Bakgrund: Narkotikamissbruk har sedan 1960-talet ansetts vara ett allvarligt samhällsproblem som ökar risken för sjukdom och social utsatthet. Varje år dör omkring 900 personer i Sverige av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Personer som utvecklat ett narkotikamissbruk kan hamna i en ond spiral där de negativa konsekvenserna ökar och medför en risk att förlora allt så som jobb, hem och familj. Detta kan i sig öka de socioekonomiska skillnaderna i befolkningen. När en person bryter sitt missbruk sker en process som i denna studie förklarats utifrån modellen Stages of change. Syfte: Syftet med studien är att skildra betydelsefulla faktorer i förändringsprocessen för individer som tagit sig ur narkotikamissbruk. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. I studien kombinerades induktiv och deduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att socialt stöd var en viktig faktor genom förändringsprocessen, framförallt under faserna action och maintenance. Olika strategier som att bryta gamla beteenden och mönster var betydande. Den egna viljan ansågs vara essentiell för att inleda och genomföra en förändring. Genom behandling fick informanterna verktyg att hantera sin vardag. De jobbade hårt med sig själva genom de olika förändringsfaserna i Stages of change för att uppnå ett vidmakthållande och minimera risken för återfall. Konklusion: Studiens resultat visar att när en person är i behov av hjälp, och uttrycker detta, då behöver familj och samhälle erbjuda stöd. För de individer som inte har det sociala nätverket bakom sig, där synliggörs ett större behov av att samhällsinsatser måste finnas tillgängliga för att bidra till jämlik hälsa. / Background: Since the 1960s, drug abuse has been considered a serious societal issue that increases the risk of illness and social exclusion. In Sweden approximately 900 people die from drug intoxication annually. People who develop a drug addiction can end up in a negative spiral with consequences such as loss of work, home and family. Consequences that can increase the socio-economic differences within the population. When a person decides to end their addiction a process of change takes place, in this study explained using the Stage of change model. Purpose: The purpose of the study is to describe significant factors during the process of change within individuals who have recovered from drug abuse. Method: The study design was qualitative and was conducted using a semi-structured interview guide. The study combined inductive and deductive analysis. Results: The results indicated that social support was an important factor throughout the process of change, especially during the phases action and maintenance. Various strategies such as breaking old habits and patterns were also significant. Self-determination was considered essential to initiate and implement change. During treatment, the informants were given coping strategies to handle their everyday lives. They worked hard with themselves throughout the various stages in Stages of change to achieve sustainability and minimize the risk of relapse. Conclusion: The study's result implies that when a person is in need of help, and expresses this, family and community need to offer support. Individuals who do not have the social network requires more interventions from the community to enable a healthy life.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om motiv som leder till att medborgare organiserar sig mot vapenvåld och för en tryggare ort, efter att en ung man i området skjutits till döds på öppen gata. Vidare var syftet att få en förståelse för hur de mobiliserande processerna tar sig uttryck i Skarpnäck. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer med sju medborgare som deltar i mobiliseringen, samt ostrukturerade observationer av mobiliseringens skeende. Studiens data har analyserats med teorin om sociala rörelser, samt Bourdieus kapitalformer i kombination med begreppen fält och habitus. Resultaten visar på att motiven till deltagandet grundar sig i en kombination av faktorer, som exempelvis sociala relationer, platsidentitet och gemenskap. Vidare framkommer det av resultatet att området präglas av bland annat boendesegregation och resursbrister i den kommunala skolan, som på olika sätt bidrar med en distans mellan medborgarna och aktörer inom den offentliga sektorn. Mobiliseringen i Skarpnäck utgörs av ett kritiskt och kollektivt handlade som fokuserar på att kartlägga behov i området, vilket sedermera framförts till Stadsdelsnämnden i form av ett medborgarförslag. / The aim of this paper is to increase knowledge on the motives that lead to citizens organizing against gun violence and for a safer neighborhood, after a young man in the community was shot to death on an open street. Furthermore, the aim of this paper is to gain an understanding of how the process of mobilisation took place in Skarpnäck. The study’s questions have been answered through two research methods; qualitative interviews with seven citizens who took part in the mobilization, as well as by unstructured observations of mobilising events. Theories applied whilst analysing the collected data were social movement theoryand Bourdieu’s theory of capital as well as the terms field and habitus. Results show that citizen participation is motivated by several factors, such as social ties,  place identity and  community. Results also show that the neighborhood, amongst other things, is affected by segregation and lack of resources in the local public school, which in different ways  contribute to a distance between citizens and civil servants in the public sector. Mobilisation in Skarpnäck takes form through critical and collective action that focuses on mapping needs in the neighborhood, which are then presented to the districts committee as citizen proposals.

