<p>Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?</p><p>Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.</p><p>Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.</p>

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process? Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild. Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.

Abstract Title: It is not necessary to be the best, but I don’t want to be average Author: Maja Benca &amp; Emma Ender Tutor: Hedvig Ekerwald Purpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32. Main results: The thesis results showed that the stress and demands are experienced individually and differently from person to person depending on ability and how individuals manage their stress. A correlation could be found between the demands and stress in the informants' subjective stories, and how they are being affected. In addition to this, we could also find that there is an imbalance and conflict between social life and studies, as they have to give their studies first priority. How informants present themselves and what their goals are, is also explored in this bachelor thesis. Number of pages: 50 Course: Social psychology C, Institution of Sociology, Uppsala University Period: Spring 2014 Keywords: Stress, demands, goal, impression, looking glass self, law students, master of laws, coping

Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.

The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.

Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie var att undersöka nedstämdhet bland studenter som läser Samhällsvetenskapliga programmet och Ingenjörsprogrammet vid Karlstad Universitetet. Syftet var att undersöka studenternas psykiska hälsa/ohälsa, samt att få en ökad kunskap och förståelse för de orsakerna som skulle kunna bidra till att studenterna skulle kunna känna sig nedstämda. Vidare syftet var att undersöka om det finns någon skillnad och likhet mellan de orsakerna som skulle kunna bidra till nedstämdhet bland dessa studenter. Jag har genomför en enkätundersökning där jag delat ut enkäten till 60 respondenter varav 30 läser Samhällsvetenskapliga programmet och 30 Ingenjörsprogrammet. Det insamlade materialet som jag fick från undersökningen visar att respondenterna som läser de två programmen befinner sig i ett psykiskt tillstånd som inte är så positiv, det vill säga att det finns flera indikatorer som säger att studenterna har drabbats av nedstämdhet. Dessa indikatorer är att studenterna känner sig nervösa, ensamma, oroliga, uttråkade, missnöjda med sin ekonomi, ledsna och flera andra faktorer. Dessa indikatorer har starkt samband med andra faktorer såsom socialnätverk, utbildningens svårighetsgrad, ekonomi samt brist på kontakt med psykologer och kuratorer. Trots att respondenterna mår psykiska dåliga, resultatet visar att studenterna i stort skala har aldrig haft kontakt med kurator eller psykolog. Att prata med kurator eller psykolog är en viktig faktor som kunde förebygga studenternas dåliga psykiska tillstånd. Att inte ha kontakt med kurator eller psykolog kopplar jag med att det finns fortfarande tabu när det gäller psykisk ohälsa eller nedstämdhet. Jag associerar också detta med stämplingsteorin där respondenterna vill undvika att besöka kurator eller psykolog på grund av det finns risk att dem blir stämplat som psykisk sjuka. En annan jätteviktig faktor som kan orsaka nedstämdhet är att respondenterna håller problemen för sig själva och här inser jag att detta sker på grund av skamkänslor. Utifrån det resultatet som jag fick och utifrån socialkonstruktivismens synsätt ser vi att psykisk ohälsan är ett socialt problem som krävs mer insatser. Vidare behövs forskningar som belyser om faktorer som: kön, ålder, livhändelser och kulturell bakgrund, som kan påverka studenternas psykiska hälsa.

Migration is a current subject in today's society. Many people are forced to migrate to a new country, but many of them are moving for other reasons, for example to study, to work or start a family. The aim of this paper is to gain an increased understanding of Arabic speaking female immigrant’s experiences of the adaptation process and whether there is a change in gender identity. The selection consists of Arabic speaking women who have lived in Sweden for a maximum of five years. A qualitative approach has been used and data were collected through interviews and analyzed within the themes that were presented by the research. In analysis, four such themes were identified, such as identity, social relations, cultural differences and migration processes. The result of the study shows that the majority of the respondents perceive that they have been affected by migration, that they have experienced cultural differences in Sweden compared with their homelands and that they are influenced by their social relations. / Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Många människor tvingas fly, men många flyttar även av andra skäl, för att exempelvis studera, arbeta eller bilda familj. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse kring arabisktalande kvinnliga immigranters upplevelser av anpassningsprocessen och huruvida det sker en förändring gällande deras könsidentitet. Urvalet består av arabisktalande kvinnor som flytt från sina hemländer och som har bott i Sverige i högst fem år. En kvalitativ ansats har använts och data samlades in genom intervjuer och analyserades med tematisk analys. Vid analys framkom fyra övergripande teman som var identitet, sociala relationer, kulturella skillnader och migrationsprocessen. Resultatet av undersökningen visar på att majoriteten av respondenterna upplever att de har påverkats av migrationen, att de har upplevt kulturella skillnader i Sverige jämfört med deras hemländer och att de har influerats av deras sociala relationer.