Forskningsfrågor: Hur definierar och prioriterar företaget sina intressenters krav och förväntningar? Utifrån intressenters krav och förväntningar, vad prioriteras? Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur ett företag identifierar, prioriterar och hanterar intressenters krav och förväntningar, samtidigt som de håller sig inom ramen för de krav som CSRD och flera ISO-standarder ställer på företaget. Vidare syftar studien till att kartlägga hur företaget bäst balanserar och prioriterar intressenternas behov och förväntningar. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen har skett genom intervjuer som har analyserats genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Det går att dra slutsatsen att företaget definierar och prioriterar krav och förväntningar utifrån standarder och direktiv som är gällande för detta företag, med ett särskilt fokus på kvalitet för kunder samt efterlevnad av lagkrav och ägardirektiv. Intressenternas krav och förväntningar identifieras samt prioriteras genom att hålla god kommunikation, även i enlighet med de standarder, direktiv och lagkrav som företaget följer. / Research questions: How does the company define and prioritize the demands and expectations of its stakeholders? Based on the demands and expectations of stakeholders, what is prioritized? Purpose: The purpose of this study is to examine how a company identifies, prioritizes and manages stakeholder demands and expectations, while adhering to the requirements set by the CSRD and various ISO standards. Furthermore, the study aims to map out how the company can best balance and prioritize the needs and expectations of its stakeholders. Method: The study was conducted as a qualitative study with an abductive approach. The research was carried out through interviews that were analyzed using a thematic analysis method. Conclusion: It can be concluded that the company defines and prioritizes demands and expectations based on the standards and directives applicable to the company, with a particular focus on quality for customers as well as compliance with legal requirements and ownership directives. The stakeholders' demands and expectations are identified and prioritized by maintaining good communication, also in accordance with the standards, directives and legal requirements that the company adheres to.

År 2011 drog IASB slutsatsen att föreställningsramen åter borde vara ett prioriterat projekt för revidering. Syftet med denna revidering var att tillhandahålla bättre riktlinjer till standardssättare. Detta mynnade ut i ett ”Exposure Draft” (ED), som IASB publicerade i maj år 2015. Revideringen ledde bland annat fram till ett antal förändringar av olika definitioners innehåll. Studiens problemdiskussion visar att processen att skapa en accepterad föreställningsram är komplex.Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityd gentemot IASBs revidering av tillgångsdefinitionen i förställningsramen, år 2015 och utreda om attityden skiljer sig mellan olika intressentgrupper samt kulturer för att se om den borde fortsätta revideras.Den 25 januari 2016 hade 241 ”comment letters” publicerats på IASBs hemsida som svar på IASBs ED 2015. Efter bortfall och urval erhöll vi 92 ”comment letters” som behandlads i denna studie. För att utläsa intressenternas åsikter och attityder, avseende tillgångsdefinitionen, valde vi att genomföra en kvalitativ innehållsanalys. Vi antog sedan en abduktiv forskningsansats, som innebär att studien innehåller både deduktiva och induktiva inslag.Studien indikerar att en majoritet av respondenterna delade IASBs uppfattning angående de olika delarna av tillgångsdefinitionen, dock är det endast en minoritet av respondenterna som delar IASBs uppfattning angående samtliga delar av tillgångsdefinitionen. Detta innebär att de flesta intressenter motsatte sig någon del av definitionen. Den främsta kritiken är att revideringen medför att fler osäkra tillgångar kan recogniseras i balansräkningen. Det förekommer också en avsaknad av riktlinjer kring vissa delar av tillgångsdefinitionen.Vår slutsats är att det förekommer skillnader mellan intressenternas attityder och att detta i vissa fall är kopplat till deras ekonomiska intresse. Studien indikerar även att det finns en marginell skillnad mellan de olika kulturområdena (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic). En majoritet av respondenterna inom de studerade kulturområdena innehar ett optimistiskt synsätt gentemot tillgångsdefinitionen vilket står i kontrast till tidigare forskning. Utifrån denna slutsats så anser vi att tillgångsdefinitionen borde fortsätta revideras för att skapa klarare riktlinjer. / In the year of 2011, IASB came to the conclusion to once again revise their Conceptual Framework. The purpose of this revision was to create clearer guidelines for the standard setters. The revision led to an Exposure Draft (ED) that