En utökad förståelse för vad brottsbenägenhet är och vilka faktorer som påverkar den är ett viktigt första steg för att kunna förebygga hög brottsbenägenhet i befolkningen samt för att hantera aktuell brottsproblematik. Inom Situationell handlingsteori (SAT) definieras individens brottsbenägenhet som hennes lagrelevanta moral och förmåga att utöva självkontroll. Brottsbenägenhet påverkas av en mängd olika faktorer och den moraliska kontext som individen befinner sig i förefaller vara en av de mest centrala. Familjen och kamratgruppen är båda inflytelserika moraliska kontexter som kan påverka individens handlande och forskning visar att de har olika mycket inflytande i olika skeden i livet. Utifrån MINDS materialet undersöks förhållandet mellan familjens och kamratgruppens samband med brottsbenägenheten i 14–15 års ålder. Därutöver testas huruvida föräldrarnas uppfostringsstil samt graden av socialt kapital spelar en viktig roll för respektive kontexts inflytande på brottsbenägenheten.För att besvara forskningsfrågorna formulerades fem hypoteser som testas med en multipel linjär regressionsanalys.Resultaten visar att både föräldrarnas utövande av kontroll och umgänge med kriminella kamrater har ett signifikant samband med brottsbenägenhet i 14–15 år ålder. Dock visar sig umgänge med kriminella kamrater ha ett betydligt starkare samband med brottsbenägenhet än föräldrakontroll. Därav framträder kamratgruppen som en mer inflytelserik moralisk kontext än föräldrarna beträffande brottsbenägenhet i 14–15 års ålder. Socialt kapital visar sig ha ett signifikant samband med brottsbenägenhet, även när modellerna kontrollerar för föräldrakontroll, umgänge med kriminella kamrater och uppfostringsstil. Detsamma gäller inte för föräldrarnas uppfostringsstil vars samband med brottsbenägenheten varken är signifikant enskilt eller när modellen kontrollerar för övriga variabler. Uppsatsens resultat tydliggör flera intressanta möjligheter till vidare forskning om brottsbenägenhet samt har en rad implikationer för långsiktigt brottsförebyggande arbete. / A more comprehensive understanding of what crime propensity is, and which factors influence it, is an important step towards improving prevention of high crime propensity in the population as well as dealing with contemporary crime problems. In Situational action theory (SAT) an individual’s crime propensity is defined as his or her law-relevant morality and ability to exercise self-control. Although many factors can influence crime propensity, the moral context of situations seem to be one of the most crucial. Both family and peers constitute influential moral contexts in adolescents lives and their respective influence may vary in different stages of development. Based on the MINDS material, this paper tests the relationship between family and peers in influencing adolescents’ crime propensity at 14-15 years of age. The influence of social capital and parenting style on crime propensity is also tested in relation to family and peers. In order to answer the research questions five hypothesis were tested with multiple OLS regressions. The results show that both parental control and deviant peers correlate significantly with crime propensity at age 14-15 although the relation between peers and crime propensity is significantly stronger. This leads us to the conclusion that the peer group constitutes a more influential moral context than the parents in influencing crime propensity at age 14-15. Social capital correlates significantly with crime propensity, even when models control for parental control, deviant peers, and parenting style. This is not the case with parenting style which show no significant association with crime propensity. The results highlight several interesting avenues for future research into crime propensity and have several implications for crime prevention in practice.

