Background: Ever since the Brundtland Commission stressed that Social Sustainability (SS) issues are often ignored, there has been mounting research on social sustainability (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Companies are now addressing sustainability concerns more broadly because of the increasing demand and pressure from society demanding they deal with the negative social impacts associated with their products and activities. This study is delimited to SMEs. While individual SMEs are naturally smaller and have less impact on sustainability than larger businesses, their involvement is important in achieving national SS targets (Weingaertner & Moberg, 2011). Sustainability is often regarded as the privilege of large corporations since they have sufficient funds to improve their carbon footprint (Rodgers, 2010). The activities of SMEs are not well understood and documented, including their entrepreneurial start-ups within communities, of which some are entirely based on sustainable principles (Rodgers, 2010). Given that SMEs play an important role towards sustainable development, understanding the underlying mechanisms of why SMEs are committed to SS within communities is an important research topic. Purpose: The purpose of this study is to investigate how SMEs facilitate the ability of communities to develop socially sustainable practices that not only satisfy the requirements of current members but also support the ability of future generations to maintain sustainable communities. Method: Due to the limited literature in social sustainability in the context of SMEs embedded in diverse communities, this thesis employs an exploratory research design together with qualitative and abductive approaches. Qualitative content analysis is used in coding and analysing the empirical findings, and the abductive approach is used in developing an extended framework of social sustainability. Conclusion: The aim of this study was to gain insight into the initiatives implemented by SMEs towards socially sustainable communities and the obstacles they face. Through qualitative research in different sectors of the economy (agriculture, construction, service, retail, manufacturing) and different countries, an empirical understanding of how SMEs engage in social sustainability initiatives was derived. The empirical findings resulted in the extension of a social sustainability framework proposed by Eizenberg and Jabareen (2017). In the extended framework, community social capital was added as the fifth concept of SS and its main components include human capital, social capital, social cohesion, social inclusion, natural capital and philanthropic capital. The variety of sectors and countries enabled us to take into account contextual differences and develop an international view of social sustainability concepts relevant for communities. / Bakgrund: Ända sedan Brundtland kommissionen betonade att SS-frågor ofta ignorerades, har det förekommit forskning om social hållbarhet (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Företagen är nu pressade att ta itu med sociala hållbarhetsfrågor och denna studie fokuserar på små och medelstora företag. Medan enskilda små och medelstora företag är naturligt mindre och har mindre inverkan på hållbarhetsarbetet än de större företagen, är deras engagemang viktigt för att uppnå nationella SS mål (Weingaertner & Moberg, 2011). Hållbarhet betraktas ofta som ett privilegium för stora företag eftersom de har tillräckliga medel för att förbättra sitt koldioxidavtryck (Rodgers, 2010). De små och medelstora företagens verksamhet är inte väl förstådd och dokumenterad, inklusive företagsetableringar inom samhällen, av vilka vissa är helt baserade på hållbara principer (Rodgers, 2010). Med tanke på att små och medelstora företag spelar en viktig roll för en hållbar utveckling är det viktigt att förstå de bakomliggande mekanismerna bakom varför små och medelstora företag är engagerade i SS inom samhällen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur små och medelstora företag kan främja en samhällelig förmåga att utveckla socialt hållbara metoder som inte bara tillfredsställer de nuvarande medlemmarnas behov utan också stöder framtida generationers förmåga att bibehålla en hållbar samhällen. Metod: På grund av den begränsade litteraturen om social hållbarhet inom ramen för små och medelstora företag i samhället, använder denna avhandling en explorativ forsknings design tillsammans med kvalitativa och abduktiva metoder. Den kvalitativa innehållsanalysen används vid kodning och analys av empiriska fynd, och den abduktiva metoden används för att utveckla en utvidgad ram för social hållbarhet inom samhällen. Slutsats: Syftet med denna studie var att få insikt i de initiativ som små och medelstora företag genomför för socialt hållbara samhällen och de hinder de står inför. Genom kvalitativ forskning inom olika sektorer av ekonomin (jordbruk, byggande, service, detaljhandel, tillverkning) och olika länder, har en empirisk förståelse för hur små och medelstora företag engagerar sig i sociala hållbarhets initiativ härletts. De empiriska rönen resulterade i en utvidgning av en social hållbarhetsram som föreslogs av Eizenberg och Jabareen (2017). I den utvidgade ramen infördes samhälleligt kapital som det femte konceptet för SS och dess huvudkomponenter är humankapital, socialt kapital, social sammanhållning, social integration, naturkapital och filantropiska kapital. Mångfalden av sektorer och länder gjorde det möjligt för oss att ta hänsyn till kontextuella skillnader och utveckla en internationell syn på sociala hållbarhets begrepp som är relevanta för samhällen.

