Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar på hur det kan vara att mista en lärare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar också om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förälder. Jag har velat få kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur använt mig av intervjuer för att få kunskap. Jag har sammanlagt gjort fem intervjuer. Fyra av dem gjorde jag på en skola där man nyligen hade mist en lärare. Jag intervjuade enhetschefen, två lärare och en elev och det gjorde jag för att få olika vinklar på händelsen och för att få en helhet i arbetet kring sjukdomsförloppet och dödsfallet. Jag har sedan sammanställt mina intervjuer till en berättelse för att få den helet jag har strävat att uppnå. För att kunna berätta hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgeperiod har jag intervjuat en kvinna som miste sin pappa när hon gick i grundskolan. I min diskussion har jag försökt väva samman mitt resultat med litteraturen. Jag har tittat på om skolan har arbetat utifrån de sätt jag har tagit upp i litteraturen och om jag har kunnat förankra några av de reaktioner som kan uppkomma vid en sorg.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg. Det som framkom var att lärarna kände en osäkerhet inför att möta barn i sorg. BRIS-ombuden framhöll att det viktigaste inte är att göra utan att vara. I slutdiskussionen tar vi upp hur man bör bemöta barn, vad man bör tänka på när man står inför en klass där ett barn drabbats av en förlust av en nära anhörig. Vi framhåller hur vi som lärare medierar, genom kommunikation, hur man bör sörja. Därför bör vi som förebilder ha en öppen dialog i klassrummet där vi visar att alla känslor är tillåtna.

När någon begått självmord uppstår en speciell situation. De sörjande går igenom en kris när allt förändras och de måste kämpa sig tillbaka till livet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplvelser och behov i samband med att någon som står dem nära begår självmord. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med manifest innehållsanalys. detta resulterade i fyra kategorier: Första tiden efter självmordet, Sorgearbetet, Kommunikations- och samhörighetsbehov och Nytt liv. Resultatet visade att många anhöriga upplevde stöd inledningsvis men ändå kände sig övergivna, utanför och stigmatiserade. De upplevde ett behov av att vården sökte kontakt med dem för att ge information och guida dem till rätt hjälp. Anhöriga upplevde ett stort stöd av de ideella organisationer som finns. Där kunde de möta andra i samma situation, där kände de sig trygga och förstådda. När de anhöriga kommit så långt i sin sorgeprocess att de funnit mening i det inträffade och omvärderat sitt liv utifrån det inträffade så kunde många se tillbaka på de fina minnen de hade och gå vidare i livet med nya värderingar.

No description available.

Några verkar tro att sorgen är ett rum som man besöker en stund och sen går ut. Kanske som ett tonårsrum med affischer på väggarna, kläder på golvet och samlingar av glas med slattar av O’boy. Någonting man lämnar bakom sig sen. Vi som gått in i sorgens rum vet det inte är sant. Vi vet att den inte är ett rum, utan en labyrint. Vi vet att dörren slår igen bakom och försvinner. Det går att komma ut, men genom en annan dörr och till en annan plats. Denna bok innehåller en samling texter om mitt sökande efter den där dörren.

Sammanfattning Förlusten av en förälder förknippas med ökad risk för kort- och långsiktiga konsekvenser för barnets psykiska hälsa, som exempelvis ångest och självskadebeteende. Föreliggande litteraturstudie ämnar beskriva kunskapsläget om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder samt hur professionella kan stödja och arbeta preventivt med dessa barn. Kunskap om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder ses som en viktig förutsättning för att professionella, inklusive socialarbetare i olika sammanhang, ska kunna arbeta preventivt och stödja de barn som är i behov av hjälp. Utifrån befintlig forskning har följande skyddsfaktorer identifierats: trygghet, kontinuitet, individuella egenskaper såsom självkänsla, öppen kommunikation om förlusten och sorgerelaterade känslor, den efterlevande förälders psykiska hälsa och föräldraskap samt stöd från bland annat skolpersonal. Den befintliga forskningen visar en relation mellan stärkning av skyddsfaktorer och barns psykiska hälsa. Studiens resultat analyseras i ljuset av anknytningsteori och Antonovskys teori om KASAM.

