista aineistoa, joiden perusteella tunnistettiin sosiaalisen pääoman vaikutuksia psyykkiseen hyvinvointiin vanhuusiässä(60+). Nämä aineistot kerättiin kahdesta fokusryhmähaastattelusta ja Suomessa vuonna 2008 toteutuneen väestökyselyn avoimesta kysymyksestä. Tulokset Tutkimuksen mukaan myöhemmällä iällä niin määrällisesti kuin laadullisestikin rajalliset sosiaaliset verkostot ovat tässä väitöskirjassa käytetyn määritelmän mukaan voimakkaasti yhteydessä masennukseen ja psyykkiseen kuormittuneisuuteen. Matala rakenteellinen ja kognitiivinen sosiaalinen pääoma ovat molemmat merkittäviä ikäihmisten masennuksen ennustekijöitä, joskaannämä tulokset eivät ole täysin yhdenmukaisia tutkimuksessa käytettyjen aineistojen perusteella. Ikäihmisten vähäiset sosiaaliset kontaktiystäviin ja naapureihin sekä koettu epäluottamus ystäviä kohtaan liittyivät kaikki merkittävästi masennukseen, vaikkakaan tilastollisesti merkitsevää yhteyttä masennuksen ja naapureihin kohdistuvan epäluottamuksen välillä ei löytynyt. Sen sijaan vähäisen käytännössä saadun sosiaalisen tuen ja masennuksen välillä oli tilastollisesti merkitsevä yhteys. Samoin psyykkinen kuormittuneisuus oli merkitsevästi yhteydessä sosiaalisen pääoman kognitiivisiin komponentteihin, kuten koettuun yleiseen epäluottamukseen ja myös vain vähäiseen määrään sellaisia ihmisiä, joihin voi luottaa ja jotka välittävät. Tämän lisäksi väitöskirjan määrälliseen ja laadulliseen aineistoon perustuvat tulokset korostavat sitä, että ikäihmisten mielenterveyden ja psyykkisen hyvinvoinnin säilyttämiseksi sosiaaliset aktiviteetit ovat sekä yksilöllisesti merkittäviä että tehokkaita. Sosiaaliset aktiviteetit ovat tärkeä iäkkäiden mielenterveyden resurssi, koska ne luovat tunteen sosiaaliseen ryhmään kuulumisesta, jokapäiväisen elämän merkityksellisyydestä ja toivosta tulevaisuudessa. Systemaattisen kirjallisuuskatsauksen ja meta-analyysin perusteella sosiaaliset aktiviteetit vähensivät merkittävästi masennusoireilua vertailuryhmiin nähden. Systemaattinen katsaus kuitenkin osoittaa, että psykososiaalisista menetelmistä on olemassa vain niukasti näyttöön perustuvaa tutkimusta. Tästä syystä tämä aineisto jäi pieneksi myös tässä tutkimuksessa – lisäksi systemaattisen katsauksen aineisto osoitti psykososiaalisten interventioiden vaikuttavan ikääntyneiden mielenterveyteenvain vähän tai ei lainkaan. Johtopäätökset Väitöskirjan tulokset osoittavat, että mielenterveyden edistämiseksi ja mielenterveysongelmien ehkäisemiseksi on tarpeellista aktiivisesti ylläpitää ikäihmisten sosiaalisia verkostoja ja vuorovaikutusta. Ne iäkkäät, joilla on vähäinen sosiaalinen pääoma kärsivät muita todennäköisemmin mielenterveysongelmista. Tälle riskiryhmälle tulee löytää keinoja, joilla vahvistetaan sen sosiaalista verkostoitumista ja rikastutetaan sen sosiaalista elämää. Tämän lisäksi tulokset korostavat niitä merkittäviä mahdollisuuksia, joita oikealla tavalla toteutetuilla psykososiaalisilla interventioilla on tukea aktiivista ja tervettä ikääntymistä.