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten. Analysen visar att de unga vuxna inget hellre vill än att få ett fast arbete men att de upplever att de på grund av samhälleliga begränsningar och brist på lämpligt nätverk har svårt att finna ett sådant. Framgick gjorde även att de unga vuxna ställer höga krav på sig själva i fråga om att skaffa ett arbete medan de har låga krav på hjälpinsatser från omgivningens sida. / Youth unemployment is a serious social problem and a widely discussed topic in media. The study focuses on the living conditions of four young adults between the ages of 24-26 in their capacity of being unemployed, or living with a risk of being unemployed in a near future, viewed from the life situations of the young adults. The theoretical framework of the study is based on social capital, symbolic capital, cultural capital, habitus, lifestyles and life-planning. The study is based on qualitative interviews with four young adults all having some form of experience of unemployment. In the analysis focus is given to explain how the informants discuss their life situation in relation to unemployment. The analysis shows that the informants want nothing more than to get a permanent job but experience that they due to social limitations and lack of appropriate networks are having trouble finding such. What also appeared was that the informants have high demands on themselves to find a job whilst they have low demands on support from surrounding people.

This thesis presents a field study examining the effect of the Active, Beautiful and Clean Waters (ABC Waters) Programme in Singapore on social capital. Based on a multi-disciplinary approach and following the theoretical framework of bonding and bridging social capital developed by Robert Putnam and others, three different cases of the ABC Programme were compared, looking particularly at the level of blue-green landscape integration. The three cases comprised the ABC flagship project ‘Bishan-Ang Mo Kio Park’ with high level of blue-green integration as well as the green and the grey section of the Ulu Pandan Park Connector with medium and low level of blue-green integration, respectively. Quantitative data was obtained by counting the share of park users engaged in social interaction and by surveying 330 park users on the perceptions of social interaction and integration. In addition to the quantitative data, a total of 60 face-to-face interviews were carried out in the three park areas, providing an in-depth understanding of the perceptions of the surrounding areas. The study concludes that the ABC Waters Programme is a strong generator of social capital, offering an attractive place for social bonding and to some extent also for social bridging.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

Meritocracy is a much-debated concept in both academia and society in general. Previous studies mostly defined meritocracy in terms of talent and effort. However, even if there exists an academic acceptance of the complexity and the multitude of dimensions of meritocracy in general, little has been said about the cultural prerequisites of meritocracy. This shows a need to be explicit about exactly what is meant by the term ‘meritocracy’. This paper aims to share new light on prerequisites of meritocracy with the help of Pierre Bourdieu’s sociological studies of symbolic capital, with the backdrop understanding of Adam Smith’s theory on necessities. Furthermore, the study aims by adopting a reflexive approach of Bourdieu’s theories, to construct a new theoretical framework, set out to define the phenomena of meritocracy and its cultural prerequisites.