En fallstudie har genomförts för att undersöka Farsta stadsdelsförvaltnings arbete med att tillämpa kollektiv förmåga i trygghetsarbetet i stadsdelen Farsta strand i Stockholms län för att bidra till förståelsen för begreppet och hur det relaterar till trygghet samt kan praktiseras i Sverige. En dokumentstudie av kommunala hemsidor och dokument samt en fallstudie om konkreta insatser i stadsdelen har genomförts och analyserats för att undersöka hur väl insatserna överensstämmer med teoretiska kriterier kring kollektiv förmåga och vilka lärdomar som kan dras av dem. Studien fann att insatserna verkade stämma överens väl med teorin och att olika lärdomar kring anpassning efter lokala förutsättningar, samverkan med andra aktörer och förtroendeingivande insatser möjligtvis kunde dras av stadsdelsförvaltningens arbete. Studien fann också viss utvecklingspotential hos insatserna gällande fördjupning av det praktisk arbetet, större inkludering av boende och diversifiering av insatsernas innehåll. Överlag ska resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsningar i studiens omfattning. / A case study was conducted to investigate Farsta stadsdelsförvaltning’s practice of applying collective efficacy in the safety practice in Farsta strand in Stockholm County in order to contribute to understanding the concept of collective efficacy, how it relates to safety issues and how it can be practised in Sweden. A study of municipal documents and websites as well as a case study of different local interventions in the area has been conducted. This in order to investigate to what degree these interventions align with theoretical criteria of collective efficacy and the lessons they can teach to other municipal organisations in Sweden. The study found that the interventions seemed to align well with the theory and that different lessons possibly can be learned about adapting the work to local conditions, coordinating interventions with other actors and increasing trust in public institutions. The study also found some potential for development of the interventions such as deepening the practical work, including residents more and diversifying the interventions’ substance. Overall the results should be treated with caution due to limitations in the study’s comprehensiveness.

Background. Satisfaction with democracy and generalized trust has shown to be able to link to the cultural marginalization within a society. Research concerning the correlation satisfaction with democracy and generalized trust shows that there is a significant positive correlation between the variables. Material and method. The national representative SOM-enquiry from 2020 was used to study the relationship between satisfaction with democracy and generalized trust. In total, 22 500 individuals between the ages of 16 and 85 was selected (simple random sampling). A total of 11 127 respondents reported on every question in the total enquiry (including the control variables). The part that this study is based on included a probability sample of 3 750 people. The number of respondents in which this study is based on, was 1 863 respondents, which adds up to a response rate of 51 percent of the population surveyed. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation and control for the background variables. Results. A medium strong positive correlation was detected between satisfaction with democracy and generalized trust even after the result was controlled for gender, education and income. However, the association did not persist when controlling for the variables age and ethnicity. Level of education is a significant player for the level of satisfaction with the way democracy works in Sweden and the degree of generalized trust, the higher the level of education, the higher the satisfaction with democracy in Sweden and the degree of generalized trust. Conclusion. By investing in education, the interplay between satisfaction with democracy and generalized trust should influence cultural/social marginalization.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hammarby Fotboll utövar socialt entreprenörskap genom Spontanfotboll. Detta bidrar med viktig kunskap om hur socialt entreprenörskap praktiseras. Studien visar ett exempel på hur Riksidrottsförbundets policyer påverkar idrottsföreningars arbete med inkludering och att nå vissa grupper i samhället.  Metod: Studien grundar sig i kvalitativ induktiv metod, vilket innebär att materialet samlas in först och analyserar för att sedan skapa teori, modell eller förklaring. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, en fallstudie samt dokumentanalys.  Teori: Studiens teoretiska perspektiv är Pierre Bourdieus fält och kapitalbegrepp samt CSR och socialt entreprenörskap.  