Att människan är företagets viktigaste resurs vidhåller många organisationer i det moderna arbetslivet. Ett företags HR-avdelning ansvarar för att hantera alla frågor som rör de anställda i en organisation, såsom kompetensförsörjning, ledarskapsutveckling, arbetsmiljö- och lönefrågor. HR-arbetet har under de senaste decennierna genomgått en transformation från administrativ stödfunktion till strategisk affärspartner, och ska existensberättigas genom ett ständigt värdeskapande mot företagets affärsmål. I Sverige ansvarar HR-funktionen också för att säkerställa en strategi för de organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem som under 2010- talet legat till grund för landets kraftigt ökade sjukskrivningar orsakade av detta. Forskning visar att ledarskapet är en faktor som har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. I vår studie har vi undersökt HR-chefers upplevelser av sin roll, och analyserat vilka resurser HR-cheferna är beroende av för att skapa inflytande i sitt arbete. Studiens analytiska verktyg har utgjorts av teorier om styrningsfilosofi, Bourdieus kapitalteori, Ostroms teori om kollektivt handlande samt Dave Ulrichs transformationskoncept Värdeskapande HR. Vi har utfört åtta tematiska intervjuer med kvinnor verksamma som HR-chefer. Resultatet visar att samtliga HR-chefer i vår studie har inslag av både mjuk och hård HRM i sitt arbete, men att tyngdpunkten mellan perspektiven varierar mellan cheferna. Samspelet mellan HR-chefens och organisationfältets aktörer påverkar möjligheterna för HR-cheferna att skapa inflytande och att nå ett värdeskapande HR-arbetssätt där kollektivt handlande och organisationens affärsmål står i fokus. Detta står i direkt beroende av HR-chefens sociala och kulturella kapital, samt hur det används och efterfrågas av organisationsfältets aktörer. / Many organizations in modern working life holds their employees as their most important resource. The human resources (HR) department is responsible for managing all questions relating to the employees in an organization, such as talent management, supply of competence, leadership development, work environment and payroll issues. Over the past decades, the HR work organization has undergone a transformation; from being an administrative support function, to the present and modern role as a strategic business partner, where the existence of the HR function must be legitimized through constant value creation by working strategically towards the company's business goals. In Sweden, the HR department is also responsible for ensuring a strategy to manage the organizational and social workplace health problems. Since 2010, sickness absence due to these problems has increased dramatically in the country. Extensive research and science studies from the past decade, shows that the leadership has considerable impact on the state of health of the employees. We have studied HR managers’ experiences of their role, and analyzed which varieties of resources that they depend on to create influence in their work. The fundament in our analyze, is a set of scientific theories, which consists of contrasting organization theories, Bourdieu's capital theory, Ostrom's theory of collective action and Dave Ulrich's transformation concept; The HR Value Proposition. We have carried out eight thematic interviews with women in the position of HR manager. The result shows that all HR managers in our study practices elements of both soft and hard HRM in their work, but that the main emphasis between perspectives varies amongst the managers. The interaction between HR managers and organizational stakeholders effects the HR manager’s prospects to generate influence and to achieve a value-creating HR approach that focuses on collective action and the business goals of the organization. This circumstance also stands in direct reliance to the HR manager's amount of social and cultural capital, as well as how they are used and demanded by the organizational stakeholders.

Background: The military conflict in Ukraine that started in 2014 was accompanied with many changes in the political, economic and social spheres. It brought informal volunteering activities (i.e. one form of social capital) to emerge, function and later to be formalized, in order to support soldiers and their families. This situation is unique given the transitional setting of Ukraine, which has led to comparably low levels of social capital and negative indicators of health and well-being. This thesis aims to explore social capital during military conflict in contemporary Ukraine and to analyze the associations between social capital and well-being, as well as the distribution of social capital among Ukrainian women and men. Methods: The study combines a qualitative and quantitative research design. A case study was conducted using qualitative methodology. Eighteen in-depth interviews were collected with providers and utilizers of volunteering services. Grounded Theory and social action ideal types methodology of Weber were used for the analysis. The quantitative research utilized two secondary datasets. The World Health Survey was utilized to analyze the association between social capital and physical and mental well-being for women (n=1723) and men (n=910) by