Hög mellanmänsklig tillit kommer med en rad positiva samhällseffekter. Bland unga och bland personer med invandrarbakgrund är dock tillitsnivåerna generellt lägre. Den här studien undersöker tillit till ”de flesta” människor och till institutioner bland nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet, dels genom en enkätstudie utdelad på två gymnasieskolor i Uppsala, dels genom samtalsintervjuer med ungdomar. Syftet är att genom induktiv metod generera hypoteser om tillitsnivåer inom gruppen och om tillitens bestämningsfaktorer. Resultatet från enkätstudien visar en påfallande låg generell tillit. I intervjuer lyfter respondenterna upplevelser av utsatthet och erfarenheter av selektiva institutioner som orsak till låg tillit. Tilliten gynnas däremot av positiva erfarenheter av skolan, vilket stärks av enkätstudien. Slutligen formuleras fem hypoteser om populationen baserade på studiens resultat.

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers erfarenhet av introduktionsprogrammet samt att belysa deras upplevelser av kunskapsinlärning på ett andra språk. Vidare är syftet att synliggöra huruvida eleverna upplever IM som en väg in i gymnasieskolan och i samhället. Studien bygger på kvalitativa metoder med intervjuer från fem elever som går på språkintroduktionsprogrammet. Intervjuerna har skrivits ner och bearbetats. Resultatet analyserar utifrån andraspråksforskning som presenteras i inledningen. Studien visar liksom andra undersökningar att andraspråkselever behöver få möjlighet att utveckla så väl sitt språk som ämneskunskaper. Språket är viktigt för såväl det egna identitetsskapande som gemenskapen med andra elever på gymnasiet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar och utmaningar musiklärare upplever i sin undervisning för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet (SPRINT). Förhoppningen är att få en djupare förståelse för vilka metoder musiklärarna använder för språkutlärning, vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen för nyanlända elever och hur musiklärarnas utsagor kan förstås ur ett interkulturellt perspektiv. Metoderna som har använts är observation och kvalitativ intervju och tre musiklärare deltar som informanter. I resultatet framkommer att informanternas metoder för språkutlärning skiljer sig något men att alla upplever liknande pedagogiska utmaningar som till exempel svårigheter att hinna med allt i kursplanens innehåll och att ge eleverna möjlighet att nå högre betyg. I studiens diskussion lyfts den interkulturella pedagogiken som en möjlighet att bredda kunskapssynen inom musikämnet och ta tillvara på nyanlända elevers erfarenheter samt att motverka reproduktionen av en västerländsk kunskapssyn.

Vårt alltmer mångkulturella samhälle, ställer krav på interkulturell kompetens i undervisnings- och vägledningssammanhang, inte minst i mötet med nyanlända elever på Språkintroduktion. Beroende på elevernas olika skolbakgrund och förutsättningar har många av dessa elever svårigheter att uppnå de kunskapskrav som behövs för att få behörighet till gymnasiet eller fullfölja gymnasieutbildningen. Språkintroduktion kan konstateras vara en komplex verksamhet och därmed finns svårigheter att skapa de förutsättningar som behövs för eleverna att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med interkulturell vägledning med nyanlända ungdomar. Val av teoretisk utgångspunkt i studien är karriärteorin SCCT, dock kommer denna teori mesta att behandla en av frågeställningarna, där den upplevda självförmågan kopplas till självinsikt och motivation hos eleverna. Vidare fördjupas studien i sin helhet, genom koppling av tidigare forskning om kulturmöten och vägledningsstrategier i olika kulturella kontexter. Syftet är att öka förståelsen för dels vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs av respondenterna, dels lyfta de framgångsfaktorer som beskrivs för ett interkulturellt möte. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på Språkintroduktion har genomförts. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna besitter en interkulturell kompetens, vilket innebär att både förhållningssätt och vägledningsstrategi anpassas till den målgrupp de möter. De utmaningar som uppkommer på grund av både språkliga och kulturella skillnader, bemöts genom skapande av förtroendefulla relationer mellan vägledaren och den vägledde samt att hänsyn tas till den nyanländas livssituation. Genom nyfikenhet och uppmuntran kan vägledningssamtalen mynna ut i effektiva möten för att diskutera elevernas framtida studie- och yrkesval. Hur eleven ser på sina möjligheter i det nya landet speglas av hur hen upplever sig klara av att hantera utmaningarna (upplevd självförmåga), där motivationen kan förstärkas för framtida steg. För framtida forskning hade intervjuer med elever på Språkintroduktion varit givande för att få en inblick i deras upplevelse av deras studie- och yrkesval i ett nytt land.