Resultat och slutsatser: Att arbeta med socialt entreprenörskap handlar om att kunna tillfredsställa sociala behov som samhället står inför. Genom Samhällsmatchens (Hammarby Fotbolls avdelning för social entreprenörskap) initiativ Spontanfotboll erbjuder de ungdomar en kostnadsfri aktivitet där de kan spela fotboll under helgkvällar istället för att vara ute under vintermörkret. Detta skapar en meningsfull fritid för ungdomarna där de inte är ute sena kvällar i riskfyllda miljöer, vilket leder till att det upplevs lugnare i området under de tider Spontanfotboll bedrivs. Att använda sig av lokala ledare som leder aktiviteten har visat sig funka bra för Samhällsmatchen. De använder de lokala ledarna för att marknadsföra aktiviteten och når de lokala invånarna mer effektivt samtidigt som de ger ett första jobb för ungdomarna. Detta skapar en trygghet och legitimitet för Spontanfotboll. Resultaten visar hur socialt entreprenörskap kan praktiseras i en av Sveriges största idrottsföreningar, samt tillvägagångssätt för att påverka ungdomars idrottsdeltagande positivt. Studiens slutsats är att Samhällsmatchen och Hammarby Fotboll initiativ Spontanfotboll är framgångsrikt för att de är medvetna om sin roll i lokalsamhället, värnar om de lokala invånarna, samarbetar med lokala aktörer och tillfredställer sociala behov. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Hammarby Football practices social entrepreneurship through Spontanfotboll. This contributes important knowledge about how social entrepreneurship is practiced. The study shows an example of how the Swedish Sports Confederation's policies affect athletic clubs' work with inclusion and reaching certain groups in society. Methodology: The study is based on a qualitative inductive method. The material has been collected through semi-structured qualitative interviews, a case study and document analysis. Theory: The study's theoretical perspective is Pierre Bourdieu's concept of field and capital. as well as CSR and social entrepreneurship. Results and Conclusions:  Working with social entrepreneurship is about being able to satisfy social needs that society faces. Through Samhällsmatchen's (Hammarby Football's department for social entrepreneurship) initiative Spontanfotboll, young people are offered a free activity where they can play football during weekend evenings instead of being out in the winter darkness. This creates a meaningful free time for the young people where they are not out late at night in risky environments, which leads to a safer feeling in the area during the times Spontanfootball is played. Using local leaders who lead the activity has proven to work well for Samhällsmatchen. They use the local leaders to promote the activity and reach the local residents more effectively while providing a first job for young people. This creates a feeling of security and legitimacy for Spontanfotboll. The results show how social entrepreneurship can be practiced in one of Sweden's largest athletic clubs, as well as approaches to positively influence young people's sports participation. The study's conclusion is that Samhällsmatchen and Hammarby Football ́s initiative Spontanfotboll are successful because they are aware of their role in the local community, they care for the local residents, cooperate with local actors and satisfy social needs.

Tidigare forskning om socioekonomiskt utsatta områden visar att det krävs förenade krafttag från inte bara myndigheter utan även civilsamhällets aktörer. Sådana krafttag medverkar till ett långsiktigt och förebyggande arbete mot minskad utsatthet och ökad hälsa för medborgarna. Därför undersöker denna studie en strategisk samverkansgrupp för pappor som idag verkar i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien var att undersöka pappors upplevelser av en strategisk samverkansgrupp i ett utsatt område, ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. I studien används en kvalitativ metod där tio pappor intervjuas om sina upplevelser. Resultatet visar bland annat att samverkan bidrar till pappors ökade delaktighet i beslutsfattandeprocesser, samt utökade sociala nätverk. Samtidigt indikerar resultatet att samverkansgruppen är en community of practice (CoP) som gör det möjligt att skapa ett större socialt kapital som byggs upp av förtroendebaserade relationer. Det ger förutsättningar till att lärande kan äga rum och utvecklar både kollektivt och individuellt empowerment. Likaså förstås gruppens sociala kapital i samband med utökat empowerment som hälsofrämjande- och lärandeprocesser. Pappornas empowerment ses genom deras upplevelser av utökat självförtroende via kollektiva och individuella handlingar. Det i sin tur genererar ny kunskap som upplevs positivt vad gäller identiteten som pappa och medborgare i området.