means of multivariate logistic regression. The European Social Survey (wave 6) was used in order to investigate access to social capital and the determinants of gender inequalities in the access with a sample of 1377 women and 797 men. Multivariate logistic regression and postregression Fairlie’s decomposition analysis were used to analyze the determinants of the inequalities. Results: The key findings of this thesis show that social capital transforms during military conflict and takes particular forms in transitional settings. There are positive and negative effects on well-being connected to crisisrelated volunteering. The associations between social capital and well-being vary for women and men in favour of women. Social capital is unequally distributed between different social groups. Some forms of social capital may have stronger buffering effect on women than men in Ukraine. Access to social capital can be viewed as an indicator for social well-being, and thus social capital can be used both as a determinant and an outcome in social capital and health research. Conclusion: Informal social participation, i.e. volunteering might play an important role in societal crises and needs to be considered in social capital measurements and interventions. Social capital measurements utilized in stable societies do not evidently capture these forms, i.e. it is not taken into account. The associations between social capital and well-being depend on the measurements that are used. Since social capital has both positive and negative effects on well-being, this should be considered in research, policies and practices in order to prevent negative and promote positive outcomes. In Ukraine, as well as in other settings, social capital is an unequal resource for different societal groups. Reducing gender and income inequalities would probably influence the distribution of social capital within the society. / Bakgrund: Den militära konflikten i Ukraina som startade 2014 fick många politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Konfliktsituationen triggade bland annat framväxten av omfattande informella volontärverksamheter (en form av social kapital) som senare formaliserades, för att stödja soldater och deras familjer. Denna situation är relativt unik, med tanke på Ukrainas postsovjetiska historia med jämförelsevis låga nivåer av socialt kapital och negativa indikatorer för hälsa och välbefinnande. Denna avhandling syftar att undersöka betydelsen av socialt kapital under pågående militär konflikt i Ukraina, samt att analysera sambandet mellan social kapital och välbefinnande, såväl som fördelningen av social kapitalt mellan kvinnor och män i Ukraina. Metoder: Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ forskningsdesign. En fallstudie genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder. Arton djupintervjuer med volontärer samt mottagare av volontärstöd genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Grundad Teori och Webers sociala idealtyper. Den kvantitativa forskningen är baserad på två sekundära datamaterial. Världshälsoorganisationens (WHOs) World Health Survey användes för att analysera sambandet mellan socialt kapital och fysiskt och mentalt välbefinnande för kvinnor (n = 1723) och män (n = 910) med hjälp av multivariabel logistisk regression. European Social Survey (våg 6) användes för att undersöka tillgången till socialt kapital och bestämningsfaktorer för ojämlikhet i tillgången till socialt kapital mellan kvinnor (n = 1377) och män ( n = 797). Analysen genomfördes med hjälp av multivariabel logistisk regression och post-regression Fairlie decomposition analys. Resultat: Resultaten i denna avhandling visar att social kapital transformeras under pågående militär konflikt och antar särskilda former i övergångssamhällen som Ukraina. Det finns både positiva och negativa effekter på välbefinnande relaterat till volontärarbete under pågående samhällskris. Sambanden mellan social kapital och välbefinnande varierar för kvinnor och män till förmån för kvinnor. Vissa former av socialt kapital kan ha en starkare skyddande effekt för kvinnor än män i Ukraina. Resultaten visar också att socialt kapital fördelas ojämnt mellan män och kvinnor. Tillgången till socialt kapital kan betraktas som en indikator för socialt välbefinnande och socialt kapital kan därmed användas både som determinant och ett utfall i studier om socialt kapital, hälsa och välbefinnande. Slutsats: Informellt socialt deltagande, dvs volontärarbete, kan spela en viktig roll i samhällskriser och behöver beaktas i såväl mätningar som interventioner av socialt kapital. Mätningar av socialt kapital i ”stabila” samhällen fångar nödvändigtvis inte dessa former av socialt kapital. Sambandet mellan social kapital och välbefinnande beror till stor det på vilka mått för socialt kapital som används. Eftersom socialt kapital har både positiva och negativa effekter på välbefinnande bör det tas i beaktande i forskning, policy och praxis för att kunna förhindra negativa effekter och främja de positiva effekterna. I Ukraina, liksom i andra samhällen, är socialt kapital en ojämn resurs för olika samhällsgrupper. Att minska klyftor mellan könen och inkomstgrupper skulle troligen påverka fördelningen av socialt kapital i samhället.