IASB published in May of 2015. The result of the revision was a number of propositions that IASB announced in the ED. The process of creating an accepted framework is complex, which is shown in the problem discussion of this study.The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitude towards IASB's revision of the asset definition, year 2015, and examine whether the attitude is different between different stakeholders and cultural areas to see if a new revision should be required.IASBs website had 241 comment letters available on January 25, 2016 as a response on the ED. These were examined and a defined selection was made which reduced the number of comment letter to 92. To identify the stakeholders' opinions and attitudes towards the revised asset definition, a qualitative content analysis was made. An abductive research approach was used, which means that the study contains both deductive and inductive elements.A majority of the respondents directed criticism towards some parts of the asset definition. This indicates that a majority of the respondents are critical towards IASB’s asset definition as a whole. The main criticism towards the revision involved a concern that more uncertain asset could be recognized in the balance sheet, which would lead to a decreased relevance in the financial reports. The respondents also expressed that the revised asset definition have an absence of guidelines on some parts of the definition.The conclusion of this study is that it exist some differences between stakeholders' attitudes which in some cases can be linked towards their economic interest. The study also indicates that it exist a marginal difference between different areas of culture (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic) and that the areas hold a more optimistic view in contrast to previous research. From this conclusion we argue that the asset definition one again should be revised, with clearer guidelines.This essay will be written in Swedish

Abstract Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate. Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms. Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business. Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally. Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them. / Sammanfattning Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet. Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv. Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag. Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.

<p>Abstract</p><p>Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports.</p><p>Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of</p><p>Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business.</p><p>Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally.</p><p>Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet.</p><p>Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.</p>

År 2011 konsulterade International Accounting Standards Board (IASB) med berördaintressenter och lokala standardsättare angående IASB:s agenda, vilket ledde fram till beslutom revidering av nuvarande föreställningsram. IASB avsåg revidera föreställningsramen medsyfte att uppdatera, förbättra och fylla de luckor som ansågs finnas. Revideringen mynnade uti ett antal tillägg och flera ändringar gällande skulddefinitionen. En av de mer betydelsefullaförändringar som gjordes var borttagningen av sannolikhetskriteriet, vilket var ett av deförslag som innefattas i IASB:s Exposure Draft som publicerades i maj 2015. Studiensproblemdiskussion visar på att nuvarande föreställningsram har erhållit mycket kritik, vilketlett fram till studiens syfte.Syftet med studien är att undersöka intressenters attityder till IASB:s revidering avskulddefinitionen i föreställningsramen, samt studera om intressenternas attityder till förslagetom ny definition skiljer sig mellan olika intressentgrupper. Studien ska hjälpa till att klargörahur organisationer förhåller sig till denna revidering och om det finns mönster iintressenternas attityder. Resultatet av studien ska sedermera hjälpa till att avgöra möjligakonsekvenser och om IASB bör fortsätta revideringen.Fram till 23:e januari 2017 hade sammanlagt kommentarer från 233 organisationer inkommittill IASB med synpunkter på revideringen. Urvalsprocessen medförde att 126 av dessa komatt ligga till grund för studiens empiri och analys. Eftersom avsikten med studien har varit attanalysera dokument för att tolka och skapa en djupare förståelse för intressenternaskommentarer har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Därefter har en abduktivforskningsansats anammats vilket innebär att studien har inslag av både deduktion ochinduktion.Resultatet av studien indikerar att en majoritet av respondenterna delar IASB:s uppfattningangående revideringen av skulddefinitionen. Av definitionens olika kriterier erhöll