The interaction between guardians and educators around children in need of special support In this study, we have investigated how the interaction between guardians and educators work around children in need of special support. Our research questions were 1). What experiences do guardians have of the interaction with educators regarding children in need of special support, 2). What experiences do educators have of the interaction with guardians regarding children in need of special support and 3). What can the interaction between educators and guardians of children with special needs look like? In order to answer these questions, we have used qualitative interviews with three guardians and four educators. In the analysis and reflection on the interviews, we have taken support from Urie Bronfenbrenner´s ecological development model (1979), Säljö – communication as a social act (2000) and Mezirow – transformative learning and communication (1997). The main result of this study in that guardians and educators have different experiences of interactions around children in need of special support. The guardians are looking for more knowledge and care of their children´s need for special support in preschool. The educators strive for a good interaction with the guardians, and they use a variety of different approaches in order to meet the guardians around the  child´s needs.

Bakgrund Barn som vistas på förskolan har med sig olika erfarenheter och behov som förskollärare behöver tillgodose. Tidigare forskning påvisar hur definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd är svävande, begreppet ger ett stort tolkningsutrymme för de som verkar inom förskolans kontext. Genom intervjuer undersökte vi hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar begreppet. För att bidra med kunskapen av hur begreppets innebörd påverkar förskolans praktik. Syfte Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar som finns inom förskolans kontext kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. Syftet är också att studera uppfattningar av hur verksamheten berörs av barn som anges ha särskilda behov. Metod Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer där frågorna ger informanterna möjlighet att reflektera och ge sina uppfattningar kring innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultat Resultatet visar att generella uppfattningar om innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd som, avvikande beteenden och där barnen inte uppnår förskolans normer och förväntningar. Dessa beteenden beskrivs som kognitiva störningar, språk och kommunikation, koncentrationssvårigheter och utåtagerande beteenden. Resultatet visar också att stora barngrupper, en upplevelse av brist på tid och resurs samt vilken kunskap och utbildning man har är faktorer som uppfattas påverka arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uppfattar att de behöver anpassa verksamheten i form av mindre grupper, säranpassningar och med verktyg som TAKK och bildstöd. Vidare visar resultatet dilemman som uppstår i samarbetet med olika instanser, förskollärarna får redskap för att arbeta med dessa barn men inte hur det kan appliceras i verksamheten.

This study is about the work in the preschool adapted to children in need ofspecial support. The purpose of this study is to investigate how the variousprofessions within the preschool's operations work to promote an equallearning environment adapted to children in need of special support, as well aswhat limitations arise. The study is qualitative and has been based on semistructured interviews. The theoretical framework the study is based on isPractical epistemological analysis as the study's three central concepts arequalification, socialization and personality development which can becompared in relation to the curriculum's three concepts of learning, care, anddevelopment. These three concepts have great importance in relation to thework with learning environments adapted to children in need of specialsupport. The theory is based on meaning creation, which in the results of thestudy we get to see is important in the design of the learning environment. Theresults of the study show that when designing the learning environment, it isimportant to start from the needs that exist in order to create an equal learningenvironment that will benefit every child. It is important to know what you aredoing and why in order to develop the learning environment. Knowledge isimportant and by working together with the work team with their variousknowledge, experiences and competences, they constantly strive to create anenvironment that benefits and is the best for the children.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd, samt hur de beskriver sitt arbete för att inkludera alla barn i förskolan. Studien har utgått från ett relationellt-, ett kategoriskt och ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik. Undersökningsfrågor besvarades genom semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare från fem svenska kommuner. Insamlade data analyserades genom tematisk innehållsanalys, vilket genererade tre teman; Barn i behov av särskilt stöd, Vad inkludering innebär, samt Strategier för inkludering. Resultatet styrks av tidigare forskning och visar att begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering förstås på olika sätt beroende på förskollärares specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar även att detta får konsekvenser för vilka metoder och strategier för inkludering som används, men att även barngruppsstorlek, tid och kompetens är avgörande inkluderingsfaktorer. Slutsatsen visar att förskollärare är en av de viktigaste faktorerna för inkludering då deras perspektiv på specialpedagogik, samt nivå av engagemang och kompetens är avgörande för inkludering av alla barn i förskolan. Slutsatsen visar även att organisatoriska och ekonomiska faktorer påverkar möjligheten till inkludering i förskolan. För ökad inkluderingsgrad behövs därmed ett relationellt perspektiv samt reform av rådande utbildningssystem. / The purpose of the present study was to investigate preschool teachers' perceptions of children in need of special support, as well as how they describe their work to include all children in preschool. The study has been based on a relational, a categorical and a dilemma perspective on special pedagogy. Survey questions were answered through semi-structured interviews with ten preschool teachers from five Swedish municipalities. Collected data were analyzed through thematic content analysis, which generated three themes; Children in need of special support, What inclusion means, and Strategies for inclusion. The result is supported by previous research and shows that the concepts of children in need of special support and inclusion are understood in different ways depending on the preschool teacher's special educational perspective. The results also show that this has consequences for which methods and strategies for inclusion are used, but that also child group size, time and competence are decisive inclusion factors. The conclusion shows that preschool teachers are one of the most important factors for inclusion as their perspective on special pedagogy, as well as level of commitment and competence are decisive for the inclusion of all children in preschool. The conclusion also shows that organizational and financial factors influence the possibility of inclusion in the preschool. For an increased level of inclusion, a relational perspective and reform of the current education system are therefore needed.

