Med bakgrund i hur samhällets digitalisering präglar utbildningsväsendet, som i sin tur påverkar skolans teknikundervisning, behandlar det här examensarbetet teknikelevers habitus och strategier som tar sig uttryck i deras möte med användning av digitala verktyg som tillämpas i teknikundervisningen. Inspiration tas från sociologen Pierre Bourdieus teorier om olika kapitalformer och strategier. Dessutom kommer digitalt kapital att tillämpas som ytterligare teoretiskt ramverk. Övergripande syfte med arbetet är att öka förståelse för identifiering av behov och styrkor hos elevmålgruppen i samband med deras användning av digitala verktyg i teknikundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ analys via semi- samt strukturerade intervjuer med fyra teknikelever i årskurs 1 samt tre tekniklärare på gymnasiets teknikprogram. Där data bearbetas genom datainsamling via ljudinspelningar och vidare datatranskribering. Analysen presenteras som rekonstruktioner av olika elevhabitus i form av elevprofiler och praktikbeskrivningar utifrån lärarintervjuer. Studiens resultat och analys påvisar en tendens om tidigt utvecklat digitalt kapital sammanflätad med andra kapitalformer såsom socialt- och kulturellt kapital som kännetecknar samtliga elevprofiler oavsett kön. Dessa utifrån beskrivningar som tyder på bland annat elevprofilers stor samlade tillgångar i form av digital tillgänglighet, digitala verktyg, sociala nätverk, föräldrar och/ eller syskon med akademiska utbildningar. Dessutom framträder från praktikbeskrivningar en bild av att samtliga elevprofiler, förutom att vara positiv inställda till användning av digitala verktyg, är som modiga med självständighet i problemlösning oavsett lärarens digitala kompetens. Däremot framhåller samtliga elevprofiler vikten av lärarens kompetens i digitala verktyg för stöd i undervisningen. Enligt praktikbeskrivningar för högre årskurser, krävs det att elevprofilerna utvecklar andra förmågor såsom kommunikations- samt samarbetsförmåga på ett effektivt sätt. Vilket kan tyda på att digitalt kapital behöver utvecklas i relation till andra kapitalformer för framgång och för att tillskrivas av värde i sociala praktiken. Gällande resultat om elevprofilers tidigt förvärvade digitala kapital är det av vikt att undersöka vidare egenskaper såsom mindre tålamod och vana att ”knappa sig fram” ur ett habitusperspektiv. Eftersom enligt praktikbeskrivningar dessa egenskaper anses som negativa i möte med digitala verktyg i teknikundervisningen, vilket kräver att elever följer verktygets instruktioner noggrant. Detta förefaller utgöra att dessa habitus behöver förändras för att elevprofilerna ska kunna förränta dessa som digitalt kapital i skolan som en social praktik. Vidare tenderar faktorer såsom ålder och ekonomisk tillgång i denna studie främja det digitala kapitalet för samtliga elevprofiler. Dessutom påvisar studiens resultat en tendens om att elevprofilernas tillämpade utbildningsstrategier i teknikundervisningen, såsom problemlösnings- samt informationssökningsstrategier, återspeglar deras förvärvade kapitaltillgångar och familjers sociala reproduktionsstrategier. Vidare studier om elevers digitala kapital och dess olika beståndsdelar samt hur skolan och undervisningen kan påverka det digitala kapitalet vore intressant. Detta för att bland annat undersöka hur digitalt kapital kan formas i undervisningen. Med tanke på samspelet mellan digitalt kapital och andra kapitalformer vore det intressant att undersöka hur utfallet kan påverka undervisningskvalitet och elevers lärande. Om detta i sin tur kan påvisas som externa, observerbara sociala resurser såsom elevers framtida val av högre studier och yrkespositioner. Dessutom huruvida kompetensutvecklingsstrategier för lärare inom digitala verktyg är av vikt för huvudmän och skolans organisationer. Detta för att fylla gapet med digitala ojämlikheter som kan komma att utspela sig mellan generationer däribland mellan elever och lärare. Vilket i slutändan kan gynna undervisningen och elevers lärande. / With a background in how society's digitization characterizes the educational system, which in turn affects the