samtligafrämst positiva attityder, men inom varje kriterium fanns respondenter som motsatte sigIASB:s förslag. Endast en av totalt elva intressenter motsatte sig samtliga kriterier avskulddefinitionen. Den främsta kritiken riktades till IASB:s förslag att en skuld existerar omdet inte finns någon praktisk förmåga att undvika en överföring. Negativa attityder berördeockså att revideringen framstår otydlig och svårtolkad samt att vissa ändringar står i kontrasttill befintliga standarder.I studiens slutsatser framgår att det framkommer ett flertal mönster bland intressenternasattityder, däribland åsikten om att fler skulder kommer att recogniseras i balansräkningen.IASB anses därmed motsägelsefulla eftersom de förespråkar försiktighet, vilket kommer attminska då fler osäkra skulder recogniseras. Detta står i kontrast till vägledning i befintligastandarder och kan generera en hög grad av osäkerhet, vilket medför att finansiella rapportertolkas och framställs olika. Dessutom anses IASB motsägelsefulla med exkluderandet avsannolikhetskriteriet. Motsägelsen kring försiktighet och borttagningen avsannolikhetskriteriet kan också medföra negativa konsekvenser på den rättvisande bild företagbör redovisa. Utifrån dessa slutsatser bör IASB fortsätta revidera skulddefinitionen för attskapa tydligare riktlinjer och minska osäkerheten. / In 2011, the International Accounting Standards Board (IASB) consulted with interestedstakeholders and local standard-setters regarding the IASB agenda, which resulted in adecision to revise the current Conceptual Framework. The IASB aimed to revise theConceptual Framework with purpose of updating, improving and filling gaps. The revisionresulted in a number of additions and several changes regarding the liability definition. One ofthe more significant changes was the removal of the probability criterion, which was one ofthe proposals included in the IASB Exposure Draft, published in May 2015. The study showsthat the current Conceptual Framework has received a lot of criticism, which led to thestudy’s purpose.The purpose of this study is to examine stakeholders’ attitudes towards IASB’s revision of theliability definition in the Conceptual Framework and examine whether the attitudes ofstakeholders is different between stakeholder groups. The study should help clarify howorganizations relate to this revision and if there are patterns in stakeholder attitudes. The resultof the study will then help to determine possible consequences and whether the IASB shouldcontinue the revision.Until January 23rd of 2017, 233 organizations had comment on the IASB’s revision. Thesewere examined and a defined selection was made which resulted in 126 comments that werethe basis for this study. Since the purpose of the study has been to analyse documents tointerpret and create a deeper understanding of stakeholder comments, a qualitative contentanalysis has been conducted. Thereafter an abductive research approach was used, whichindicates that the study has elements of both deduction and induction.The result of the study indicates that a majority of respondents share the IASB's viewregarding the revision of the liability definition. The different criteria of the definitionreceived mostly positive attitudes, but each criterion had respondents who opposed theIASB’s proposal. Only one of eleven stakeholders opposed all the criteria of the liabilitydefinition. The main criticism was directed to the IASB's proposal that a liability exists ifthere is no practical ability to avoid a transfer. Negative attitudes also addressed the revisionto be unclear, and difficult to interpret, and that changes are in contrast to existing standards.The study’s conclusions show that there are a number of patterns among stakeholders'attitudes, including the view that more liabilities will be recognized in the balance sheet. TheIASB is therefore considered contradictory as they advocate prudence, which will decrease asmore uncertain liabilities are to be recognized. This contrasts the guidance in existingIVstandards and can generate a high level of uncertainty, which means that financial statementsare interpreted and produced differently. In addition, the IASB is considered contradictorywith the exclusion of the probability criterion. The contradiction of prudence and the removalof the probability criterion can also adversely affect the faithful representation. Based on theseconclusions, the IASB should continue revising the liability definition to create clearerguidelines and reduce uncertainty.

Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser.  Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys.  De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. / Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances.  The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis.  The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.