Detta är en fallstudie mellan två mediebolagen som på grund av Covid-19 pandemin, som slog världen med storm år 2019, fick ställa om sina arbetsprocesser till distansarbete. Det fysiska ledarskapet övergick till ett E-ledarskap och mediebolagen fick lära sig hur ledarskapet påverkas när medarbetarna befinner sig på olika platser. Vi har undersökt vad två utvalda bolag har använt för digitala kommunikationsverktyg och vilka utmaningar projekt- och produktionsledarna på dessa bolag har ställts inför, men även hur attityden gentemot de interna arbetsprocesserna har förändrats. Genom kvalitativa intervjuer med projekt- och produktionsledare på två etablerade mediebolag i Sverige har vi undersökt vilka skillnader och likheter som bolagen har upplevt. Slutligen föreslår vi som vidare forskning en större kartläggning av mediebranschen och distansarbete för att undersöka om andra bolag har upplevt samma sak som våra respondenter, och ifall det finns mönster. / This is a case study between two media companies that due to the Covid-19 pandemic, which hit the world by storm in 2019, had to switch their work processes to remote work. The physical leadership became an E-leadership and the media companies learned how leadership is affected when employees work remote from various places. We have examined what digital communication tools two selected companies have used and what challenges our selection has faced, but also how the internal work processes have changed. Through qualitative interviews with project and production managers at two established media companies in Sweden, we have investigated the differences and similarities that the companies have experienced. Finally, as further research, we propose a larger survey of the media industry and remote work to investigate whether other companies have experienced the same thing as our respondents, and if there are patterns.

Urbanization and population growth have posed intricate challenges in urban planning. Two of the most impactful issues are social segregation and gentrification. This study aims to investigate the effects of densification strategies on these phenomena, with a focus on the Amiralsstaden-project in Rosengård, Malmö. Through qualitative methodology, the study explores how densification strategies can influence the housing market, population structure, and social relationships. The findings can contribute to guiding urban planning and strategic decisions regarding these challenges in the future. We have found that the proposals and strategies outlined in the policy document (Amiralsstaden - Mål & Värden) and the planning program (Planprogram, 6051) have the potential to lead to gentrification, but also that Malmö city's primary aspirations are to develop and enhance the area. / Urbanisering och befolkningstillväxt har skapat komplexa utmaningar inom stadsplanering. Två av de mest påverkande problemen är social segregation och gentrifiering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av förtätningsstrategier på dessa fenomen, med fokus på Amiralsstaden-projektet i Rosengård, Malmö. Genom kvalitativ metodik utforskar studien hur förtätningsstrategier kan påverka bostadsmarknaden, befolkningsstrukturen och sociala relationer. Resultatet kan bidra till att vägleda stadsplanering och strategiska beslut kring dessa utmaningar i framtiden. Vi har funnit att de förslag och strategier som föreslås i styrdokumentet (Amiralsstaden - Mål & Värden) och planprogrammet (Planprogram, 6051) kan potentiellt leda till gentrifiering, men även att Malmö stads främsta förhoppningar är att utveckla och förbättra området.