school's technology education, this thesis deals with technology students' habitus and strategies that are expressed in their encounter with the use of digital tools applied in technology education. Inspiration is taken from sociologist Pierre Bourdieu's theories on different forms of capital and strategies. In addition, digital capital will apply as additional theoretical framework. The overall aim of the work is to increase understanding of the identification of needs and strengths of the student target group in connection with their use of digital tools in technology education. The study is based on a qualitative analysis via semi- and structured interviews with four technology students in year 1 and three technology teachers in the high school's technology program. Where data is processed through data collection via audio recordings and further data transcription. The analysis is presented as reconstructions of different student habits in the form of student profiles and practice descriptions based on teacher interviews. The study's results and analysis demonstrate a tendency of early developed digital capital intertwined with other forms of capital such as social- and cultural capital that characterizes all student profiles regardless of gender. These are based on descriptions that indicate, among other things, student profiles' large collective assets in the form of digital accessibility, digital tools, social networks, parents and/or siblings with academic educations. In addition, a picture emerges from practice descriptions that all student profiles, in addition to being positive towards the use of digital tools, are courageous with independence in problem solving regardless of the teacher's digital competence. On the other hand, all student profiles emphasize the importance of the teacher's competence in digital tools to support teaching. According to practice descriptions for higher grades, it is required that the student profiles develop other abilities such as communication and cooperation skills in an effective way. Which may indicate that digital capital needs to be developed in relation to other forms of capital for success and to be attributed value in social practice. Regarding student profiles' early acquired digital capital, it is important to investigate further characteristics such as less patience and the habit of typing their way in from a habitus perspective. Because, according to practice descriptions, these characteristics are considered negative when dealing with digital tools in technology education, which requires students to follow the tool's instructions carefully. This seems to mean that these habitus need to change in order for the student profiles to be able to profit from these as digital capital in the school as a social practice. Furthermore, factors such as age and financial access in this study tend to promote digital capital for all student profiles. In addition, the results of the study demonstrate a tendency that the student profiles' applied educational strategies in technology education, such as problem-solving and information-seeking strategies, reflect their acquired capital assets and families' social reproduction strategies. Further studies on students' digital capital and its various components, as well as how school and teaching can affect digital capital, would be interesting. This is to investigate, among other things, how digital capital can be shaped in teaching. Considering the interaction between digital capital and other forms of capital, it would be interesting to investigate how the outcome can affect teaching quality and student learning. And if this in turn can be demonstrated as external, observable social resources such as students' future choice of higher studies and professional positions. In addition, whether competence development strategies for teachers in digital tools are of importance to principals and the school's organizations. This is to fill the gap with digital inequalities that may occur between generations, including between students and teachers. Which can ultimately benefit teaching and student learning.

