Syftet med denna studie är att undersöka utmaningar som nyanlända elever i grundskolan kan stå inför i den ordinarie undervisning, samt hur de kan övervinna svårigheter i engelskämnet. Studien genomfördes bland elever i grundskolan i Södermanland. Två uppsättningar data användes: En med semistrukturerade intervjuer med fem elever från högstadiet, samt klassrumsobservationer av tre olika klasser under två olika tillfällen (på förmiddag och på eftermiddag). Uppgifterna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod och med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori, vilken handlar om att lärande och kognitiva språkkunskaper sker i interaktion och samspel med andra genom dialog och stöttning av kunniga personer (Vygotskij, 2001). Resultaten visade att elevernas tidigare kunskaper i engelska och bristen på ordförråd påverkar deras engagemang under lektioner. Det visade också att elevernas modersmål (L1) och andra språkkunskaper (L2) kan används som resurs för att utveckla elevernas kognitiva språkkunskaper i engelska som ett främmandespråk (L3) med stöd och hjälp av alla aktörer (lärare, studiehandledare, klasskamrater och föräldrar).

Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i interaktion med flerspråkiga elever. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa metoder, där data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare i årskurs 4-6. Resultatet av studien visar på den betydande roll som kombinerad undervisning mellan digitala verktyg och analogiska redskap har för elevernas inlärning. Genom att använda digitala verktyg i samband med andra undervisningsmetoder kan eleverna dra nytta av ökad interaktion och engagemang i ämnet. Studiens slutsats understryker vikten av att hitta och integrera digitala verktyg på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas utveckling och inlärning inom ämnet.

This study aims to examine how study participants at the International Library in Sweden work with multilingual literature. Interviews with members of the staff were performed by using the critical incident technique. Qualitative content analysis was used to find themes and categories in the interviews. The following research questions are used in this study: According to the informants, what governs their work, how is it organized and who, according to them, are the library’s users? How do the informants work with multilingual media, what challenges do the informants encounter and how do they work with these challenges? The theoretical framework used to analyze the results originates from models of collection development, theories of strategies in organizations and theoretical frameworks of learning in organizations. The results of the study show that the informants face several challenges in the process of working with multilingual media. The study also presents different strategies used by the informants to meet these challenges. The results suggest that the International library in Sweden is an organization characterized by adhocracy and learning with a strong occurrence of emergent strategies. Many times the informants must make their way up as they go along. The results suggest that working with multilingual collection building demands experience and adaptation to new situations and highlight the importance of language skills and support between colleagues

Den här studien undersöker hur bildlärare på högstadiet beskriver introduktionen och inkluderingen av nyanlända elever i bildämnet. Studiens frågeställningar; Hur beskriver bildlärare på högstadiet sitt arbete för att nyanlända elever ska inkluderas i undervisningen och nå målen i bildämnet? Vilka utmaningar ser bildlärare på högstadiet i det rådande systemet där nyanlända elever tidigt introduceras till praktiska-estetiska ämnen? undersöks genom ett empiriskt underlag som består av fyra intervjuer med högstadielärare som undervisar i bildämnet på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Lärare i praktisk- estetiska ämnen är bland de första lärarna som möter nyanlända elever utanför förberedelseklasser och annan introduktionsverksamhet, eleverna förväntas lära sig svenska parallellt med ämneskunskaper i respektive ämne. Den teoretiska grunden för studien är en kombination av teori om inkludering med ett sociokulturellt perspektiv. Analysen utgår från inkludering som tema som i sin tur delats upp i fem underteman. Resultatet visar att det inte finns någon strategi för att introducera nyanlända elever i bildämnet idag men att bildlärarna ändå ser positivt på dagens system. Samtliga informanter anser att det finns en resursbrist på flera områden som påverkar hur framgångsrik undervisningen och inkluderingen kan vara för elevgruppen nyanlända. Studien har genomförts parallellt med ett gestaltande projekt som består av 2 delar, en videoinstallation som presenterades under Konstfacks vårutställning 2024 och ett performance under ett bildpedagogiskt symposium, 23 maj 2024 på Konstfack, båda delarna presenteras i en bilaga till den här studien.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om elevers språkliga kunskaper i svenska påverkar betyget på skriftliga inlämningsuppgifter i idrott och hälsa. En grundläggande motivering till val av syfte är teoretiseringen i ämnet idrott ochhälsa samt synen på ämnet som ett kunskapsämne som trädde i kraft i och med skiftet av läroplan till Lgy11. Metoden grundar sig i en fallstudie där ett avgränsat fenomen undersöks, som är förankrat i verkligheten. Det specifika fall studien grundar sig på är en autentisk skriftlig examinationsuppgift i ämnet idrott och hälsa, vilket är en utredande text som har sin utgångspunkt i elevernas egna upplevelser av en friluftsdag, som en gymnasieskola arrangerade tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö. En textanalys av både kvantitativa och kvalitativa mått har genomförts på 15 autentiska elevtexter för att komma fram till de utredande texternas språkliga kvalitet. Den kvantitativa analysen grundar sig i mätbara språkliga variabler och den kvalitativa metoden av en semistrukturerad intervju samt en kvalitativ textanalys av elevtexterna. Resultatet av studien visar att ett högt betyg på den utredande texten i idrott och hälsa inte är avhängig goda språkliga förmågor i form av att kunna förhålla sig till korrekta skriftspråkliga normer. Däremot kunde vi urskilja flertalet implicita språkliga krav som värderades högt i bedömningen av elevtexterna, såsom användningen av särskilda ämnesord och förmågan att binda samman olika resonemang/satser med varandra. Studien öppnar således för fortsatta studier omde implicita språkliga krav som verkar inom ämnet idrott och hälsa.