Inom förskolans värld kategoriseras bland annat barn som har språksvårigheter, utåtagerandebarn eller blyga barn som barn i gråzonen. Gråzonen är en relativt okategoriserad gruppbarnsom uppvisar någon form av avvikande beteende gentemot den övriga barngruppen eller normsamhället. I detta examensarbete undersöks förskolepedagogers erfarenheter och tankar om barn i gråzonen för att få kunskap om förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd.Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares förutsättningar för att arbeta med barn ibehov av särskilt stöd. I uppsatsen genomförs semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskolepedagoger. Respondenterna har mellan 10 års till 41 års erfarenhet av att arbeta inom förskoleverksamhet och intervjuerna genomfördes i södra Sverige. Samtliga respondenterna har ett stort intresse för barn i behov av särskilt stöd. Genom den fenomenologiska teorin belyses förskolepedagogerna upplevelser om barn som har i behov av särskilt stöd i det praktiska livet.  I studiens resultat visas hur förskollärarna kämpar för förbättrade villkor och förutsättningar för att kunna tillgodose varje barns behov av särskilt stöd. Studien visar att grunden för att möjliggöra tillämpning av särskilt stöd till ett barn är genom att arbeta med inkludering, men framför allt, genom att dela upp barnen i mindre grupper. Att arbeta i mindre barngrupper är dock något som respondenterna upplever inte är möjligt alla gånger. Glappet mellan vad som fungerar bra och det praktiska genomförandet återfinns i forskningen. Fyra av sex respondenterna upplever att forskningen kan vara långt ifrån verkligheten. Förskollärarna upplever även att det finns brist på resurser för att kunna arbeta med barn i behov av särskilt stöd, samt att de önskar att få bredare kunskap om barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget visar den här uppsatsen att tillämpning av särskilt stöd kan liknas vid en hierarki som gör att barn i gråzonen kan osynliggöras eller hinns inte att tillämpas. / In the world of pre-school education, children are often categorized as those with language difficulties, those who are aggressive, or those who are shy; these children are referred to as being in the greyzone. The greyzone encompasses a relatively unclassified group of children who show some form of deviant behavior compared to the rest of the child group or societal norms. This thesis examined pre-school educators’ experiences and thoughts regarding children in the greyzone to gain knowledge about the pre-school’s work with children in need of special support. The purpose of the thesis is to invistigate pre-school teachers’ conditions for working with children in need of special support. Semi-structured interviews are conducted with six pre-school educators. The respondents have between 10 and 41 years of experience working in pre-school education, and the interviews were conducted in southern Sweden. All respondents have a significant interest in children in need of special support. Through phenomenological theory, the pre-school educators’ experiences of children in need of special support in practical life are highlighted. The study’s results show how pre-school teachers strive for improved conditions and prerequisites to meet each child’s need for special support. The study indicates that the foundation for enabling the application of special support to a child is through working with inclusion, but primarily through dividing the children into smaller groups. However, working in smaller groups is something that the respondents feel is not always possible. The gap between what works well and practical implementation can be found in the research. Four out of six respondents feel that research can be far from reality. The pre-school teachers also feel that there is a lack of resources to work with children in need of special support and that they wish to gain broader knowledge about children in need of special support. Overall, this thesis shows that the implementation of special support can resemble a hierarchy that may render children in the greyzone invisible or not adequately addressed.