För att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i allmänhet, och nyanlända elevers i synnerhet, behöver all undervisning i skolan präglas av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter. Med andra ord ska inte bara lärare i svenska som andraspråk, utan även ämneslärare, bedriva en undervisning där elevernas språk och kunskaper utvecklas parallellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra ämneslärare på Introduktionsprogrammet språkintroduktion beskriver och reflekterar kring ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, och har en kvalitativ forskningsinriktning, där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ämneslärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktion.Det huvudsakliga resultatet av undersökningen är att det i samtliga lärares redogörelser av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter finns ett starkt fokus på inlärningen av ämnesspecifika ord och begrepp. Resultatet visar också att lärarnas val av arbetssätt påverkas av organisatoriska faktorer, men också av elevernas kunskaper samt även till viss del lärarnas egna kunskaper. Studien synliggör även lärarnas behov av kompetensutveckling. Den övergripande slutsatsen är att lärarna uppfattar sina ämnen som språkutvecklande, men att skolans och lärarnas språk- och kunskapsutvecklande arbete delvis saknar förutsättningar att i tillräcklig utsträckning stötta nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

Det är en studie som har som syfte att ta reda på hur nyanlända elever upplever den svenska skolan, och till vilken grad de känner sig inkluderade i skolan. Och hur språket påverkar deras upplevelse av inkludering i det svenska samhället. Det har gjorts intervjuer med Sammanlagt fem elever som har studerat på språkintroduktionsklass och genom öppna samtal liknande frågor har det försökts att belysa från elevperspektivet hur de själva upplever den svenska skolan. I studien framkommer det att intervjuade elever har en positiv ställning till skolan och lärarna särskilt i början men sen har de upplevt svårigheter kring att etablera nya kontakter med de inlands födda elever. När det gäller språkinlärning, de nämner ”bra svenska” som en nyckel till framgång båda i skolans arbete och framtida jobb och uttrycker att ibland skolans bemötandet ändrats efter en vis tid, när de förväntas ha lärt sig svenska.

Skolorna i Sverige har tagit emot många nyanlända elever och trots erfarenheten identifieras detfortfarande utvecklingsområden, framför allt inom studie- och yrkesvägledning. Vi har valt attundersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på vägledningsarbetet med nyanlända elever påspråkintroduktion. Syftet med studien är att undersöka huruvida och i sådana fall på vilket sätt deupplever att vägledningen främjar eleverna för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.Datainsamlingsmetoden har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta utbildade studie- ochyrkesvägledare som är verksamma vid språkintroduktion. Resultatet visar på att studie- ochyrkesvägledarna upplever att eleverna har möjlighet att fortsätta sin utbildning på gymnasienivå, mende står inför många utmaningar. Det framkommer att eleverna har ett större behov av vägledning dåfaktorer som språkbarriärer, bristande utbildningsbakgrund och kunskap kring det svenskautbildningssystem saknas. Respondenterna menar att dessa faktorer kan begränsa elevernasmöjligheter till vidare studier och att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiens slutsats äratt vägledare är en viktig faktor för att eleverna ska kunna navigera i det svenska utbildningssystemetoch fatta välgrundade studie- och yrkesval. / The schools in Sweden have received many newly arrived students and despite the schools’experiences, there are still areas of development, especially within the field of study and careerguidance. Therefore, this study focuses on study and career counsellors’ guidance work with newlyarrived students in language introduction programs. The aim of the study is to examine the perceptionof whether, or in what ways, study and career counseling promotes students' ability to make wellinformed study and career choices. The data has been collected through qualitative interviews witheight trained study and career counsellors who work in language introduction programs. The resultsshow that study and career counsellors perceive that students can continue their education at thesecondary level, but they face many challenges. The study also reveals that students have a greaterneed for guidance when factors such as language barriers, lack of educational background, andknowledge about the Swedish education system are missing. Moreover, the respondents argue thatthese factors can limit students' opportunities for further studies and establishing themselves in theSwedish labor market. The study's conclusion is that counsellors are an important factor for students tonavigate through the Swedish education system and make well-founded study and career choices.

Denna studie har som syfte att bidra med nya kunskaper om specialpedagogiska stödinsatser som ges till nyanlända elever på gymnasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion. För att göra det har en kvantitativ studie genomförts i vilken åtgärdsprogram har samlats in och granskats. En motivering till att göra studien var dels att det inte finns så mycket tidigare forskning inom området, dels att vissa studier visar att denna målgrupp av nyanlända inte får stödinsatser som är specifika för varje individ utan åtgärderna är generella. Då åtgärdsprogrammen var insamlade kartlades stödåtgärderna och rangordnades utifrån vilka som var mest frekvent förekommande. 40 åtgärdsprogram samlades in från sju utvalda gymnasieskolor. Antalet elever som läser på introduktionsprogram språkintroduktion har sjunkit och är i en stadig nedåtgående trend, vilket bekräftas i gymnasieskolornas statistik. Utifrån sammanställningen visar det sig att de specialpedagogiska insatser som är mest dokumenterade i åtgärdsprogrammen är anpassat schema och extra lektioner i svenska som andraspråk, därefter stöd av speciallärare i svenska och språkstöd av modersmålslärare. De förändringar av insats som dokumenterats i samband med uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen presenteras i uppsatsen. Slutsatsen är att de dokumenterade åtgärderna tyder på att elever på språkintroduktion behandlas som en homogen grupp med kollektiva lösningar vilket visar på ett kategoriskt perspektiv. Däremot visar analysen av förändringar av insatser på ett relationellt perspektiv på individens behov. Nyckelord: IMS språkintroduktion, nyanlända, specialpedagogiska stödinsatser, särskilt stöd, åtgärdsprogram.