Stadsdelsmammor 2.0 i Helsingborg anordnar utbildning för invandrarkvinnor. Utbild­ningen leder till att kvinnorna får uppdrag som stadsdelsmammor i ett bostadsområde. Syftet är att dessa stadsdelsmammor ska dela med sig av sina kunskaper och öka delaktigheten bland de boende i området. Denna studies syfte var att utforska främ­jandet av deltagarnas hälsa genom utbildningen samt hur stadsdelsmammorna bygger upp och upprätthåller sociala nätverk i bostadsområdet. Studien baseras utifrån ett salutogent synsätt och använder ”Känsla av sammanhang” (KASAM) som modell för analys tillsammans med det transformativa och livslånga lärandet. Studiens empiri bygger på enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär baserat på KASAM. Resultatet från de 11 intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv synliggjordes att diplomering till stadsdels­mamma ger ökad legitimitet och stärker stadsdelsmammornas position i samhället och roll som vägvisare. Utbildningen möjliggör för de kvinnor som önskar att få vara en vägledare. Dessutom leder lärandet till transformativ och personlig utveckling. Dels genom nya kunskaper och erfarenheter, men också genom möjligheten till socialt stöd via den process som utbildningen startar. Stadsdelsmammorna upplever också positiva känslor av utbildningen samt efterföljande uppdrag. De sociala nätverken i bostads­området kan skapas och bestå genom stadsdelsmammans närvaro, spridande av infor­mation samt allmänhetens kännedom om stadsdelsmamman. De sociala nätverken som stadsdelsmamman möjliggör existerar utifrån olika nivåer; sociala band, sociala broar och sociala länkar. Både stadsdelsmammorna och boende i bostadsområdena har fått ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket därmed främjar känsla av sammanhang. / Stadsdelsmammor 2.0 in Helsingborg provides education for immigrant women. The education leads to women being assigned as neighbourhood mothers in a residential area. The purpose of this study was to explore the promotion of participants’ health through education and how the neighbourhood mothers build and maintain social networks. The study is based on a salutogenic approach and uses ”Sense of Coherence” (SOC) as a model for analysis together with transformative and lifelong learning. The study’s empirical data is based on individual interviews of a semi-structured nature based on SOC. The results of the 11 interviews were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. From a health educational perspective, it was made clear that diplomacy for neighbourhood mothers gives increased legitimacy and strengthens the neighbourhood mothers’ position in society and role as a guide to life. The education makes it possible for the women who want to be a guide to life for others. In addition, education leads to transformative and personal development. Partly through new knowledge and experience, partly through access to the social support given by the educational network. The neighbourhood mothers also experience positive feelings about the education as well as subsequent assignments. The social networks in the residential area can be created and consist through the presence of the neighbourhood mother, dissemi­nation of information and the public’s knowledge of the neighbourhood mother. The social networks exist on different levels; social bonds, social bridges and social links.

The main aim of this licentiate thesis is to examine how local actors in a medium-sized Swedish municipality, Värnamo, in their role as decision-makers at the local arena, describe and explain the preconditions and strategies for local economic and social development. The analysis uses semi-structured interviews to reveal the connections between the local actors representations of social and economic structures and their representations of central and future strategic choices. The local actors are represented by a) firm owners or central firm managers, b) local politicians in the municipal executive board, c) civil servants in central positions and d) key actors connected to local and regional organizations. The methodological approach is based on discourse analysis. The overall aim of the study is to understand how local discourses are constructed and communicated. The analysis is deepened by relating the local discourses to relevant theoretical models in contemporary economic geography. The economic-geographical theoretical models used in the analysis focus on industrial districts, clusters and innovation systems. Path-dependency, social embeddedness and creative class are other concepts of importance to understand the formation of the local discourse. The analysis shows how local discourses are affected by the perceived globalization process while being at the same time linked to a) specific historical and environmental factors leading to predominant behavioral norms and values stating that you should be hard working, economical, cooperative and trustworthy and b) the relative location, which is conceived to be central regarding communications and regional service functions. This is combined with an image of a creative and innovative local/regional production system, based on traditions in manufacturing and trade. The foundations in manufacturing and trade are however challenged by new sectors like logistics, design, and higher education in cooperation with universities in the region.

