Ungdomar som kommit till Sverige i senare skolår och inte är behöriga för nationellaprogram på gymnasiet kan gå på Språkintroduktion för att lära sig svenska och att tasig vidare i det svenska skolsystemet. För att undersöka hur elever på Språkintroduktionser på språk och för att försöka förstå världen utifrån deras perspektiv anläggs enfenomenologisk ansats med biografisk metod. Med utgång i språkporträtt undersöksåtta elevers uppfattning av språklig repertoar och vilken diskurs som presenteras näreleverna pratar om språk. Resultatet visar att eleverna i undersökningen uppfattar språksom viktigt och självklart samtidigt som det finns en orientering gällande språkanvändningenfrån tidigare språk mot skolspråken engelska och svenska. De tre temasom framträder när eleverna styr samtalet är viljan att göra rätt, viljan att lära sig språkoch tiden som utmaning. Trots att forskningen visar att god inlärning uppnås när eleverkan dra nytta av redan tillägnad kunskap och får använda alla sina språk framhållereleverna aldrig att de har nytta av redan tillägnad kunskap eller sina tidigare språk. Ilikhet med tidigare forskning visar resultatet att Språkintroduktion fungerar som ettväntrum där eleverna vistas i väntan på att lära sig tillräckligt mycket svenska för attkunna ta sig vidare. Det faktum att elevernas identitet inte bekräftas i skolan som rumkan leda till att eleverna inte känner sig delaktiga i skolan och i samhället. När eleverinte kan dra nytta av redan tillägnad kunskap och upplever att de "väntar in” tillräckligakunskaper i svenska för att komma vidare begränsas elevernas möjlighet att utvecklahela sin potential och nå sina mål kombinerat med en fördröjning i tid. Skolan ochSpråkintroduktion har en central roll för att bekräfta elevers hela språkliga repertoaroch uppmärksamma redan tillägnad kunskap så att eleverna kan bygga en stark identitet,ta sig vidare i skolsystemet och nå inkludering i samhället.

No description available.

På introduktionsprogrammet går elever som är mellan 16-19 år gamla och som inte har bott i Sverige i mer än fyra år. Eleverna strävar efter att få betyg för åk. 9 i svenska som andraspråk, matematik och i engelska och i minst fem ämnen till. För att eleverna ska ha en möjlighet att klara av de stora utmaningar som de ställs inför måste ämneslärarna arbeta på med ett språkutvecklande arbetssätt i NO, SO och matematik och stödja eleverna i ämnesspecifika läs-och skrivaktiviteter. Lärarna behöver erbjuda adekvat stöttning för att elevernas kunskapsutveckling ska ske som leder till måluppfyllelse.Undersökningens syfte är att undersöka hur fem ämneslärare arbetar språkutvecklande på språkintroduktionen för att eleverna ska nå goda studieresultat. Studien utgörs av intervjuer och observationer, men även av enkäter som har delats ut till lärarna. Analysen är kvalitativ eftersom frågorna i enkäterna var öppna. Resultatet visar att lärarna mestadels har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen. Eftersom de arbetar på språkintroduktionen har de en förståelse för att de måste lägga fokus på språket även om de arbetar som ämneslärare. Det finns dock stora variationer i hur lärarna arbetar med stöttning och att de har olika uppfattning i hur man stöttar eleverna bäst för att de ska nå goda studieresultat.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.

Denna uppsats är en undersökning av två nyanlända elevgrupper på språkintroduktion, där jag tagit hjälp av den så kallade processbarhetsteorin som verktyg för att bedöma deras språkutveckling. Dessutom vill jag genom undersökningen ta reda på om eleverna verkligen placerats i rätt undervisningsgrupp. Analysen utgår från att hitta ett bra verktyg som är tänkt att underlätta pedagogens arbete med nyanlända elever. Undersökningen har använts teorins språkutvecklingsnivåer och därmed fungerar detta också som ett analysverktyg i undersökningen. För att kunna göra en bedömning av var språkinlärarna befinner sig i sin språkutveckling använder sig denna undersökning av texter som skrivits av 15 personer med svenska som andraspråk.

Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt för att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever och se till att de får en likvärdig utbildning, som de enligt lagstiftning har rätt till. Frågor som rör nyanlända elevers utbildning har börjat höras mer i den allmänna skoldebatten. Många rapporter har visat att nyanlända elever inte får den utbildning som de har rätt till. Arbetets syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av sin skolgång på gymnasiet. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att klara kunskapskraven på nationella program? Vilken form av stöttning anser eleverna vara viktig på Språkintroduktion för vidare studier på nationella program? Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna har analyserats med kopplingar till sociokulturell teori samt specialpedagogiska perspektiv. Studien visade på olika framgångsfaktorer för att lyckas med kraven på nationella program. Framgångsfaktorer som framkom i undersökningen var vikten av att känna en tillhörighet i skolan för att kunna ha förmågan att studera. Det visade sig också att stöttning i form av att läraren erbjuder mallar, modeller och ramar i sin undervisning var positivt. Att eleverna fick visa sina kunskaper på sitt starkaste språk (translanguaging) och muntligt ansågs även det positivt för eleverna. Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt visade sig ha en avgörande betydelse för nyanlända elevers möjlighet att klara kraven på de nationella programmen samt att eleverna behöver mer tid för sina inlämningsuppgifter. Min förhoppning med studien är att synliggöra vad som är framgångsfaktorer på de nationella programmen för att klara en gymnasieexamen

Olander, Maria (2016). Varför gör vi som vi gör? En studie av organisationen kring nyanlända elevers utbildning på Språkintroduktion. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien kan bidra till att lyfta fram organisationens betydelse för de nyanlända elevernas lärande.Studiens syfte var dels att undersöka hur tre gymnasieskolor har valt att organisera sin undervisning för nyanlända elever på gymnasieskolans Språkintroduktion och dels att ta reda på varför man valt att organisera sig på det viset. Frågeställningarna lyder:•Hur organiseras skolgången för nyanlända inom ramen för Språkintroduktion?•Vilka anledningar finns för att organisationen ser ut som den gör?Studien har en systemteoretisk ansats. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer i kombination med ett gemensamt utformande av en organisationsskiss över respektive skolas system för de nyanländas utbildning. Resultatet visar att skolorna uppvisar stor variation när det kommer till själva organisationen av undervisningen. Det skiljer sig framförallt när det kommer till flexibiliteten och den enskilde elevens möjlighet till individuell utbildning. Resultatet visar också på skillnader när det kommer till de bakomliggande anledningarna till organisationsstrukturen och rektorns möjlighet till påverkan. Ett resultat som kan vara intressant att lyfta ur specialpedagogiskt perspektiv, men som inte rör själva studien i sig, är hur liten roll specialpedagogen spelar i frågor som rör organisationen av de nyanlända elevernas utbildning.Nyckelord:nyanlända elever, organisation, systemteori, språkintroduktion, frirum

Nyanlända har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. De är en utsatt grupp, som behöver stöd och vägledning för att förstå det svenska utbildningssystemet. Detta leder till att studie- och yrkesvägledare står inför en utmaning i att guida dessa individer mot önskade studie- och yrkesval. Vi har valt att studera studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter av vägledningen på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Syftet är att belysa vikten av studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever på språkintroduktion. Våra frågeställningar syftar till att ta reda på vad studie- och yrkesvägledare upplever att nyanlända har för möjligheter/begränsningar. Även hur studie- och yrkesvägledare upplever vägledningsarbetet på språkintroduktion.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på språkintroduktion. Vi har valt intervjupersoner från sex olika kommuner, för att få större insikt av deras erfarenheter med denna målgrupp. Utifrån Hodkinson och Sparkes Careershipteori och Gottfredsons karriärteori har vi analyserat det empiriska materialet, även begreppen cooling down, pushing up samt lokal och global förståelse.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att de nyanlända eleverna har behov av att få förståelse om utbildningssystemet och det svenska språket för att senare kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det framkommer att kulturella skillnader kan vara både begränsande och utvecklande för eleverna. Det är av stor vikt att studie- och yrkesvägledarna bekräftar dessa elever och är lyhörda för deras önskningar och samtidigt visar alternativ då deras världsbild kan upplevas något snäv.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål.Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet.