Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar. I Sverige finns ett miljonprogramsområde i varje medelstor stad. Dessa områden kännetecknas av samma typ av problematik; hög arbetslöshet, höga ohälsotal och lågt valdeltagande. I den politiska debatten väcks ofta förslag om att man ska bygga om eller riva delar av miljonprogrammen. Andra menar att problemen bekämpas genom att åtgärda makroekonomiska problem i samhället i stort. Få av dessa förslag kretsar kring teorier om socialt kapital och vad det sociala kapitalet enligt vissa välkända statsvetare kan åstadkomma i samhällen. Syftet med denna uppsats är således att kvalitativt beskriva det sociala kapitalet i ett miljonprogramsområde i Linköping. Vi vill även studera huruvida det sociala kapitalet kan bidra till en demokratisk utveckling i stadsdelen. Det är vår förhoppning att våra slutsatser kan generaliseras till andra miljonprogramsområden i Sverige. Det sociala kapitalet beskrivs och analyseras utifrån tretton genomförda intervjuer med tjänstemän och föreningsrepresentanter i stadsdelen. Det görs med teoretisk hjälp av statsvetarna Robert D. Putnam och Bo Rothstein samt sociologen James S. Coleman. Vi kommer fram till att det förekommer stora variationer av socialt kapital i stadsdelen. Det finns en stor mängd av det Putnam kallar för sammanbindande socialt kapital. Samtidigt uppvisar stadsdelen en brist på det överbyggande sociala kapitalet, som på allvar skulle kunna bidra till ett demokratiskt lyft i stadsdelen. Det menar vi beror på etniska grupperingar och stora omflyttningar, som gör det irrationellt att investera i socialt kapital för den enskilde. Särskilda politiska insatser kan av de skälen motiveras i stadsdelen. / “The million programme”, an ambitious housing programme, took place in Sweden between the years 1965-1974. During this period 1006000 dwellings were built, which represents about a quarter of the contemporary housing stock in Sweden. The programme was due to a strong political will from the Social democratic party to erase the demand surplus on housing that had existed in Sweden until then. The production of the housing took place in the outskirts of the cities and was based on ideas of functionalism and scale economy. Despite extensive social engineering no one had been able to foresee that after a couple of years many of the tenants moved away from the new residential areas, choosing instead to live in single-family, detached houses. Those who were left behind were mostly families of low socioeconomic status. Most Swedish medium sized cities still have a residential area from this period. These areas are nowadays often characterized by a lot of passing tenants, high unemployment and unhealthy rate. Few of the residents visit the polls on election day. Many politicians argue that the socioeconomic problems in these areas can be improved by restorement or deconstruction of housing. Others mean that in order to solve the socioeconomic problems in these areas you have to tackle the macroeconomic problems in modern society. Few of the proposals revolve around social capital and the ideas that well-known political scientists have about the importance for wellbeing in societies. The aim of this essay is therefore to qualitatively describe the social capital in a residential area built as a part of the million programme in the town Linköping and see how it can contribute to the democratic process. Hopefully our conclusions can be generalized to other similar residential areas in Sweden. The description of the social capital consists of the tellings of county officials and representatives of local associations. The information they have provided was analyzed with the help of theorists Robert D. Putnam, Bo Rothstein and James S. Coleman. We conclude that there exist substantial variations in the social capital in the residential area that we have studied. There exists an extensive amount of what Putnam calls bonding social capital in the neighbourhood, but there is also a lack of bridging social capital that could significantly improve the democratic process in the area. This is due to ethnic groupings and great numbers of passing residents which makes investments in social capital irrational for the individual. Specific political support for these residential areas can therefore be motivated.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen. Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta. Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna. ”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”. Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.

