The purpose of this study is to investigate preschool teachers' communication and treatment with children in preschool. With questions about how pre-school teachers experience the communication and what meaning they consider communication in the day-to-day activities. Sociocultural theory is used to study the communicative activities and from a phenomenological perspective, the phenomenon is described. The hermeneutic perspective conveys the experiences of the phenomenon. The methods used for the study were through qualitative interviews with preschool teachers, which consisted of structured questions and with open follow-up questions. Qualitative interview ideas were chosen when questions were made for more open answers and where the experiences form the basis of the phenomenon of communication. The result showed several different themes that formed the basis for sustainable communication in preschool. The conclusion or the very essence of the phenomenon of communication was based on the interpretative phenomenological analysis; Possibility of sustainable communication, where prototypes like time, child vision and, among other things, cooperation showed the necessity for making sustainable communication with the children in preschool and especially for children in need of special support. / Syftet med denna studie handlar om att undersöka förskollärares kommunikation och bemötande med barn i förskolan. Med frågeställningar om hur förskollärare upplever kommunikationen och vilken betydelse de anser kommunikationen har i den dagliga verksamheten. Genom sociokulturell teori studeras de kommunikativa aktiviteterna och utifrån ett fenomenologiskt perspektiv beskrivs fenomenet. Det hermeneutiska perspektivet förmedlar upplevelserna i fenomenet. Metoden för studien skedde genom kvalitativa intervjuer med förskollärare som bestod av strukturerade frågor och med öppna följdfrågor. Kvalitativ intervjuguide valdes då frågorna är gjorda för mer öppna svar och där upplevelserna utgör grunden för fenomenet kommunikation. Resultatet visade på flera olika teman som utgjorde grunden för en hållbar kommunikation i förskolan. Slutsatsen eller själva essensen av fenomenet kommunikation blev utifrån analysen interpretativ fenomenologisk analys; Möjliggörande av hållbar kommunikation, där prototeman som tid, barnsyn och bland annat samarbete visade på det nödvändiga för att möjliggöra en hållbar kommunikation med barnen i förskolan och speciellt utifrån barn i behov av särskilt stöd.

My essay begins with a story of one day in pre-school class. It is about how I, as a preschool teacher, find it challenging to work with inclusion of children in need of special support. It is also about the feeling of inadequacy experienced by a teacher, single handedly covering a proportionally large group of children. I discuss the hard work of building relationships in a school intended for everyone, when operating in the periphery of a cost-effective budget policy, where efforts of achieving inclusion is no longer allowed to come at a cost.   The method used herein, is essay writing, and my objective is to deliver a qualitative, experienced-based essay that begins with a true story from my professional life. When working with the text, I am obliged to put an end to what is happening in particular, and problematic situations. This provides me with perspective, allows me to reflect around the situations, and I am given a chance to take a step back and discover and reflect on matters from a new angle, not previously considered or reflected upon.   My main questions are: How is the preschool teacher expected to work with inclusion of children in need of extra support, in preschool class? In what way is the possibility to create relationships with all pupils in preschool class affected by the school budget, or lack thereof? What does it mean for a child to succeed in pre-school? / Min essä inleds med en berättelse om en dag i förskoleklass. Den handlar om hur jag som förskollärare upplever det svårt att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd, och om känslan av otillräcklighet som ensam lärare i en stor barngrupp. Jag skriver om det svåra i att bygga relationer i en skola ämnad för alla, i skuggan av en kostnadseffektiv skolbudget där inkludering inte längre får kosta.   Metoden för mitt examensarbete är essäskrivande och jag skriver en erfarenhetsbaserad essä som inleds med en berättelse från min yrkeserfarenhet. När jag skriver i essäform får jag sätta ord på vad som händer i en eller flera situationer som jag upplever som problematiska. Jag får syn på ett dilemma jag vill reflektera kring och med skrivandet får jag en chans att ta ett steg tillbaka och se det jag inte hunnit se, och tänka tankar jag inte hunnit tänka.   Mina huvudsakliga frågeställningar är:Hur förväntas förskolläraren arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Hur påverkar skolans ekonomi chansen för mig som lärare att skapa relation till alla elever i förskoleklass? Vad innebär det för ett barn att lyckas i förskoleklass?