I slutet på 2019 sattes en projektgrupp ihop av IFRS Foundation, med målet att undersöka intressenters efterfrågan på redovisning för hållbarhet och ta reda på vad IFRS Foundations kunde göra för att svara på den eventuella efterfrågan. Detta mynnade ut i ett dokument som kallas consultation paper on sustainability reporting, som släpptes i september 2020. Dokumentet behandlar det eventuella behovet av globala redovisningsstandarder för hållbarhet, huruvida IFRS Foundation ska vara delaktiga och i så fall hur mycket. IFRS Foundation presenterar ett förslag om ett Sustainability Standards Board, som innebär att, under styrning av IFRS Foundation, utveckla globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Problemdiskussionen för studien presenterar olika intressenters behov av redovisningsstandarder för hållbarhet samt hur utbudet på redovisningsstandarder för hållbarhet ser ut idag, vilket resulterade i studiens syfte. Studiens första syfte är att undersöka hur olika intressenters attityder skiljer sig åt gällande huruvida det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Det andra syftet är att undersöka hur intressenters attityder skiljer sig åt huruvida IFRS Foundation kan använda sina relationer för att för att främja ett redovisningsramverk för hållbarhet, och ifall ett sådant ramverk bör verka under IFRS Foundation. Studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats som utgångspunkt, vilket implicerar både deduktiva och induktiva inslag. Intentionen med studien har varit att analysera och tolka dokument för att få en djupare förståelse för intressenternas kommentarer, vilket har resulterat i att en kvalitativ innehållsanalys har använts. Den 11 februari hade IFRS Foundation tagit emot 577 kommentarer från intressenter. Urvalsprocessen resulterade i totalt 277 av dessa som är utgångspunkt för studiens empiri och analys. Studiens resultat visar på att en stark majoritet av intressenterna menar att det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet och att de lämpligen kan operera under IFRS Foundations struktur. Resultatet framför även att respondenterna värdesätter IFRS Foundations intressenter och relationer de har utvecklat under arbetet med finansiell redovisning. Däremot att de saknar expertis och erfarenhet från hållbarhetsarbete. Studiens slutsatser är att det inte framkom några skillnader mellan intressentgruppernas attityder i någon av aspekterna, då i princip alla är positiva till IFRS Foundations frågor. Detta ger i sig en signal att IFRS Foundations förslag om att skapa Sustainability Standards Board bör förverkligas, men att de bör göras i samarbete med andra initiativ. / At the end of 2019, a project group was put together by IFRS Foundation, with the goal of examining stakeholders' demand for accounting for sustainability and finding out what IFRS Foundations could do to respond to any demand. This resulted in a document called consultation paper on sustainability reporting, which was released in September 2020. The document addresses the possible need for global accounting standards for sustainability, whether IFRS Foundation should be involved and, if so, how much. IFRS Foundation presents a proposal for a Sustainability Standards Board, which involves, under the direction of the IFRS Foundation, developing global accounting standards for sustainability. The problem discussion for the study presents different stakeholders' needs for accounting standards for sustainability and what the range of accounting standards for sustainability looks like today, which resulted in the purpose of the study. The first purpose of the study is to examine how the attitudes of different stakeholders differ regarding whether there is a need for global accounting standards for sustainability. The second purpose is to examine how stakeholders' attitudes differ as to whether the IFRS Foundation can use its relationships to promote an accounting framework for sustainability, and whether such a framework should operate under the IFRS Foundation. The study has used an abductive research approach as a starting point, which means both deductive and inductive elements. The intention of the study has been to analyse and interpret documents to gain a deeper understanding of the stakeholders' comments, which has resulted in the use of a qualitative content analysis. As of February 11, it had received 577 comments from stakeholders. The selection process resulted in a total of 277 comment letters, which is the foundation of the study's empirical and analytic component. The results of the study show that a strong majority of stakeholders believe that there is a need for global accounting standards for sustainability and that they can appropriately operate under the governance structure of the IFRS Foundation. The result also states that respondents value IFRS Foundation's stakeholders and relationships they have developed during their work with financial accounting. However, they lack expertise and experience from sustainability work. The conclusion is that there were no differences between stakeholder groups in any of the aspects, since virtually everyone is in favour of IFRS Foundation's issues. This sends a signal that the IFRS Foundation's proposal to create the Sustainability Standards Board should be implemented, but that they should be implemented in cooperation with other initiatives.This master's thesis is written in Swedish.

