Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool.   Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children.   Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus.   A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.

Svenska myndigheter och kommuner arbetar utifrån miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med att minska användning och exponering för hälso- och miljöskadliga ämnen (Miljömål, 2016). På delegation från regeringen har Kemikalieinspektionen upprättat en handlingsplan för att nå miljömålet. Handlingsplanens fokus riktas till stor del mot kemikalier i barns vardag. Gävle kommun är i uppstartsfasen av arbetet inom förskolor, för att fortsätta arbetet strukturerat och med god prioritering så bör ett utgångsläge med riskområden inom förskolan identifieras. I det här examens arbetet inom miljöteknik genomförs en inventering av Kemikaliesmart förskola där 19 kommunala förskolor i Gävle kommun, med målet att identifiera riskområden och barns utsatthet för kemikalier i förskolan. Ett samarbete med Utbildning Gävles miljöstrateg har givit kontaktnät och ekonomisk möjlighet för personal vid de enskilda förskolorna att medverka under inventeringen. Den färdiga rapporten lämnas till verksamheten att använda som underlag vid prioriteringar i arbetet med kemikaliesmart förskola. Genomförandet sker med en befintlig mall från Naturskyddsföreningen som grund (Naturskyddsföreningen, 2013). Inventeringen görs i två etapper, en intervju inför inventeringen och inventering av lösöre och till viss del byggnadstekniska detaljer som golv- och väggytor. Inventeringen av lösöre består av cirka 100 frågor som ställs och undersöks vid varje förskola, de sammanfattas i tabellformat med beskrivande text. Därifrån lyfts eventuella riskområden, som stödjs genom underlag från Svenska myndigheter eller forskning. Diskussionen påvisar svårigheter som uppstår vid val av produkter då innehållsförteckningar är svåra att tyda eller obefintliga. Men också hur rutiner kring städ, tvätt och vädring kan påverka inom de identifierade riskområden. Riskområden som enligt mål och slutsats identifierats är skildrade genom typ av skadligt ämne eller negativ hälsopåverkan. Identifieringen gav sex olika områden: Flamskydds-, vatten- och fläckavvisande medel, Kemikalier från plast, Allergiframkallande ämnen, Polycykliska aromatiska kolväten, Bly och Kvicksilver. För dessa områden redogörs vilka typer av produkterkategorier som är berörda och vilken typ av hälsorisk de innebär. / Swedish authorities and municipalities are working on the basis of the environmental quality objective non-toxic environment by reducing the use and exposure to health and environmental pollutants (Miljömål, 2016). The Swedish Chemicals Agency, on commission by the government, has drawn up an action plan to achieve the environmental objective. The Action Plan's focus is mainly on achieving a non-toxic everyday environment for children. Thru identication of riskareas, the preschools in Gävle will be able to get a good structure for the work to be done. In this diploma work in Environmental technology an inventory of Chemical Smart preschools is conducted. Nineteen municipal kindergartens in the city of Gävle are examined, with the goal of identifying areas of risk and vulnerability of children to chemicals in the preschool environment. A collaboration with the department of Education Gävle ́s environmental strategist has provided contacts and economic opportunity for the staff at the individual preschools to participate during the inventory. The final report is submitted to the department and its preschools to use as the basis of the priorities in the work of chemical smart preschool. The implementation is done with an existing template from the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen, 2013). The inventory is made in two stages, an interview before the inventory and inventory of chattels and some architectural details such as floor and wall surfaces. The inventory of chattels consists of approximately 100 questions asked and examined at each nursery, they are summarized in table format with descriptive text. Areas of risk are identified based on supported data from Swedish authorities or research in the subjected area. The discussion demonstrates the difficulties that arise in the choice of products when the contents are difficult to decipher or inaccessible. But also how the routines for cleaning, washing and airing can influence the identified risk areas. Risk areas according to the objectives and conclusions identified are depicted by type of substance or negative health effects. The identification gave six different areas: Flameproof, water and stain repellents, Chemicals from plastics, allergens, Polycyclic aromatic hydrocarbons, lead and mercury. These areas outline the types of product categories that are of concern and what kind of health risk they entail.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tillåtande, tillgänglig och föränderlig litteraturen är i förskolans miljö. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med förskollärare, samt genom observation och dokumentation av litteraturens placering med hjälp av foton. Resultatet visar att förskolorna har litteraturen nära platsen för vila, för att litteraturen ska vara tillgänglig och nära till hands när barnen och pedagogerna ska läsa. Litteraturen är i barnens höjd vilket gör att de kan plocka till sig litteraturen när de önskar. Utöver litteraturen i samband med platsen för vila, har några avdelningar fördelat litteratur på resten av avdelningen. Två av avdelningarna har litteratur i näst intill alla rum för att den ska vara tillgänglig för barnen överallt, även i leken. På några förskolor är litteraturens miljö ständigt i förändring, medan de på andra nästan aldrig förändrar miljön. Förskollärarna är medvetna om litteraturens och miljöns betydelse för barnen, dock speglas detta inte alltid i verksamheten. Förskollärarna är alltså medvetna om syftet till litteraturplaceringen i olika grad. / The main purpose with this survey is to review how variable, available and allowable the literature is in the preschool environment. When having interviews with preschool teachers and through observation and documentation of the placement of the literature by photos, the answers to the main questions have been answered. The result showed that the preschools have literature next to the place for rest because it´s supposed to be close while reading for the children. The literature is in available height for the children so they can reach the literature. Except the literature by the resting place some of the preschool teachers have placed the literature in every room so it is available everywhere in the preschool, even in the children’s play environment. The preschool teachers were aware of the meaning of the surrounding and the literature for the children, unfortunately this didn´t always reflect in the preschool environment. The preschool teachers were aware of the purpose and the placement of the literature in different degrees.