Idag står världen inför nya typer av utmaningar för att möta hållbarhetsmål och nya behov somuppkommer. Många städer genomgår därför stora förändringar i utvecklingen där både förväntadeoch oväntade konsekvenser kommer att uppstå. Sedan Northvolt beslutade att etablera sig iSkellefteå år 2017, står staden inför den stora möjligheten att bli en pionjär stad för grön utveckling.Den nya utvecklingen har inte bara satt industrin på prov, utan även staden som helhet. Kommunensutmaning är att sprida budskapet om vad den kommande utvecklingen har att erbjuda, i hopp om attsätta fart på inflyttningen då kompetensbehovet är Skellefteås främsta utmaning idag. För att mötavisionerna kring utvecklingen behöver alla aktörer samverka för att bli en stad för grön elektrifiering.Välfungerande socialt kapital mellan offentlig sektor, industri, akademi och medborgare är enförutsättning för att skapa en framgångsrik utveckling.Arbetet utforskar hur en stad som genomgår en omfattande och snabb industriell expansionpåverkas. Genom att studera migrationsmönster ur “push and pull”-teorin undersöker arbetet hur detär möjligt att generera en ökad in-migration i olika målgrupper, som studenter eller hemvändare.Samtidigt som Skellefteå är beroende av att ha ett positiv inflyttningsnetto behöver även denuvarande invånarna bibehållas. Därför har intervjuer och en enkät genomförts för att få en tydligbild av styrkor och svagheter i utvecklingen av Skellefteå. Resultaten av enkäten och intervjuernaanalyserades och diskuterades genom en exemplifiering av de två teorierna push and pull och teorinom socialt kapital.Stora industriella expansioner av denna storlek skakar städerna till sin kärna, eftersom stadensidentitet och attribut ifrågasätts under denna typ av förändring. Vid en utveckling av denna storleksätts det sociala kapitalet på prov och beroende på dess effektivitet kan utfallen skilja sig åt. Stadentvingas väga olika faktorer mot varandra; ekonomiska, sociala och miljömässiga, då alla inte är möjligaatt upprätthålla till samma grad. Eftersom det största målet är att skapa en ökad in-migration till denexpanderande staden måste de pull-faktorer som finns och främjas ifrågasättas; Vad erbjuderegentligen Skellefteå? Arbetet identifierade sex möjliga grupper av in-migration; kontraurbanister,livsstilsmigranter, människor som flyttar för relationer/hemvändare, människor som flyttar förjobbmöjligheter, studenter och människor som flyttar för hållbarhetsskäl. Genom att lyfta fram enuppsättning av pull-faktorer specifikt för Skellefteå har staden den unika möjligheten att påverkamigrationsmönstren till deras behov och skapa en hållbar och attraktiv stad för den nuvarande ochframtida invånaren. / Today the world stands in front of the challenge of adapting to new demands, where solutions thatincrease sustainability are required. Many cities are therefore undergoing big changes indevelopments where both expected and unexpected consequences will arise. Since 2017, whenNorthvolt decided to establish in Skellefteå, the city stands in front of the opportunity to become apioneer city of green evolution. The new development has not only put the demands of the industryat test, but also the city as whole. The challenge of the municipality is how to spread the message ofwhat the upcoming development has to offer to boost the in-migration, as the need for competence isthe main challenge of Skellefteå today. To be able to fulfil and meet the visions of the transformation,all actors need to work together in becoming the green city of electrification. To create a successfuldevelopment, the overlapping collaboration between the government, industry, academia andcommunity needs to be of high quality and thus the social capital will increase.The thesis explores the effects of a city that undergoes a fast expansion. By studying migrationpatterns through push and pull theory, the thesis investigates how to generate an increasedin-migration in different target groups, such as students and returners. While Skellefteå is dependenton having a positive netto in-migration, the current residents also need to be maintained, thusinterviews and a questionnaire has allowed the thesis to obtain a clear picture of strengths andweaknesses of the development in Skellefteå. The results of the questionnaire and the interviews areanalysed and discussed through an exemplification of the two theories of push and pull and thetheory of social capital.Large industrial expansions of this size shake cities to their core, as the identity and attributes of thecity are questioned as they change. When dealing with a development of this size, the social capital isput to the test and depending on its effectiveness, the outcomes can differ. The city is forced to weighdifferent factors against each other, the benefits of accommodating economic, social andenvironmental factors are measured and prioritised as all are not possible to sustain. As the main goalis to create an increased in-migration to the expanding city, the pull factors available and promotedneed to be questioned; What is Skellefteå in fact offering? The thesis identified six possible groups ofin-migration; counterurbanists, lifestyle migrants, people moving for social ties/the returners, peoplemoving for job opportunities, students and people moving for sustainability reasons. By highlightingone set of pull factors, Skellefteå has the unique opportunity to influence the migration patterns totheir needs and create a sustainable and attractive city for the current and future residents.