Inledning: Forskning om sorg handlar idag om att erövra en annan relation till den döde och kunna hantera separationen. Forskning om drömmar visar på drömmens funktion som stressreducering, lösandet av konflikter och minneskonsolidering. Men också som ett fönster för representativa processer och inre modeller av relationer, för att skapa ett sammanhang. Kan psykoterapeuten få ytterligare verktyg i förståelsen av klientens sorgeprocess om drömmen lyfts in i sorgeterapin? Frågeställningar: Hur använder psykoterapeuter drömmar i förståelsen av klientens sorgeprocess? Vad upplever psykoterapeuten är verksamt när de använder sig av klienternas drömmar vid sorgeterapi? Metod: En kvalitativ studie gjordes då fyra legitimerade psykodynamiska psykoterapeuter och en legitimerad sjuksköterska intervjuades. Resultat: Det framkommer att när psykoterapeuten identifierar olika teman i drömmarna, fångar de hur drömmen gestaltar sorgeprocessen. Det som blir verksamt i terapierna, är att klienten får hjälp att sätta ord på sorgen, får tillgång till omedvetet material och kan identifiera inre konflikter. Det hjälper även klienten att integrera och normalisera sin sorg och att känna tryggheten då drömmaterialet bekräftar att sorgeprocessen går framåt. Diskussion: Studien visar att tidigare forskning om sorg och drömmar bekräftas av de intervjuades kliniska erfarenheter. / Summary: Contemporary research about grief focuses on achieving a different relationship to the deceased and managing the separation. The purposes of dreams are to reduce stress, solve conflicts, and consolidate memories. But it’s also a window into representative processes and inner models of relationships, to create a context. Can psychotherapists enhance their understanding of the clients mourning, by using dreams in grief therapy? Questions: How do psychotherapists use dreams in their understanding of the clients mourning? What do the psychotherapist feel is working when using the clients dreams in therapy? Method: A qualitative studie by interviewing four licensed psychodynamic psychotherapists and one licensed nurse. Result: When psychotherapists identify different themes in the dreams, they capture how the dreams frame the clients mourning. What works well when using the dreams in the therapy, is when is it aiding the client in putting words to their grief, getting access to subconscious material and identifying internal conflict. It also helps the client to integrate and normalise the grief, and feeling the comfort of progress, because the dreams confirm it. Discussion: The study shows that existing research about grief and dreams is confirmed by the clinical experiences of the interviewees.

I studien undersöks individers upplevelse av gruppsykoterapeutisk behandling för komplicerad sorg. Genom halvstrukturerade djupintervjuer och kvalitativa enkätfrågor erhålls beskrivningar från olika livsvärldar utifrån individers olika perspektiv. En tolkningsram har tagits fram innehållande tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilken utgör verktyg för analys av erhållna resultat. I resultatavsnittet framhålls den oerhörda och ibland avgörande betydelse behandlingen haft för individernas välbefinnande. Det framkommer också tre aspekter som varit avgörande för det positiva resultatet av behandlingen nämligen relationen till terapeuten, den metod som använts samt gemenskapen i gruppen. Vidare undersöktes gemenskapens betydelse på en djupare nivå. Det resultat som framkom var att förståelse från de andra i gruppen, att individerna insåg att de inte vara unika om sin situation samt att en medvetenhet och insikt uppstod i tankeprocesser och det interpersonella beteendet var det som hade störst betydelse i gemenskapen. Denna upptäckt presenteras som en tentativ modell som kan ligga till grund för framtida forskning. Slutligen diskuteras resultat och analys i relation till syfte och tolkningsram samt presenteras slutsatser och ytterligare förslag till framtida forskning. / The study examines individuals' experience of group psychotherapy for complicated grief treatment. Through semi-structured interviews and qualitative survey questions have descriptions of the various life worlds of individuals from different perspectives been obtained. Previous research and theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results. The results present the tremendous and sometimes vital significance the treatment had on individuals' wellbeing. It also presents three aspects that were decisive for the positive outcome of the treatment. These were the relationship to the therapist, the method used and the community in the group. The meaning of community was further examined on a deeper level. The obtained result of this question shows that understanding from the other group members, the fact that the individuals' realized that they’re not unique about their situation and that awareness and insight in thoughts and interpersonal behavior arose were of greatest meaning. This discovery is presented as a tentative model that could provide a basis for future research. The results are discussed and analyzed in relation to the purpose of the study and previous research. Finally, conclusions and further suggestions for future research are presented.

Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a. personalens bristande förmåga att bemöta, informera och stödja sörjande.  Man har också upplevt att behandlingsmetoderna inte anpassas efter patienters specifika behov av hjälp utan utifrån politiska krav på lönsamhet och effektivitet. Den KBT-behandling som erbjuds upplevs inte vara lämplig för att kunna bearbeta en komplicerad sorg. Sörjande efterfrågar i stället psykodynamisk kris-/sorgterapi individuellt och/eller i grupp, som de upplevt positivt från privata vårdgivare, men som anses för dyrt. Svenska kyrkans kostnadsfria sorggrupper har också upplevts positivt, men icke troende och de som har en annan tro tvekar inför att söka sig dit. Det finns ett starkt behov av förbättringar inom professionellt samtalsstöd som idag erbjuds sörjande i Sverige. Det vore önskvärt att fler läkare utbildas till psykoterapeuter så att sörjande skulle kunna få både medicinsk och psykoterapeutisk behandling av en och samma person. Detta skulle bidra till ökad trygghet som är positivt i sorgearbete. Införande av den diskuterade diagnosen förlängt sorgesyndrom i det kommande DSM-V och ICD11, skulle förmodligen underlätta för sörjande att få rätt till sjukskrivning och ge enklare tillgång till lämplig och subventionerad samtalsbehandling. Detta skulle kunna bidra till bättre hälsa och snabbare återgång till arbetslivet, vilket är positivt både ur mänskligt såväl som samhällsmässigt perspektiv.

The purpose of this study is to see how death and the grief process is explained in three children's books with death as a motif. I will also describe how to look at children's literature as a teaching material when dealing with existential questions with the youngest children in school. The information I gathered from these books shows that death is often mentioned in a connection to an older person who dies from ageing or a parent who dies in the event of a fatal disease. In some of these books is life after death described with a religious belief, most from Christianity. They all mediates hope and a view of death as a continuation, meaning that something else is happening after your life as a human. I also come to the fact that the pictures mediate important messages and play a decisive part in the perception of the story. I concluded that all three books are useful when you are teaching children about death and grief. But they should be used for different purposes and in different contexts in the classroom. / Syftet med denna studie är att se hur döden och sorgearbetet framställs i tre skönlitterära barnböcker med döden som tema. Jag kommer även att ta upp hur man kan se på barnlitteratur som ett undervisningsmaterial när man arbetar med livsfrågor med de yngsta barnen i skolan. Resultatet visar att döden beskrivs i form av att det är en äldre person som dör av ålder eller i samband med att en förälder dör av en sjukdom. I böckerna kan man även se kopplingar till religion och främst till kristendomen. Böckerna kan tänkas förmedla hopp om att döden är en fortsättning och att det sker något mer efter ditt liv som människa. Jag kommer även fram till att bilderna förmedlar viktiga budskap och har avgörande roll för hur man uppfattar berättelsen. Jag kommer fram till att samtliga böcker är användbara när man arbetar med döden och sorg med små barn, men att man bör använda böcker på olika sätt och i olika syften i undervisningen.