Purpose: The purpose of this study is to examine what possibilities start-up companies have to work in an environmentally sustainable way, and what barriers they face in that context. The study moreover presents enabling factors which help start-ups realize opportunities and overcome barriers. To fulfill the purpose, it has been divided into two research questions, which follows: What opportunities and barriers do start-up companies, who want to work in an environmentally sustainable way, face? Which enablers can an environmentally sustainable start-up companies make use of to seize opportunities and lower barriers? Method: To fulfill the purpose a single case study was conducted. Empirical data was collected from a case company by semi structured interviews based on the theoretical framework. The selected case company is a start up with high focus on sustainability and the environment. A business incubator was also interviewed using semi structured questions to complement the empirical data collected from the case company. This empirical data was then analyzed against the theoretical framework which then lead to the study’s results. Findings: The study identified three major opportunities which help start-ups in an environmentally sustainable way: an increase in demand for environmentally products; tightened environmental regulations, and increased credibility from stakeholders. Moreover, four major barriers to environmental sustainability in start-ups were found: a low degree of market maturity; lack of financial resources and human capital; competition from established firms; and difficulties in attracting investors. In terms of enablers, the following factors were deemed instrumental in seizing opportunities and overcoming barriers: start-ups’ organizational flexibility, which allows them to rather quickly master necessary organizational change processes towards environmental sustainability; usage of environmental principles; social capital; and incubators as well as other external guidance. Implications: Presented opportunities, barriers and enablers are based on previous studies, the result of this study increase the understanding about how start-ups can work more environmentally focused. The empirical findings about incubators role in helping start-ups becoming more environmentally focused is an unexplored area and needs more attention in the literature. Societies can benefit from this increased understanding since it can lead to a decreased environmental impact, both on a local level by consuming less resources and a global level by slowing down the climate threat. Limitations: By including only one case company and one incubator combined with the qualitative research approach, the study covers a wide but shallow area. By including multiple case companies and incubators the study would have reached a higher level of generalization. Documents could have been studied in order to reach a more quantitative result with could have increased the credibility of the study. / Syfte: Studiens syfte är att skapa en tydligare förståelse för vilka förutsättningar start-up företag har att arbeta miljöfokuserat genom att identifiera väsentliga möjligheter, hinder och möjliggörare. För att uppfylla syftet har det delats upp i två frågeställningar, vilka lyder: Vilka möjligheter och hinder har start-up företag som vill arbeta miljöfokuserat? Vilka möjliggörare finns för start-up företag att ta tillvara på möjligheter samt minska hinder? Metod: För att uppfylla syftet har en enfallsstudie genomförts. Empiriska data har samlats in från ett fallföretag genom semistrukturerade intervjuer som baserats på det teoretiska ramverket. Valt fallföretag är ett start-up med stort fokus på hållbarhet och miljöfrågor. En inkubator har också intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor för att komplettera insamlade data från fallföretaget. Data från empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket och genererat i studiens resultat. Resultat: Studien har identifierat tre möjligheter som hjälper start-up företag att arbeta miljöfokuserat: ökad efterfrågan på miljövänliga produkter, bättre förutsättningar tack vare miljöregleringar och ökad trovärdighet mot kunder och intressenter. Det har även identifierats fyra hinder för start-ups att arbeta miljöfokuserat: marknadens bristande mognadsgrad, begränsade resurser i form av kapital och kunskap, konkurrens från etablerade företag samt svårigheter att hitta investerare har identifierats för start-ups som vill arbeta miljöfokuserat. Fyra möjliggörare har även identifierats för att ta vara på dessa möjligheter och minska hindren, nämligen enklare och snabbare förändringsprocess, användning av miljöprinciper, socialt kapital samt inkubatorer och annan extern rådgivning. Implikationer: Presenterade möjligheter, hinder och möjliggörare är baserade på tidigare studier, denna studies resultat skapar en tydligare förståelse för vilka förutsättningar ett start- up har att arbeta mijlfokuserat. Empiriska data kring inkubatorers roll att vägleda start-ups att bli mer miljöfokuserade är ett outforskat område som skulle behöva utvecklas ytterligare. Samhällen kan gynnas av denna tydligare förståelse då det kan leda till en minskad miljöpåverkan, både på en lokal nivå genom ett minskat utnyttjande av resurser samt på en global nivå genom att klimathotet kan bromsas. Begränsningar: Genom att endast studera ett fallföretag och en inkubator kombinerat med den kvalitativa ansatsen blir studiens perspektiv relativt brett och grunt. Genom att inkludera fler fallföretag och fler inkubatorer skulle studien få en större generaliserbarhet. En dokumentstudie hade kunnat genomföras för att nå ett mer kvantitativt resultat vilket skulle leda till en mer trovärdig studie.