This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications. The study material consists of the transcribed texts from the abovementioned interviews. The results of this research demonstrate that there is significant difference between age groups. According to the early theory of digital divide the gap in information between groups exists only due to the individual’s ability to access the Internet, which not match this study’s results. More current updates of the theory of digital divide declare that motivation may be a cause to the gap.  During the course of this research the issue of motivation emerged and a few of the interview participants stated motivation to find information as a key point. With the help of the participants requests communications strategies were presented for future communication based on the target groups' media choices. / Undersökningens utgångspunkt är att alla medborgare har rätt att ta del av information av kommunen de bor i. Studiens syfte var att undersöka hur invånare i Vilhelmina kommun tar del av information nu och hur de skulle vilja gå tillväga i framtiden. För att synliggöra och begripliggöra resultatet användes teorierna digital divide, digital immigrant, digital natives, uses and gratification theory, socialt kapital, inifrån- och utifrånstrategier samt tvåvägskommunikation. Undersökningen genomfördes med fyra fokusgruppsintervjuer samt en informantintervju med en insatt person från Vilhelmina kommuns kommunkontor. Fokusgrupperna var indelade i ålderskategorier för att kunna se likheter och skillnader mellan gruppernas medievanor och önskemål på framtida kommunikation. Studiens material bestod av de transkriberade texterna från de tidigare nämnda intervjuerna. Resultatet påvisade att det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna, dock inte så stora gap som den tidiga teorin om digital divide, utan att skillnaderna mellan åldersgrupperna låg i vilka medier de använde som huvudkälla. Samt var skillnaderna mellan grupperna hur motiverade de var att sätta sig in i kommunal information. Med hjälp av deltagarnas önskemål samt kommunikationsstrategier gavs förslag på framtida kommunikation baserat på målgruppernas medieval.

Avoiding your neighbor is common among Swedes in urban stairwells, leading to a lack of daily interactions and thereby social isolation. Feeling unseen in your own home makes 7 out of 10 people desire better relationships with their neighbors. The concept of "Weak Ties," which refers to recurring superficial relations, is essential for strengthening social capital and a sense of belonging. Prioritizing shared spaces in apartment block designs can transform avoidance into greetings, nurturing social health rather than loneliness. An existing neighborhood in Umeå is used as a case study. Current common indoor spaces are cramped, dark, and unwelcoming. Developing new thresholds, indoor intermediate spaces that are scattered across all levels, encourage movement and interaction without feeling intrusive. Key spaces includes a shared hallway, a stairwell, and a wintergarden. The shared hallway fosters interactions amongst your closest neighbors, while the redesigned stairwell integrates seamlessly from private to common, making the shift more convenient by encapsulating the people within it, customized for the cold climate of Umeå. The wintergarden, positioned above the garbage house, offers a social extension of your livingroom, for gatherings and gardening. Through this system of interventions focused on reconfiguring common spaces and encouraging interpersonal encounters, the proposal seeks to disrupt the regular spatial demarcations and enhance social connections among residents; Uncovering Weak Ties. By reimagining the role of architectural design in promoting social cohesion, the project underscores the potential for creating more vibrant and supportive urban neighborhoods in forthcoming developments. / Att undvika sina grannar är vanligt bland svenskar i stadsmiljöer, vilket leder till brist på dagliga interaktioner och därmed social isolering. Att känna sig osedd i sitt eget hem gör att 7 av 10 personer önskar bättre relationer med sina grannar. Konceptet "svaga band", som syftar på återkommande ytliga relationer, är avgörande för att stärka socialt kapital och en känsla av tillhörighet. Att prioritera gemensamma utrymmen i utformningen av lägenheter kan omvandla undvikande till hälsningar och vårda vår sociala hälsa istället för ensamhet. Ett befintligt bostadsområde i Umeå används som en fallstudie. Nuvarande gemensamma inomhusutrymmen är trånga, mörka och oinbjudande. Genom att utveckla nya trösklar, mellanrum spridda över alla nivåer, uppmuntras rörelse och interaktion utan att kännas påträngande. Nyckelutrymmen inkluderar en gemensam hall, ett trapphus och ett vinterträdgård. Den gemensamma hallen främjar interaktioner med dina närmaste grannar, medan det omdesignade trapphuset integreras sömlöst från privat till gemensamt, vilket gör övergången mer bekväm genom att omsluta människorna inom det, anpassat för Umeås kalla klimat. Vinterträdgården, placerad ovanför sophuset, erbjuder en social förlängning av ditt vardagsrum, för sammankomster och trädgårdsarbete. Genom detta system av interventioner som fokuserar på att omkonfigurera gemensamma utrymmen och uppmuntra möten, syftar förslaget till att bryta de vanliga rumsliga gränsdragningarna och stärka sociala kopplingar mellan invånarna; att synliggöra svaga band. Genom att omforma den arkitektoniska designens roll i att främja social sammanhållning, understryker projektet potentialen för att skapa mer livfulla och stödjande grannskap i stadskvarter i framtida utvecklingar.