Dagens företag är exponerade för många olika typer av risker, några av dessa är valuta, ränta och råvarupriser. För att skydda sig mot sådana risker kan företag som tillämpar regelverken IFRS alternativt K3 välja att använda sig av säkringsinstrument vilket exempelvis kan vara en valutatermin. Säkringsinstrumentets värde förväntas röra sig i motsatt riktning som den säkrade posten. För att minska eventuella fluktuationer som kan uppstå till följd av säkringar kan företagen även frivilligt tillämpa säkringsredovisning, vilket innebär en matchning mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Den första januari 2018 ersattes den gamla standarden IAS 39 av IFRS 9 efter att ha blivit hårt kritiserad för att den varit allt för komplex, vilket i sin tur ledde till att företag avstod från att tillämpa säkringsredovisning. Därmed tillämpar företag som redovisar enligt IFRS den nya standarden IFRS 9. Företag som tillämpar K3 kapitel 12 däremot får indirekt tillämpa den gamla standarden IAS 39 då K3kapitel 12 baseras på IAS 39.Syftet med studien är att undersöka hur investerare och borgenärer påverkas av att företag tillämpar den nya standarden IFRS 9 respektive K3 kapitel 12. Genom en jämförande studie ämnar vi att finna skillnader och likheter vid tillämpning utifrån IFRS 9 och K3. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av tre typfall för att visa de skillnader och likheter som uppstår då företag tillämpar respektive regelverk samt hur dessa påverkarinvesterare och borgenärer. Studien visar att det inte finns stora skillnader mellan de två standarderna redovisningsmässigt men att det däremot finns stora skillnader kring kraven avseende vem som fårsäkringsredovisa. Detta är främst på grund av det omfattande effektivitetstestet som krävs iK3 kapitel 12 men inte i IFRS 9. Vi finner den enklare effektivitetsbedömningen som finns iIFRS 9 bättre än effektivitetstestet som går att finna i K3 kapitel 12, eftersom det förenklar och skapar fler möjligheter att tillämpa säkringsredovisning. Studien visar även att det enligtK3 är tillåtet att frivilligt avbryta säkringsredovisning, vilket det inte är enligt IFRS 9.Dessutom finner vi att dessa skillnader kan påverka investerare och borgenärer på flertalet sätt, främst genom säkringsredovisningens påverkan på de finansiella rapporterna samt mängden information de får ta del av då ett företag tillämpar säkringsredovisning. Studien visar därmed att säkringsredovisning har en övergripande positiv inverkan på investerare och borgenärer. Vår slutsats är att den nya standarden IFRS 9 och dess skillnader från dess föregångare ger en påtagligt positiv effekt för investerare och borgenärer. Detta eftersom de får tillgång till merinformation som de annars inte hade fått samt att fler företag kan tillämpasäkringsredovisning. Av den anledningen anser vi att K3 kapitel 12 bör uppdateras så att den baseras på IFRS 9 istället för IAS 39. / Today's companies are exposed to many different types of risk, some of them are currency,interest rates and commodity prices. In order to protect against such risks, the companyapplying the IFRS or K3 regulations may choose to use a hedging instrument which may use,for example, a forward contract. The value of the hedging instrument is expected to move inthe opposite direction as the hedged item. In order to reduce any fluctuations that may occurfrom hedges, companies can also voluntarily apply hedge accounting, which means a matchbetween the hedged item and the hedging instrument. On January 1 2018, the old standardIAS 39 was replaced by IFRS 9 after being criticized for being overly complex, which in turnled to the company refraining from applying hedge accounting. Thus, companies that reportaccording to IFRS apply the new standard IFRS 9. Companies that apply K3 Chapter 12 mayindirectly apply the old standard IAS 39, because K3 Chapter 12 are based on IAS 39.The purpose of the study is to investigate how investors and creditors are affected whencompanies apply the new standard IFRS 9 or K3. Through a comparative study, we can finddifferences and similarities in hedge accounting based on IFRS 9 and K3. The studies arebased on a qualitative research method and consist of three case studies, to show differencesand similarities that arise when companies apply their respective regulations and how theyaffect investors and creditors.The study shows that there are not any big differences between the two accounting standardswhen it comes to accounting, but there are great differences around the requirementsregarding who gets to apply hedge accounting. This is mainly because of the efficiency testrequired in K3 Chapter 12 that isn't used in IFRS 9. We find the simpler efficiency assessmentfound in IFRS 9 better than the efficiency test that can be found in K3 Chapter 12. The studyalso shows that according to K3 it's permissible to voluntarily cancel hedge accounting, whichit isn't according to IFRS 9. In addition, we find that this can affect investors and creditors inmany ways, mainly through the hedge accounting's effect on the financial reports andinformation that they can get from a company that applies hedge accounting. The study thusshows that hedge accounting has an overall positive impact on investors and creditors.Our conclusion is that the new standard IFRS 9 have a significantly positive effect oninvestors and creditors, compared to the old standard. This because investors and creditorsaccess to more information and more companies can apply hedge accounting. For this reason,we believe that K3 Chapter 12 should be updated to be based on IFRS 9 instead of IAS 39.This study is hereafter written in Swedish.