Segregation är ett samhällsproblem som är en av Sveriges största utmaningar, där stadsdelar med socioekonomiska utmaningar har ökat i Sverige och återfinns i de flesta av Sveriges kommuner. Stadsdelar med socioekonomiska utmaningar karaktäriseras inte sällan av faktorer som påverkar tryggheten, och en majoritet av invånarna i dessa stadsdelar tenderar att känna sig extra utsatta och otrygga i samhället, inte minst barn och unga. Ambitionen med detta examensarbete var att göra ett kombinerat arbete som undersöker hur samhällsplanerare genom fysisk planering kan arbeta med trygghet och säkerhet för i synnerhet barn och unga, i områden med socioekonomiska utmaningar.  Utifrån tidigare forskning och praktisk evidens inom ämnet, har ett åtgärdsprogram arbetats fram som belyser de mest bidragande åtgärderna och verktygen som kan användas på statlig-, kommunal- och kvarter- och stadsdelsnivå, för att bidra till en trygg och säker livsmiljö för barn och unga. Vidare har arbetets vetenskapliga bakgrund i form av åtgärdsprogrammet, samt arbetets platsspecifika analys av Lorensborg, satt ramarna för ett gestaltningsförslag som gjorts på Lorensborg i Malmö, som är en stadsdel med socioekonomiska utmaningar. Utifrån den vetenskapliga bakgrunden, tillsammans med analys av Lorensborgs förutsättningar, har planförslagets mål och strategier arbetats fram, vilka utgör länken mellan den vetenskapliga bakgrunden och gestaltningsförslaget. Analysen resulterade i de tre målen: Innehållsrik och varierad stadsdel Levande stadsdel Tydlig stadsdel med hög kollektiv förmåga Målen har sedan resulterat i strategier under tre teman, som berör ‘bebyggelse’, ‘trafikinfrastruktur’ och ‘funktioner och mötesplatser’. Arbetet har givit betydelsefull kunskap om hur trygghet och säkerhet, utifrån barn och ungas behov, kan hanteras i stadsdelar med socioekonomiska utmaningar med hjälp av konkreta verktyg och åtgärder. Vilket är viktigt med tanke på den utveckling som sker i dagens samhälle. / Segregation is a problem that Swedish society faces, and one of Sweden's biggest challenges. Neighborhoods facing socioeconomic challenges have increased in the country and can be found in most municipalities. Neighborhoods with socioeconomic challenges are often characterized by factors that affect security, and a majority of residents in these neighborhoods tend to feel particularly vulnerable and unsafe in society, especially children and young people.  The aim of this thesis was to create a combined study that explores how we can address security and safety, especially for children and young people, through physical planning in areas with socioeconomic challenges. Based on previous research and practical evidence in the field, an action program has been developed to highlight the most contributing design tools that can be used at the national, municipal, neighborhood, and district levels to promote security and safety. Furthermore, the scientific background of the work in the form of the action program, and the site analysis of Lorensborg has provided the framework for a design proposal carried out for the Lorensborg area of Malmö, which is a neighborhood facing socioeconomic challenges. Drawing on the scientific background together with an analysis of Lorensborg's conditions, the goals and strategies for the planning proposals have been developed, bridging the gap between analysis and design. The analysis resulted in three goals: A rich and diverse neighborhood A vibrant neighborhood A distinct neighborhood with a strong collective efficacy These goals resulted into strategies under three themes, addressing 'built environment,' 'traffic infrastructure,' and 'functions and meeting places.' The work has provided significant knowledge on how to address security and safety in neighborhoods with socioeconomic challenges, considering the needs of children, through the use of concrete tools and measures. This is important considering the developments taking place in today's society.

Abstract This study concerns the Swedish artist Roj Friberg (1934–2016). The essay is based on a study of technique and materiality used by Friberg. He is quite marginalized and slightly forgotten in the Swedish art history and when mentioned merely described as a painter from the 1960´s who used graphite mixed with French turpentine, in order to work on the surface with an eraser attached to an electric drill. However, Friberg used other different and more complex painting techniques in his work, something this essay will notice and highlight. The used method is a biographical, dealing with the references to Friberg. To explain why he was considered an “outsider” in Swedish art, the theory of social capital by Pierre Bourdieu is applied. Also, Wolfgang Kemps concept of reception history, which focus on the arts beholder, rather than the artists itself. From the middle of 1970 Friberg also used an ancient painting technique called encaustic, heated beeswax mixed with pigment. Paintings which have received very little attention; therefore, the focus is on his use of encaustic in combination with his other techniques, such as melted graphite, melted wax crayons or drawn with wax crayons and graphite. The work with lasered layers and the typical method of working from darkness to light in Friberg´s pictures shows resemblance with the ancient encaustic portraits from Fayum, in the 50 AD.