This study aims to find out how children in need of special support are being treated during their time in preschool. The focus is on how the educators approach these children, attempt to create an inclusive environment for all children, and how the preschool's management supports the staff in their work with children who need some extra support, for example with external actors or other types of resources. The study focuses mainly on those children who have no established diagnosis, but who for some reasons or another are in need of special support that may be for a shorter or longer periods of time as needed. We will also find out how educators and management collaborate with external actors as well as guardians of children with diagnoses. We have used Urie Bronfenbrenner's developmental ecological theory as well as the relational and the compensatory perspective for understanding and analyzing our empirical material. The study was conducted by questionnaires sent to all educators at the preschool and as well as on site observations was done at the specific preschool.   We attempt to ascertain if it is a requirement for the child to have an established diagnosis to get the proper support needed to manage preschool activities. The study found that the educators are knowledgeable and have good ambitions about how the activities should be designed to make every child feel included. However, it seems to be difficult to apply in practice because of various reasons such as lack of staff and large groups of children.                   Keywords: Preschool, children in need of special support, preschool environment, pedagogy's approach, resources.

This thesis is a study on how to design a multipurpose preschool room, where the  organization and structure of the room communicates its functions and purpose. The purpose with the study is to design a room that can be a tool for the preschool teachers and that helps children develop their curiosity and learning skills. The specific case takes place at Krongatan preschool in Eskilstuna. The study evolves around theories about form, colour, light and how it can be used in the design of a multipurpose preschool environment. The study also includes theories about affordance, design principals, spatial elements and organization of preschool environments. Empirical data has been collected through interviews, spatial analysis and observations. The theories together with the collected empiric data have resulted in a design proposal. The proposed design consists of spatial elements to make the environment legible and create an environment that invites to different activities. / Det här examensarbetet undersöker hur ett multifunktionellt förskolerum kan utformas för att kommunicera och stödja olika aktiviteter. Förskolerummet används till både aktiva och lugna aktiviteter och ska vara ett hjälpmedel för att stödja barns lärande och utveckling. Genom att rummet kan kommunicera sina funktioner ger det möjlighet för barnen att förstå och använda rummet. På så sätt kan pedagogerna använda rummet som ett redskap. Studien har genomförts i samarbete med Krongatans förskola i Eskilstuna. Den undersöker hur de rumsliga elementen färg, ljus och form kan användas i utformningen för att skapa ett multifunktionellt rum. Studien tar även upp teorier om affordance, designprinciper, rumsliga element och utformning av förskolemiljöer. Empiriska data har samlats in genom intervju, rumsanalys och observation. Teorierna tillsammans med den insamlade empirin har resulterat i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget består av rumsliga element som tydliggör rummets olika delar och bjuder in till olika aktiviteter.

The study is a qualitative literature analysis with the purpose of examining how children and preschool pedagogues were portrayed in picture books that take place in the preschool environment, based on gender perspectives. To define the material, books that take place in the preschool environment had been selected. The purpose of the study was also to examine how relationships between children and preschool pedagogues were portrayed, from a gender perspective. And whether there was a difference between the gender portrayals depending on the year when the book was published. The picture book analysis has created an understanding of how preschool pedagogues can work gender pedagogically with literature as a tool, together with the children. The analysis and the results have shown that there are variations in how gender and gender roles were portrayed in the picture books. It also showed that there are picture books that are gender conscious and that some maintain and enhance gender roles.

Litet rum stor funktion är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning. I studien undersöks hur ett multifunktionellt förskolerum kan utformas för att bjuda in till och stödja dess funktioner samt underlätta skiftet mellan de olika aktiviteterna. Syftet med utformningen är att skapa en tydlig och inbjudande miljö för förskolebarnen att vistas i samt att underlätta pedagogernas arbete. Designarbetet utgår från ett rum på avdelningen Vatten på Krongatans förskola i Eskilstuna. I dagsläget uppfyller inte rummets utformning användarnas behov och det är inte anpassat för de funktioner som ska finnas där. Kvalitativa intervjuer och en analys av rummet har genomförts för att identifiera behoven som ligger till grund för arbetet. Studien har även baserats på teorier och tidigare forskning om de rumsliga designelementen färg, ljus, form och material samt teorier om affordance, gestaltlagar och designprinciper. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag för det multifunktionella förskolerummet tagits fram. Förslaget består bland annat av flexibla lösningar och designelement som valts utifrån teorier i syfte att gestaltningen ska uppfylla användarnas behov samt skapa förutsättningar för att lösa det praktiska informationsdesignproblemet. / This thesis is a study on how to design a multifunctional preschool room in order to make it inviting to its users and to support its functions as well as facilitate the shift between the various activities. The purpose of the design work is to create a legible and inviting environment for preschool children to stay in and to facilitate the teachers' work. This study is based on a specific room at Krongatan preschool in Eskilstuna, Sweden. The current design of the room is not supporting the users’ needs and it is not adjusted to the several activities that are supposed to be performed there. The study is based on qualitative interviews and an analysis of the room to identify the users’ needs. It is also based on theories and previous research about the spatial design elements colour, light, form and material, as well as theories of affordances and design principles. Based on these theories and methods, a design proposal for the multifunctional preschool room has been developed. The proposed design consists of a number of flexible solutions and design elements that are selected from theory in order to accomplish an environment that meet the users’ needs and creates conditions to solve the practical problems.