Intäktsredovisning är något som berör samtliga företag gällande redovisning av alla utfördaprestationer. Hur en intäktsredovisning upprättas skiljer sig åt mellan länder vilket har mynnatut i att uppförandet av en gemensam internationell intäktsredovisningsstandard. År 2002startade därför IASB och FASB ett samarbete som kom att kallas för konvergensprojektet.Detta konvergensprojekt utmynnade till slut i ett framtagande av en gemensam internationellredovisningsstandard för intäkter vilken benämns IFRS 15. Syftet med en ny gemensamstandard för redovisning av intäkter är att eliminera svagheter och att ta fram en enda standardsom är heltäckande, det vill säga som täcker in samtliga branscher och typer av transaktioner.Den nya standarden, IFRS 15, kommer att ersätta samtliga tidigare utgivna standarder förintäktsredovisning. Avsikten med den nya redovisningsstandarden var att den skulle träda ikraft den 1 januari 2017 men är i dagsläget framskjuten till 1 januari 2018.Syftet med studien är att utreda hur den nya standarden IFRS 15 skiljer sig vidintäktsredovisning jämfört med redovisning enligt nuvarande standard IAS 11. Dettaillustreras med tre egenkonstruerade typfall. För att besvara syftet undersöks vilkakonsekvenser som kan komma att uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med nuvarandestandard IAS 11 avseende: inkomstskatt, utdelning och nyckeltal kopplat till aktiebolagensintressenter. Metoden som tillämpas för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med enabduktiv ansats.Resultaten av utfallen i de typfall som presenteras visar att tillämpningen av den nyastandarden IFRS 15 i större utsträckning innebär en senareläggning av intäkter jämfört medredovisning enligt nuvarande standard IAS 11. En senareläggning av intäkter som sker enligtIFRS 15 får följdeffekter på inkomstskatt, utdelning och nyckeltal som därmed påverkar ettföretags intressenter. Utfallen i de typfall som presenteras visar också att samtliga intressentersom presenterats i studiens modifierade intressentmodell gynnas av en mer jämnintäktsredovisning som IFRS 15 inte bidrar med. / Revenue recognition is a subject that affects all companies for all rendered services.Because of the differences in how revenue recognition is prepared between countries, aconstruction of a joint international revenue recognition standard has become of interest. In2002 the IASB and the FASB started a cooperation that came to be called the convergenceproject. This convergence project led to the development of a joint international accountingstandard for revenue recognition, which is referred to as IFRS 15. The objective of the newjoint standard for revenue recognition is to eliminate inconsistencies in existing standards andto obtain a single comprehensive standard that is covering all industries and all types oftransactions. The new standard, IFRS 15, will replace all previously issued standards forrevenue recognition. IFRS 15’s effective date was set to January 1, 2017 but is currentlyprominent to January 1, 2018.The purpose of this study is to see how the new standard IFRS 15 differs in revenuerecognition compared to accounting under the current standard IAS 11. The study alsoconsist of research question regarding the consequences that may arise from the application ofIFRS 15 compared to the current standard IAS 11 relating to: income tax, dividends and keyfigures linked to the companies' stakeholders. The methodology for this study is a qualitativecontent analysis with a abductive approach.The findings show that the application of IFRS 15 is to a greater extent, a postponement ofrevenue recognition compared to accounting under the current standard IAS 11. Apostponement of revenue recognition may have an impact on corporate taxes, dividends andkey figures, and thereby affecting a company’s stakeholders. All stakeholders that arepresented in the study’s modified stakeholder model benefit from more consistent revenuerecognition that IFRS 15 doesn’t seem to provide.This paper is written in Swedish.

Intäktsredovisning har länge varit ett omdebatterat problemområde inom redovisning. Under 1990- och 2000-talet utspelades redovisningsskandaler inom intäktsredovisning vilket startade utvecklingen av en ny internationell intäktsstandard. Den nya intäktsstandarden, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, antogs år 2014 av både IASB och FASB. Syftet med IFRS 15 var att skapa en allt mer jämförbar och transparent finansiell rapportering. Företag har därmed möjlighet att tillämpa regelverket K3 alternativ intäktsstandarden IFRS 15 genom Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Standarden IFRS 15 trädde i kraft den 1 januari 2018.Syftet med studien är att undersöka ifall det förekommer skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3 vid intäktsredovisning avseende informationsvärde, särskilda nyckeltal och utdelningsmöjligheter. Vidare utreds vilket regelverk som är mest fördelaktigt utifrån ett intressentperspektiv och borgenärsperspektiv. För att uppnå studiens syfte har tre typfall konstruerats som berör entreprenadbranschen, fastighetsbranschen och IT branschen. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ innehållsanalys med en abduktivforskningsansats. Resultatet av typfallen visar att det förekommer en viss skillnad mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 men att i majoriteten av våra typfall sker redovisningen av intäkterna på samma sätt. I typfall 1 uppstår det skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på nyckeltal och utdelning. Syftet med studien är att jämföra regelverken och se om något av dessa är mer fördelaktigt än det andra. Slutsatsen är att det finns för och nackdelar med båda regelverken och det är svårt att utifrån dessa typfall konstatera att det ena regelverket skulle vara mer fördelaktigt än det andra, det är helt situationsbaserat. Utifrån ett borgenärsperspektiv kan vi inte heller dra någon slutsats att något av regelverken skulle vara mer gynnsamt för denna intressentgrupp utifrån våra typfall. För att kunna dra ännu mer betydelsefulla slutsatser behöver man jämföra dessa regelverk över fler typfall av en större variation. / Revenue accounting has long been a debated issue in accounting. During the 1990s and 2000s accounting scandals in revenue accounting were played out, this led to the development of anew international revenue recognition standard. This new revenue recognition standard called IFRS 15 Revenue from contracts with customers was approved in 2014 by both IASB and FASB Board. The purpose of IFRS 15 is to create an increasingly comparable and transparent financial reporting. Companies can choose between the regulation K3 alternative the standard IFRS 15 by applying the recommendation RFR 2. The revenue standard IFRS 15 entered into force on January 1, 2018.The purpose of this study is to investigate if there are differences between RFR 2/ IFRS 15 and K3 in revenue recognition relating to information value, special key figures and dividend opportunities. Furthermore, this study will investigate and show which regulation is most beneficial from a stakeholder and creditor perspective. To achieve the purpose of this study, three hypothetical cases have been designed based on three different industries. The methodology for this study is a qualitative content analysis with a abductive approach. The result from our three hypothetical cases indicate that there are some difference between the standards RFR 2/ IFRS 15 and K3 but in the majority of our cases they recognize the revenue in the same way. In hypothetical case 1 there are a difference in when and how the revenue is allocated, which has an effect on financial ratios and dividens. The purpose of the study is to compare the two different standards and examine if one is more beneficial than the other. The conclusion is that there are both pros and cons with both regulations, therefore it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial. Neither from a creditors perspective can we make the conclusion that one of the standards are more favorable based on our hypothetical cases for these group of interests. To be able to draw more precise conclusions we have to compare more cases with greater variation.