The purpose of this study is to generate further knowledge about preschool teachers' work with newly arrived children who are in need of special support. Presently, there is a small amount of research in this subject and therefore I think it is a relevant topic to study. The study is conducted with semi structured interviews as a qualitative method for accessing the preschool teachers’ description of their work with newly arrived children in need of special support due to disabilities. It appears that it is a challenge for preschool staff to know what the need for special support is based on, whether due to disability or of being a refugee and the difficulties it contains. In order for preschool teachers’ to have the opportunity to use appropriate support, they need to have knowledge of the child's background and they also need to have well function communication with the parents. It is usually the staff at the preschool who first notice when a child needs supplementary support. With the preschool teachers' descriptions this study examines what perspective preschool teachers’ have on their work with newly arrived children in need of special support. This is done with help of four different special educational perspectives. This study shows that it is important to have good cooperation between preschool and parents, the parties are then dependent on well-functioning interpretive opportunities for the cooperation to function, which turns out to be varied.

No description available.

This study aims to find out how children in need of special support are being treated during their time in preschool. The focus is on how the educators approach these children, attempt to create an inclusive environment for all children, and how the preschool's management supports the staff in their work with children who need some extra support, for example with external actors or other types of resources. The study focuses mainly on those children who have no established diagnosis, but who for some reasons or another are in need of special support that may be for a shorter or longer periods of time as needed. We will also find out how educators and management collaborate with external actors as well as guardians of children with diagnoses. We have used Urie Bronfenbrenner's developmental ecological theory as well as the relational and the compensatory perspective for understanding and analyzing our empirical material. The study was conducted by questionnaires sent to all educators at the preschool and as well as on site observations was done at the specific preschool.   We attempt to ascertain if it is a requirement for the child to have an established diagnosis to get the proper support needed to manage preschool activities. The study found that the educators are knowledgeable and have good ambitions about how the activities should be designed to make every child feel included. However, it seems to be difficult to apply in practice because of various reasons such as lack of staff and large groups of children.                   Keywords: Preschool, children in need of special support, preschool environment, pedagogy's approach, resources.

I den här essän har jag utgått från ett dilemma från verkligheten. Som jag uppfattar som svårt. Det handlar om barn i gråzonen med extra behov av stöd. De här barnen ser jag som en pedagogisk utmaning och de utmanar min kompetens dagligen. Jag kommer även se på de pedagogiska svårigheterna det är att på ett bra sätt inkludera dem i verksamheten. Hur bemöter vi barn som är introverta eller de som har ett utåtagerande beteende i förskolan? Jag har vänt blicken mot mig själv och analyserar mitt förhållningssätt och hur jag bemöter barn med utmanande beteende. Jag har reflekterat över mina känslor av att inte räcka till och tillkortakommanden när det kommer till barn som utmanar. Jag har i den här essän försökt belysa det komplexa i situationen där olika faktorer som, kompetens, tid, reflektion, gruppstorlek och synsätt på barnen kan påverka dem negativt i framtiden. Jag har även försökt att analysera hur jag kan arbeta i framtiden för att inkludera de här barnen på ett bra sätt. / In this essay, I have assumed a dilemma that I find difficult based on my own reality. Its about children in the grey zone with the need for additional support. I see these children as an educational challenge and they challenge my skills on a daily basis. I will also look at the educational difficulties of including them in the preschool in a good way. How do we respond to children who are introverted or those who have an outward hyperactive behavior in preschool? I have taken an introspective approach and analyzed how I treat children with challenging behavior. I have reflected on my feelings of not being sufficient and my shortcomings when it comes to children who challenge. In this essay I have tried to highlight the complexity of the situation where various factors such as, competence, time, reflection, group size and approach to children for which may affect them negatively in the future. But I have also tried to analyze how I can think and act in the future to include these children in the best way.