Mergers and acquisitions (M&A) have been widely used as a key strategy for achieving corporate growth and market expansion. However, due to their complex and challenging nature, more than 60% of M&A transactions fail to create value and capture synergies. Hence, it is important to investigate and understand the factors that can contribute to the success and failure of these transactions. This thesis will shed light on one non-operating factor that is considered essential and influential in developing any business relationship and plays a crucial role in the success of M&A transactions, namely trust. The aim of the thesis is to draw on the organizational trust literature and explore factors that affect the process of building and maintaining trust between different parties involved in M&A transactions. Also, the thesis will examine the relationship between trust and organizational structure and discuss how decentralized and centralized structures affects and get affected by trust. In order to fulfill the aim, the study implements a qualitative approach to cope with the subjectivity of trust and to obtain a deeper understanding of the subject. Therefore, seven interviews with professionals with various roles have been conducted and the results were obtained by using a thematic analysis. Furthermore, the results are discussed and analyzed through the lenses of social capital theory, agency theory, information asymmetry theory, and institutional theory. The findings revealed five factors that can influence the process of building trust between buyers and sellers in M&A context namely personal relations, stereotypes, transparency, reputation, and corporate culture. Moreover, the findings highlight that the implementation of a decentralized organizational structure can have a positive effect on trust and minimize the overall uncertainties associated with M&A transactions. On the other hand, the findings suggest that the implementation of a centralized organizational structure can have a mixed effect on trust. In some cases, centralization can create a sense of stability and predictability and thereby minimize uncertainties and foster trust, while in othercases, centralization may lead to frustration and dissatisfaction, resulting in mistrust. The implications and limitations of the thesis are discussed and the need for further research is pointed out in order to improve the understanding of this complex and multifaceted concept. / Sammanslagningar och förvärv (M&A) har använts i stor utsträckning som en nyckelstrategi för att uppnå företagstillväxt och marknadsexpansion. På grund av deras komplexa och utmanande karaktär misslyckas mer än 60% av M&A transaktioner i att skapa värde och fånga synergier. Därför är det viktigt att undersöka och förstå de faktorer som kan bidra till framgång och misslyckande för dessa transaktioner. Denna masteruppsats kommer att belysa en icke-operativ faktor som anses vara väsentlig och inflytelserik för att utveckla alla affärsrelationer och som spelar en avgörande roll för framgången av M&A-transaktioner, nämligen tillit. Syftet med masteruppsatsen är att dra nytta av den organisatoriska tillitlitteraturen och utforska faktorer som påverkar processen att bygga och upprätthålla tillit mellan olika parter involverade i M&A-transaktioner. Masteruppsatsen kommer även att undersöka sambandet mellan tillit och organisationsstruktur och diskutera hur decentraliserade och centraliserade strukturer påverkar och påverkas av tillit. För att uppfylla syftet implementerar studien ett kvalitativt metod för att hantera tillits subjektivitet och för att få en djupare förståelse av ämnet. Därför har sju intervjuer med professionella kandidater med olika roller inom området genomförts och resultaten analyserats med hjälp av en tematisk analys. Vidare diskuteras och analyseras resultaten utifrån sociala kapitalteori, agency teori, informationsasymmetriteori och institutionell teori. Resultaten avslöjade fem faktorer som kan påverka processen att bygga tillit mellan köpare och säljare i M&A-sammanhang, nämligen personliga relationer, stereotyper, transparens, rykte och företagskultur. Dessutom visar resultaten att implementering av en decentraliserad organisationsstruktur kan ha en positiv inverkan på tillitt och minimera den övergripande osäkerheten i sambandmed M&A-transaktioner. Å andra sidan tyder resultaten på att implementering aven centraliserad organisationsstruktur kan ha blandad effekt på tillit. I vissa fallkan centralisering skapa en känsla av stabilitet och förutsägbarhet och därigenom minimera osäkerheter och skapa tillit, medan centralisering i andra fall kan leda till frustration och missnöje, vilket leder till misstro. Uppsatsens implikationer och begränsningar diskuteras och behovet av ytterligare forskning påpekas för att förbättra förståelsen av detta komplexa och mångfacetterade koncept.