The aim of our study is to examine how pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschools and how they work with special education to include children in need of special support. We will do this by conducting interviews with seven different pedagogues at different preschools in Stockholm city which we will compare to each other. Our study is a qualitative research and with our data collection, we have chosen to focus on data in the shape of interviews and interpretive analysis to gain a deeper understanding and knowledge about our chosen topic. We have used these following questions as the starting point of our research:1. How can pedagogues approach when working with special education in children’s groups?2. What kind of view do pedagogues have with children who are in need of special support and how can it be understood from a relational perspective?3. In what way do pedagogues deal with inclusion and exclusion in the preschool?4. Are there any differences or similarities between these preschools? And what can this be due to? We have also chosen the relational perspective as our starting point in our study. In our research this means that children can be understood in relation to the environment and to the current context. It involves an understanding of the surroundings, the environment and the context affecting the individual. This means that we should understand human actions in communications and interactions with others. The conclusion of our study shows a larger perspective with both similarities and differences in how pedagogues work with special education, their views on children in need of special support and how they deal with inclusion and exclusion inthe preschools.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt grundsärskolan utifrån följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse? Utifrån syfte och frågeställningar valdes en metodtriangulering där fem speciallärare intervjuades utifrån semistruktur, enkät skickades ut till alla lärare vid kommunens F-9 skolor därefter genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra lärare för att få en fördjupad förståelse för studiens forskningsområde. Studiens teoretiska referensram utgår från begreppet likvärdighet. Gällande styrdokument beskriver likvärdighet utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompensatorisk. I studien framkommer att efter Skolinspektionens granskning av kommunen har arbetet med och rutiner kring att utreda elevers behov av särskilt stöd förbättrats. Det framgår också att den pedagogiska utredningen genomförs till stor del enligt styrdokumentens riktlinjer. Dock beskrivs i denna studie en begränsad erfarenhet av att utreda grundsärskoleelevers behov av särskilt stöd som grundar sig i avsaknad av måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien har en förhoppning om att tydligare rutiner kommer att ge eleverna bättre stödinsatser men det framkommer också att de har erfarenhet av att bristande resurser och kompetens kan spela en avgörande roll för om skolan kan erbjuda eleven kompensatoriskt stöd. / The purpose of this study is to describe and analyze teachers and special needs teachers experiences of and perceptions with respect to working with educational assessment in elementary school and special needs school based on the following research questions: What experiences do teachers have from performing educational assessments according to current guidelines for assessment of elementary school and special needs school pupils need of special support? What perceptions do teachers have regarding the educational assessments importance for supporting pupils goal completion? Based on the purpose and questions a mixed method approach was chosen. Five special needs teachers were interviewed by semi structure and a poll was sent out to all teachers in the municipality F-9 schools and after that a focus group interview was performed with four teachers to get a deeper understanding of the research area of the study. The theoretical reference for this study originates from the concept of equivalence. Current regulatory documents describe equivalence based on three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and education shall be compensatory. In the study it reveals that after Schools Inspectorate review of the municipality the work with routines for assessment regarding pupils with special needs have been improved. It also reveals that the educational assessment is being performed according to the regulatory documents guidelines. However, this study describes a limited experience of assessing special needs pupils need of special support based on lack of goal completion. The persons interviewed in the study have an expectation that more clear routines will give the pupils better support contribution, but it also reveals that they have experience that lack of resources and competence can have a crucial role if the school can offer the pupil compensatory support.

<p>The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with<strong> </strong>how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.</p><p>This study is based on Urie Bronfenbrenners theory <em>The ecology of human development.</em> The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed.</p><p>The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they<strong> </strong>need in order to achieve their future goals.</p> / <p>Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål.</p><p>Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.</p>

The purpose of this study was to examine how teachers see the use of action plans for students in need of special support in physical education. The questions used were: What do the teachers consider being the causes for students not reaching the objectives in physical education? What experiences do four teachers have considering the work with action plans for students in need of special support? And, what experiences have one chosen head of school about establishing action plans for students in need of special support? To reach the answers to these questions qualitative interviews were made with four teachers from different schools. The interviews deal with the teachers views on assessment, curriculum, and the work with action plans for students in need of special support. The results show that that the underlying causes for students not reaching their objectives was either lack of participation or difficulties in certain parts of the subject. Despite this, the teachers write very few action plans even though it appears there are students in need of special support. The head of school whom were interviewed had both knowledge and confidence in working with these types of issues but was rarely informed that there were students in need of special support in physical education.        The conclusion of the study is that the teachers in the survey in most of the cases choose to help and support a student in need of special support without including the principal in the process. In addition the difficulties in grading student in physical education according to the teachers, is grounded in a vague national syllabus for physical education. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på arbetet med åtgärdsprogram för de eleverna med behov av särskilt stöd inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som användes var: Vilka anser lärarna är de bakomliggande orsakerna till att elever inte når målen i Idrott och hälsa? Vilka erfarenheter har fyra utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa med arbetandet kring utformningen och uppföljningen av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd i ämnet Idrott och hälsa? Samt, vad har en utvald skolledare för erfarenheter av upprättande av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd? För att få svar på dessa frågeställningar gjordes fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika på fyra olika skolor.  Detta för att få en djup och bred bild av problemet som undersöks. Texten behandlar lärarnas syn på bedömning, kursplanen samt arbete med åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till att elever är i behov av stöd är antingen att de väljer att inte delta eller att de har svårigheter i vissa moment. Lärarna skriver dock enbart i enstaka fall åtgärdsprogram trots att de även framkommer att det ofta finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledaren intervjuades visade både kunskap och trygghet i hur man i ledningsposition arbetar med elever i behov av särskilt stöd men det är sällan denne får några indikationer på att åtgärdsprogram eventuellt krävs i Idrott och hälsa. Studiens slutsats är att lärarna i undersökningen i en klar majoritet av fallen då det visar sig att en elev är i behov av stöd väljer att internt hjälpa och stötta elever i Idrott och hälsa utan att blanda in skolledning i processen, samt att mycket av bedömningssvårigheterna i ämnet Idrott och hälsa enligt lärarna, grundar sig i en otydlig kursplan.