Fler personer än någonsin flyttar in till städer världen runt och efterfrågan på nyakommersiella byggnader och bostadsfastigheter beräknas fördubblas till år 2050. Det innebäratt bostadsbyggandet ställs på sin spets. Det är viktigt att bygga i den takt som speglas av denökande befolkningsökningen men på ett så hållbart sätt som möjligt. Denna uppsats inriktarsig mot vad social hållbarhet innebär, och kan bidra med inom stadsbyggnad ochsamhällsplanering samt hur den kan gestalta sig och appliceras till bostadsfastigheter.Hur är våra samhällsproblem länkade till social hållbarhet? Är det att kasta pengarna i sjön,att investera i socioekonomiskt utsatta områden? Hur kan vi vända en samhällsutveckling därklyftorna och segregationen växer? Varför kan det bli katastrofala följder av att försummaden sociala hållbarheten? Det här är några frågor som berörs men ämnet är flyktigt ochkomplicerat varvid det krävs att samhället lägger akademiska resurser kontinuerligt. Inomsamhällsbyggnad finns viljan och ambitionerna för att ställa om ekologiskt hållbart. Det somnu behövs är att detta kombineras med ett “know how” och att aktörerna inom branschenutvecklar en förståelse för alla de viktiga sociala mekanismerna som bör ingå i ett suntsamhällsklimat. Det sociala kan måhända komma med en kostnad men sett i det storaperspektivet borde det snarare ses som en investering.Genom den enkätstudie som genomförts i denna utredande uppsats kan det utrönas en slutsatssom inte från början förväntades. Denna anknyter till litteraturstudien där det framkom frånflera källor att behov av medborgardialoger föreligger. Det engagemang som många i enkätenvisade, bekräftade att åsikter och viljan att påverka finns där och att det bara handlar om attfinna sätt att ta tillvara på dem. Sammantaget finns det en mångfald av lösningar som kantillämpas i, på och runt bostadsfastigheter för att utveckla mer attraktiva grannskap. Exempelpå detta kan vara implementeringen av takterrasser, träningsytor och vegetation. Verktygen iform av kunskap, erfarenhet och plattformar finns. Det handlar nu vidare om att utveckla ochkoordinera dessa på bästa och mest effektiva sätt. / It is estimated that the demand for new commercial and residential buildings will double,internationally, by the year 2050 based on population growths and urbanisation. This pushesthe construction sector to its limits. It’s important to build at a pace that matches theincreasing population in the most sustainable manner possible. This report is written with thefundamental task of explaining what social sustainability is within societal planning andbuilding as well as how these methods can be applied to residential buildings.How are our societal problems linked to social sustainability? How should investments inlower-income areas be spent? How can developments be made where segregation andeconomic inequality gaps are growing larger? What catastrophic consequences could becomea result of abandoning social sustainability policies? These are some of the questions that thisuniversity essay aims to tackle but the subject matter is complex and requires continualacademic resources. The organisations behind structural and societal planning have the willand ambition in order to adapt to environmental sustainability. What’s needed now is a deeperunderstanding from concerned actors to improve and consolidate all the important socialmechanisms that are needed to create a harmonic and social climate. Improving socialconditions on a societal or national level may come with a cost but in the greater picture, thisshould be seen as a vital investment.With the use of a survey, a conclusion could be ascertained complimented by the literarystudy, expressing the importance of communication among citizens and organisations. Asubstantial number of people in the survey showed engagement and proved that the will isthere in order to make a change but there need to be ways to make these changes a reality.There's a multitude of solutions that can be applied in and around residential buildings togenerate more attractive neighbourhoods. Some examples of this can be the application ofrooftop terraces, exercising areas and vegetation. The required data banks and platforms forknowledge and experience exist. All that needs to be done now is to coordinate theseresources in the most efficient and effective way possible.