I detta examensarbete är syftet att undersöka lärares erfarenheter av språkutveckling hos nyanlända elever i årskurs 1–3 i ämnet SO. Dessutom vill vi undersöka vilka svårigheter som lärare stöter på i en språkutvecklande SO-undervisning. Frågeställningarna som vi kommer att undersöka samt besvara är följande: Utifrån lärarens erfarenheter, hur kan språkutvecklande undervisning möjliggöras i ämnet SO hos nyanlända elever i årskurs 1–3? Vilka svårigheter rapporterar lärare i en språkutvecklande undervisning i ämnet SO? Som teoretisk utgångspunkt använder vi boken Telling stories för att skapa en förståelse av lärarnas erfarenheter av språkutveckling i SO-undervisningen hos nyanlända elever. Genom lärarnas röster och berättelser kan vi ta reda på hur en språkutvecklande undervisning kan se ut utifrån lärarnas perspektiv och vilka utmaningar som finns. Dessa berättelser kommer fungera som bevis för att besvara vår frågeställning. Metoderna som använts i denna studie är två kvalitativa metoder i form av enkät och intervjuer, där totalt tio behöriga lärare från olika skolor deltagit i studien. Lärarnas berättelser visade att språkutveckling är en viktig del av SO-undervisningen då det är grunden till förförståelsen samtidigt som det möjliggör utvecklingen av ett nytt språk hos eleverna. Enligt lärarnas erfarenheter använder de sig av resurser för att underlätta språkutvecklingen och förståelsen av innehållet i ämnet SO hos nyanlända elever.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärarna arbetar med inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor undersöker vilka arbetssätt som deltagarna använder sig av vid inkluderingen av nyanlända elever samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever med inkluderingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som intervjumetod. Deltagarna i denna studie bestod av sex fritidslärare från tre olika skolområden. Samtliga deltagare valdes genom både ett bekvämlighetsurval och ett ändamålsenligt urval. Den insamlade data efter genomförda intervjuer analyserades och delades in i olika kategorier i form av färgkoder genom att det tillämpades en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på liknande arbetssätt som är viktiga kring arbetet med inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet, dessa arbetssätt är: användningen av bildstöd och språkutvecklande arbetssätt. Under intervjuerna och efter analysering av dem visar det på brist i kommunikationen och information till fritidshemmet och mellan fritidslärarna, i förhållande till när de nyanlända ska börja på fritidshemmet. Detta resulterar i att inkluderingsarbetet inte blir som det är tänkt. Resultatet visar även på hur viktiga eleverna som redan går på fritidshemmet, är för inkluderingen av de nyanlända eleverna i fritidshemmet.

Sammandrag Studiens syfte är att undersöka hur lärare på högstadiet diagnosticerar L2-elevers språknivå i svenska (SvA) och lärarnas metodik för att vidareutveckla elevernas språkkunskaper. Upp­gifter från lärare samlas in genom semistrukturerade intervjuer med 3 lärare från 3 skolor. Teorier som används i den här studien är det sociokulturella perspektivet, Piagets teori om barns kog­ni­ti­va utveckling och det metakognitiva stadiet. Därefter analyseras materialet i en tematisk innehållsanalys, där resultatet delas in i två teman som svarar mot studiens två forskningsfrågor: Hur diagnosticerar lärarna SvA-elevernas språknivå vid övergången till högstadiet och hur hjälper lärarna eleverna till ett bättre språk? Resultatet visar på både likheter och skillnader i metoderna för att diagnosticera L2-elevernas språknivå. Alla använder ett slags textanalys, medan en av de tre lärarna även förlitar sig på information från de lärare som eleverna har haft tidigare. Alla tre lärarna använder Gibbons cirkelmodell. Formativ bedömning används som hjälpmedel, men hur det används beskrivs inte närmare. Ett annat resultat är att modersmålet är betydelsefullt i L2-inlärning, dock förekommer det inte i praktiken eftersom modersmålslärare inte är tillgängliga, vilket de tre lärarna ställer sig kritiska till.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, L2-elever, språkkunskaper, språknivå, språkutveckling   Keywords: Swedish as a second language, L2-pupils, language knowledge, language level, language development   English title: Teachers’ work in Swedish as a second language. A study of how teachers study and develop pupils’ language skills