Several studies shows that the dominant norms of masculinity are a hinder for boys to perform in school and a hinder for men to choose female-dominated occupations. Moreover, selecting a career can be a complex decision for young adult men´s to choose a female-dominated higher education - and this dilemma has been a topic of much reports and research. However, there is still a lack of understanding regarding the influence of social capital on young people as they transition to higher education. Not many studies have been made on the male student´s experience of the impact of social capital on their gender-breaking higher education choices.Therefore the aim of this study is to understand which social capital and social network relations are of importance to young male students´ gender-breaking higher education choices. Furthermore, this study aims to examine the conditions that have broadened the informants' motive to choose a higher education.A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the purpose of this essay and the method of choice for analysis were social networks analysis of ego-net, which is a method on studying social relations. The result is being analyzed by using a conceptional model based on Lent el. al (1994) Social Cognitive Careers Theory, Pierre Bourdieu’s (1986) Theory of social capital and Ego-net (Crossley et. al 2015).The results of this study show that social background and gender have a limited significance in relation to the informants' gender-breaking choice of higher education and career path. There are various motives that have encouraged and motivated the informants' gender-breaking choices. Three different motives appears that has affected their gender-breaking educational and professional choices; (I) Making a difference (II) Security in working-life and (III) Skills and knowledge seeking. These motives challenge notions of gender as well as other aspects of an “ideal” job and career for men.The study concludes that the informants' gender-breaking higher education choices have been preceded by a process of different types of events in the transition to working life, as well as connections and networking with other individuals in the adult life who have influenced their career and decision-making. It is found that social capital and heterogeneous network has a significant role for the informant’ gender-breaking education and careers choices - e.g. male role models, inspirers such as professionals in primay and secondary education and colleagues in the world of work, who have contributed to changing their stereotypical notions of female-dominated professions, new preferences and altruistic goals such as helping others, themselves and their future.

Denna uppsats har syftat till att identifiera lärdomar från två tidigare utsatta områden (Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping) och ett tidigare särskilt utsatt område (Gårdsten i Göteborg). Intervjuer med polis, kommun, socialförvaltning, bostadsbolag och civilsamhälle har genomförts i varje stadsdel för att undersöka vilka insatser och åtgärder som har genomförts av aktörerna i områdena. Tidigare forskning och teorier har behandlat sociala risker, kollektiv förmåga, socialt kapital, fasteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsideal. Resultatet från Klockaretorpet visar på betydelsen av samverkan och relationsskapande insatser med fokus på delaktighet, kontinuitet och snabba ageranden. I Gårdsten har utvecklingen vänt mycket med hjälp av det starka lokala bostadsbolaget Gårdstensbostäder som bland annat använt hårdare strategier gentemot sina hyresgäster för att skapa kontroll och öka tryggheten i området. I Rannebergen råder det dock en diffus förståelse över områdets faktiska situation då aktörer anser att det snarare är en pågående negativ utveckling i området trots en borttagning från polisens lista över utsatta områden. Slutsatsen blir därmed att polisens klassificeringar inte alltid visar den faktiska verkligheten och att en borttagning inte innebär att all problematik är borta eller att insatser kommer att upphöra. Slutligen behöver alla aktörer i ett samhälle kliva fram, ta plats och ansvar i områdena för att vända en negativ utveckling. Det är viktigt att se på områdenas möjligheter och förstärka insatser även när utvecklingen går åt en positiv riktning, vilket pekar på betydelsen av kontinuitet och långsiktighet. / This thesis has aimed to identify lessons learned from two previous vulnerable areas (Rannebergen in Gothenburg and Klockaretorpet in Norrköping) and a previous particularly vulnerable area (Gårdsten in Gothenburg). Interviews with the police, municipalities, social service center, housing companies and civil society have been conducted in each district to examine which initiatives/efforts and measures have been implemented by the actors in the areas. Previous research and theories have included social risks, collective efficacy, social capital, phase theory, CPTED and Jane Jacob's urban planning ideals. The results from Klockaretorpet showed the importance of collaboration and relationship-building initiatives with a focus on involvement, continuity and quick actions. In Gårdsten, the development has reversed a lot with the help of the strong local housing company Gårdstensbostäder, which, among other things, has used tougher strategies towards its tenants to create control and increase safety in the area. In Rannebergen, however, there is a diffuse understanding of the area's actual situation as actors believe that there is rather an ongoing negative development in the area despite a removal from the police's list of vulnerable areas. Hence, the conclusion is that the police's classifications do not always show the actual reality and that a removal does not mean that all problems are gone or that efforts should cease. Finally, all actors in a society need to step forward, take place and responsibility in the areas to reverse a negative development. It is important to look at the areas' opportunities and strengthen efforts even when development is moving in a positive direction, which points to the importance of continuity and long-term perspective.