Denna uppsats avser att utreda om och i så fall varför folkhälsan i de postkommunistiska staterna Ryssland, Polen, Tjeckien och Estland har utvecklats olika sedan Sovjetunionens sammanbrott. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hälsoläget efter den så kallade rubelkrisen 1998. Skillnader i hälsoutveckling ställs mot å ena sidan ekonomiska - och å andra sidan sociala faktorer. Tänkbara samband mellan bland annat förväntad livslängd och bruttonationalprodukten (BNP) per capita samt inkomstfördelning prövas. Dödlighet och förväntad livslängd undersöks i respektive land för perioden 1989-2002. Mortalitetens eventuella samband med sjukdomen levercirros samt alkoholkonsumtion över samma tidsperiod analyseras. Datamaterialet är sekundärdata och en kvantitativ komparativ metod används för analysen. Data är konstruerad främst som medelvärden för ett specifikt årtal för respektive land. Materialet består således av ett populationsurval. Två olika teoretiska utgångspunkter gör anspråk på att försöka förklara problematiken med transformationen från kommunism till demokrati. Det är den nyliberala - samt den mer socialorienterade ekonomiska teorin. Dessa ställs mot varandra i början av denna uppsats. Tidigare forskningsresultat tyder på en kraftig försämring av folkhälsan efter 1989 i främst Ryssland och Estland medan Tjeckien och Polen uppvisat en positiv hälsoutveckling. Våra resultat visar att det troligtvis är sociala och psykosociala faktorer, såsom hur en familje- och arbetssituation exempelvis kan påverka en persons hälsotillstånd, som verkar vara avgörande för förståelsen av ökad ohälsa. Analysen visar vidare att en ojämn ekonomisk fördelningspolitik tillsammans med en svag institutionell infrastruktur har en stark inverkan på ovannämnda faktorer. Ryssland presenterar ett avvikande resultat i jämförelse med de tre övriga länderna för flertalet av undersökta variabler. Vi har funnit att Tjeckien och Polen står för den mest hoppingivande förändringen beträffande dödlighet och förväntad livslängd. Estland har dragits med svårigheter att komma tillrätta med landets hälsoproblematik, men har under senare år uppvisat mer positiva siffror. Ryssland representerar däremot fortsatt negativ hälsoutveckling trots en liknande ekonomisk tillväxt. Att landet så sent som år 2002 redovisar en mycket hög dödlighetsfrekvens och låg förväntad livslängd ser vi som anmärkningsvärt. Skillnader i dödlighet och förväntad livslängd mellan könen och mellan de olika länderna visade sig vara mycket stora. Det bör noteras att denna uppsats endast är inriktad på att belysa den skillnad i förväntad livslängd och dödlighet som uppkommit sedan sammanbrottet 1989 fram till 2002.

The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy. This paper also addresses issues with corruption as it is a major problem in Russia and affects every day life in society. My results show that since Vladimir Putin came to power, Russia has got a higher degree of corruption and the evolution of democracy has gone backwards. I also found that there is a lack of social capital in the Russian society. In Estonia however, the results show that the country now has a well-functioning democracy. The legal environment for NGOs has steadily improved since Estonia became member of the EU. However, there still remain some deficit with regards to being a participating democracy at the grass-root level within the civil society. The theories used in this paper are Heidenheimer´s theory on corruption and Robert Putnam´s institutional theory on horizontal organization and social capital. The methods used are comparative case study and most similar systems design.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning. To be able to map whether or not urban planning matter I have done a thorough research on two cases of urban planning in two of Sweden’s smallest municipalities. Both of them have fairly recently rebuilt their urban centres and my research will try to show how this new urban planning has influenced the democracy in those regions. This research will show to you that thoughts, that urban planning affects the democracy, actually exist and affect the ones who execute and plan the urban centres in the municipalities. On the question whether or not there exist a correlation between urban planning and a well functioning democracy this research will show that no such link is recognizable and that urban planning, for the two cases, did not matter.

The civil society is considered an important component of a democratic system and is supported by political advocates. During the 2015 migrant crisis the voluntary sector, as part of the civil society, played an important role shouldering a lot of responsibility for the arrival of refugees. This led to criticisms aimed towards the public sector and it’s absence in regard to the same situation. The purpose of this essay is to investigate and explain the political paradox created in connection with the migrant crisis of 2015. Using the ”perspective of responsibility” as a starting-point this essay will look at the public sector’s- and respectively the civil society’s actions during the crisis as a benchmark. This essay will use the method known as case study, through a qualitative text analysis as a base. The different sectors and their respective relationships to the perspective of responsibility will be discussed through three separate ways in which Robert Putnams theory on social capital & citizenship, and Henrik Berggren & Lars Trägårdhs theory on the Swedish state individualism will be discussed. Using these two separate theories together with the perspective of responsibility as a foundation, the study will illustrate the problematic aspects of civil society partly bearing the responsibilities of the public sector’s areas of responsibility during the fall of 2015. This essay found that some of the negative criticism pointed at the public sector was misguided during the fall 2015.