Syftet med den här studien är att ge en överblick i hur fritidshemslärare förhåller sig till ett inkluderingsuppdrag samt hur de arbetar med inkludering av elever med olika funktionsvariationer.  De frågeställningar som kommer att tas upp i studien handlar om hur fritidshemslärare implementerar inkludering i praktiken, under de aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Studiens metod bygger på en kvalitativ undersökning och består av fem intervjuer och två observationer genomfört med hjälp av fritidshemslärare, på fem olika skolor i samma kommun i Stockholmsregionen.  I intervjuerna påvisades det av fritidshemslärarna, att alla elever med olika funktionsvariationer är likvärdiga och att de behöver ha en individanpassad undervisning vilket ska bemöta elevernas olika behov. Under intervjuerna, framförs ett behov av allmän kunskap om de olika funktionsvariationerna där erfarenhet bör utökas, genom en bredare utbildning av praktiska moment i skolan angående elever med olika funktionsvariationer. / The purpose of this qualitative study is to create an understanding about how a leisure center teacher relates to an inclusion assignment and how they work with inclusion of pupils with disabilities. The questions asked in this study implement inclusion in the internship during the activities that are offered at the leisure center. The method is based on qualitative research and consists of fine interviews and two observations, implemented with the help of leisure center teachers performed in the same municipality in Stockholm. It was proven by leisure centre teachers that pupils with different disabilities are of the same value. That they need an individually adapted education, which shall include the students' special needs. During the interviews, the necessities are presented general knowledge regarding the different disabilities, where Experience should be extended. Through a greater education of practical activities in school concerning pils with functional variations.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutade 2019 att alla kommunala skolor senast hösten 2023 ska ha inrättat en lokal särskild undervisningsgrupp. Syftet med denna studie var att kartlägga om och i så fall hur särskilda undervisningsgrupper har organiserats och hur de används på mellan- och högstadiet i Stockholms stads grundskolor. Studien är kvantitativ och den övergripande teorin beskrivs som en sociokulturell ram runt ett specialpedagogiskt perspektiv som innehåller både ett kompensatoriskt och kritiskt synsätt och som tillsammans bildar ett dilemmaperspektiv.  Respondenter utgjordes av rektorer och/eller organisatoriskt ansvariga för särskilda undervisnings grupper inom Stockholms stads kommunala grundskolor och datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till samtliga 57 kommunala mellan- och högstadieskolor och 19 skolor valde att svara. Insamlad empiri sorterades utifrån studiens frågeställningar, analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och presenterades i tabell- och diagramform. Resultatet visar att majoriteten av skolorna hade flera särskilda undervisningsgrupper och att det oftast var biträdande rektor som hade det organisatoriska ansvaret för dessa grupper. De kompetenser som i hög grad var representerade i skolornas undervisningsgrupper var grundskollärare och ämneslärare. De vanligaste orsakerna till att elever hade helt eller delar av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper var beslut om särskilt stöd och hög skolfrånvaro. Studien visade även på att pojkar var överrepresenterade i dessa grupper och att den här sortens särskilda stödinsats ökar med stigande ålder. / The political majority in the city of Stockholm decided in 2019 that all municipal schools must have established a local special teaching group by autumn 2023 at the latest. The purpose of this study was to survey how, and if, special teaching groups have been organized and how they are used at Stockholm's elementary schools. The study uses a quantitative method and the overall theory is described as a socio-cultural framework around a special educational perspective that contains both a compensatory and critical approach and which together form a dilemma perspective. Respondents consisted of principals and/or organizationally responsible for special teaching groups from the municipal elementary schools in the city of Stockholm, and the data collection method was a digital survey. The questionnaire was sent to all 57 municipal elementary schools and 19 schools chose to respond. Collected empirical evidence was sorted based on the study's questions, analyzed using descriptive statistics and presented in table and diagram form. The results showed that the majority of schools had several special teaching groups and that it was usually the assistant principal who had the organizational responsibility for these groups. The competencies that are highly represented in the schools' teaching groups were primary school teachers and subject teachers. The most common reasons why students had all or parts of their education in special teaching groups were decisions on special support and high absence from school. The survey also shows that boys were overrepresented in these groups and that this type of special support effort increases with increasing age.

No description available.

This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.