Sverige är ett mångkulturellt land där det finns människor från olika delar av världen. Migrationen till Sverige har funnits sedan 60-talet och migranterna som har migrerat till Sverige har försökt att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden för att kunna skapa ett bättre liv. Många invandrare har lyckats att ta olika positioner på den svenska arbetsmarknaden, det är många som jobbar inom olika yrkesområde såsom; ledare, lärare, ingenjörer och så vidare. Men frågan är, hur har dessa invandrare lyckats att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden? Vem har hjälpt dem med integrationen och hur gick de tillväga med jobbsökandet i det nya främmande landet? Studien fokuserar på att undersöka hur den albanska och arabiska målgruppen, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder använt sig av sina nätverk för att hitta sina första jobb i Sverige. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få deras första jobb i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen i arbetsmarknaden? I studien används teoretiska begrepp som socialt kapital och socialt nätverk. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en egocentrisk nätverksanalys, där det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar hur två målgrupper; albansktalande och arabisktalande invandrare har använt sig av sina nätverk och socialt kapital för att få information om lediga jobb. Resultaten av studien visar att det finns skillnader mellan hur den albanska respektive den arabiska målgruppen använt sig av sina nätverk och social kapitalt för att tillträde i den svenska arbetsmarknaden. Den arabisktalande målgruppen har använt sig av ett kontaktnätverk som består av personer från samma land medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av sin socialt kapital som de har skaffat under deras första praktik i Sverige.

Syftet med studien är att få en helhets förståelse för sociala nätverkens betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för arabisktalande och persisktalande individer som har invandrat till Sverige. Studien ämnar även att besvara på hur informanterna använder sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden, på vilket sätt de upplever att kompetenser och kunskap har för betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden samt vilken betydelse platsen har för nätverkande och etablering.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där sju informanter intervjuades. I ramen av den föreliggande studien använde vi oss av tidigare forskning med en relevant koppling till studiens syfte och frågeställningar. Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Hodkinsons och Sparkes Careership-teori, Pierre Bourdieus kapitalteori och Robert D. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Vidare analyserades deninsamlade empirin utifrån social nätverksanalys. Studiens resultat kring nätverkande pekar på att informanterna har använt sig av olika vägar för etableringen på arbetsmarknaden. Det som framkommer tydligt är att för vissa informanter har sammanbindande och överbryggande socialt kapital haft en betydelse för etableringen. Resultatet visar tydligt att utbildning kan en avgörande betydelse för etableringen. Andra faktorer som kan påverka etableringen är språkkunskapen och arbetslivserfarenheter enligt informanternas berättelser. Vidare har det framkommit att geografiska läget har en nära koppling till informanternas livskontext. Utifrån studiens resultat tyder allt på att det svenska språket är den mest avgörande aspekten för nätverkandet och etableringen. / The purpose of the study is to gain a holistic understanding of the importance of social networks in the establishment in the Swedish labor market for Arabic-speaking and Persian-speaking individuals who have immigrated to Sweden. The study intends to answer how immigrants use their social network to establish themselves in the labor market, it also tends to understand in which way the informants experience that competence and knowledge are important in the establishment in the Swedish labor market. Lastly, it aims to understand what significance the place has for networks and establishment.The study was conducted using a qualitative method where seven informants were interviewed. In the framework of the related study, we used previous research with a relevant connection to the study's purpose and issues. The collected empirical data were analyzed on the basis of Hodkinson's and Sparkes Careership-theory, Pierre Bourdieu's capital theory and Robert D. Putnam's theory of connecting and bridging social capital. Furthermore, the study was conducted with the help of an egocentric network analysis. The results of the study indicate that the informants have used different paths for establishment in the labor market. What is clear is that for some informants, connecting and bridging social capital has been important for the establishment. The results clearly show that education is of crucial importance for the establishment. Other factors that can affect the establishment are language skills and work experience according to the informants’ stories. Furthermore, it has emerged that the geographical location has a close connection to the informants' life context. Based on the results of the study, everything indicates that the Swedish language is the most crucial aspect for networking and establishment.