<p>Our world is becoming increasingly complex, and is rapidly changingwith distances being reduced. Societies today are also in atransition from traditional production industries to increasingreliance on communication, consumption, services and experience. Asone of these emerging ‘new industries’, tourism is part of thismovement. Globalisation also makes further development of tourismpossible through, amongst other things, the spreading of languages;the development of low-cost carriers; international monetary systems;telecommunications and other technological innovations. Tourismcontributes to the globalisation of society and at the same time is aproduct of it. This is confirmed by complexity theories that stressthe systematic and dynamic nature of globalisation and theinterdependence of the global and the local. Hence, in this thesis,it is argued that acknowledging the complexity of tourism isnecessary for understanding tourism development, and more knowledgeabout tourism also leads to greater knowledge of our society.</p><p>The main aim of this thesis is to understand the complexity of localand regional tourist destination development, by exploring social andcultural factors that influence this development. In order to fulfilthis aim, analysis has been conducted at three different levels:places, projects and people. More specifically, by examining placesand how they develop as destinations; investigating the structure of,and processes within, groups and networks important for destinationdevelopment and by exploring the roles, resources and attitudes ofenterprising people who are seen as key for development. The thesisis based on a research project including three studies of tourismdestinations and projects in Northern Sweden and Scotland.</p><p>The social and cultural factors connected to tourism development arein turn part of learning processes, which in this thesis are seen asfundamental mechanisms for processes of development. A frameworkcalled ‘Learning Destinations’ is introduced that demonstrates howimportant social and cultural factors manifest themselves at each ofthe three levels: places, projects and people. History and heritageand rationales are the main cultural factors discussed, whilstinteraction and boundaries are prominent social factors found toinfluence tourism development. It is suggested that the framework of‘Learning Destinations’ may serve as a tool for understanding thecomplexity of local and regional tourism development.</p>

Our world is becoming increasingly complex, and is rapidly changingwith distances being reduced. Societies today are also in atransition from traditional production industries to increasingreliance on communication, consumption, services and experience. Asone of these emerging ‘new industries’, tourism is part of thismovement. Globalisation also makes further development of tourismpossible through, amongst other things, the spreading of languages;the development of low-cost carriers; international monetary systems;telecommunications and other technological innovations. Tourismcontributes to the globalisation of society and at the same time is aproduct of it. This is confirmed by complexity theories that stressthe systematic and dynamic nature of globalisation and theinterdependence of the global and the local. Hence, in this thesis,it is argued that acknowledging the complexity of tourism isnecessary for understanding tourism development, and more knowledgeabout tourism also leads to greater knowledge of our society. The main aim of this thesis is to understand the complexity of localand regional tourist destination development, by exploring social andcultural factors that influence this development. In order to fulfilthis aim, analysis has been conducted at three different levels:places, projects and people. More specifically, by examining placesand how they develop as destinations; investigating the structure of,and processes within, groups and networks important for destinationdevelopment and by exploring the roles, resources and attitudes ofenterprising people who are seen as key for development. The thesisis based on a research project including three studies of tourismdestinations and projects in Northern Sweden and Scotland. The social and cultural factors connected to tourism development arein turn part of learning processes, which in this thesis are seen asfundamental mechanisms for processes of development. A frameworkcalled ‘Learning Destinations’ is introduced that demonstrates howimportant social and cultural factors manifest themselves at each ofthe three levels: places, projects and people. History and heritageand rationales are the main cultural factors discussed, whilstinteraction and boundaries are prominent social factors found toinfluence tourism development. It is suggested that the framework of‘Learning Destinations’ may serve as a tool for understanding thecomplexity of local and regional tourism development.