Background: More students state that they are exposed to bullying and the mental illness among adolescents increases. Previous research states that there is a connection between bullying and reduced well-being, where social factors have been emphasized as risk and protective factors for both bullying and well-being. However, it is not well studied which social factors who has the biggest impact on well-being based on positive and negative aspects. Social capital was used as a theoretical frame to explain the social factors’ influence on adolescent’s well-being. Aim: The aim of the study was to study bullying and which social factors who has the biggest impact on well-being among adolescents in the County Council of Västmanland. Method: Based on the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012, a quantitative approach was applied with a cross-sectional design. A total of 4226 students from 9th grade of compulsory school and the 2nd year of upper secondary school in the County Council of Västmanland were included. Descriptive analyzes and multiple linear regression analyzes were performed. Results: Positive influences showed greater variety in well-being and future optimism than negative influences. Negative experiences had a greater influence than positive experiences while physical, verbal and psychological bullying had a low influence. Conclusion: A majority of students had not experienced any form of bullying where physical bullying was least common while mental bullying was most common. Students’ well-being was highly rated, boys rated their well-being as better than girls. School well-being and negative experiences had the greatest influence in well-being and future optimism.

The Swedish citizens' trust towards politics is decreasing. This examination's purpose is to investigate the citizens' trust towards the Swedish parliament, government and social institutions in the two Swedish suburbs Skarpnäck and Bromma. This is being studied through Robert D Putnam's theory of social capital and how social capital is affecting people's trust towards each other and Swedish politics. This is being researched based on these questions: “How does the trust look towards the parliament, government and social institutions in Skarpnäck and Bromma'' and the subquestion “What possible explanations are there for the difference in trust between Skarpnäck and Bromma.” The second question is “How does Putnam's definition of Social capital differ between Skarpnäck and Bromma” and the subquestion “Is a bigger social capital the explanation for a higher trust in the two studied areas?”. Data for this research has been collected through the triangulation method thus with a method of quantity and a method of quality. The method of quantity is executed through two surveys and the method of quality is executed with semi- structured interviews. The study shows a result of a difference in trust between the two suburbs where the citizens of Bromma have a higher level of trust towards the parliament and social institutions. The citizens of Skarpnäck have a higher level of trust towards the government. This study displays the fact that Robert D. Putnam's definition of social capital regarding network and norm can not be used to explain the difference in trust. Instead this research shows that the political standing point regarding what party you vote for, political knowledge and political interest is a bigger contributing factor with reference to trust towards politics and social institutions.

Den här uppsatsen handlar om döva flyktingar och har tre huvudteman: dövhet och asylprocessen för döva flyktingar, och för att förstå det i en svensk kontext är det tredje temat dövhet historiskt i Sverige och internationellt. Fältarbetet är gjort under en månads tid i början av 2018 på en folkhögskola i Sverige och metoder som tillämpats är deltagande observation och intervjuer. Folkhögskolan har i samarbete med Migrationsverket sedan 2009 i uppgift att utbilda döva asylsökande i svenskt teckenspråk, som i många fall blir det första språket, för att de ska kunna uppge skäl för asyl. Frågeställningen berör hur dessa personer upplever sin identitet och hur den förändras och produceras. Det är två av folkhögskolans grupper, en grupp med och en grupp utan uppehållstillstånd, som jämförs och ligger till grund för denna uppsats. / This essay is about deaf refugees and has three main themes: deafness and the asylum process for deaf refugees, and to understand it in a Swedish context, the third theme is deafness historically in Sweden and internationally. The fieldwork has been done for a month at the beginning of 2018 at a school in Sweden and methods used are participant observations and interviews. The school has since 2009, in cooperation with the Swedish Migration Board, been responsible for training deaf asylum seekers in Swedish sign language, which in many cases becomes the first language in order to give reasons for asylum. The question concerns how these people perceive their identity and how it is changed and produced. The study is mainly based on two groups. One group with and one group without a residence permit are being compared and form the basis for this essay.