When data is collected sample size and precision in measurements are often limited. In what sense this impacts the size, unadjusted and adjusted power of different normality tests is a relatively unexplored field. Therefore this paper is dedicated to perform a simulation study where these three properties of the normality tests Anderson-Darling, Jarque-Bera and Shapiro-Wilk are examined. The study is based on different combinations of sample sizes and roundings where repeated samples are drawn from both normally and asymmetrically distributed populations. The results from the study indicate that coarser roundings results in increased size and unadjusted power of Anderson-Darling and Shapiro-Wilk, while Jarque-Bera is seemingly unaffected by roundnings. The three tests have in common that a larger sample size leads to an increase in the size, unadjusted and adjusted power of the tests and that roundings have no substantial impact on adjusted power. / När data samlas in är ofta stickprovsstorlek och precision i mätningarna begränsad i olika grad. Vilken betydelse detta får för sannolikheten för typ I-fel, ojusterad samt justerad styrka hos olika normalitetstest är ett förhållandevis outforskat område. Därför dedikeras denna uppsats till att genomföra en simuleringsstudie där dessa tre egenskaper hos normalitetstesten Anderson-Darling, Jarque-Bera samt Shapiro-Wilk undersöks. Studien baseras på olika kombinationer av stickprovsstorlekar samt avrundningar där upprepade stickprov dras från både normalfördelade och asymmetriskt fördelade populationer. Resultaten från studien indikerar att grövre avrundningar leder till ökad sannolikhet för typ I-fel och ojusterad styrka hos Anderson-Darling och Shapiro-Wilk, medan Jarque-Bera inte påverkas nämnvärt av avrundningar. Gemensamt för samtliga test är att en större stickprovsstorlek leder till ökad sannolikhet för typ I-fel, ojusterad styrka och justerad styrka samt att avrundningar inte nämnvärt påverkar justerad styrka.

Syfte - Studien avser att undersöka om prestation gällande maximalstyrka och explosivitet varierar under menstruationscykeln. Dessutom undersöks om den psykologiska motivationen eller känslan korrelerar med prestationen. Studiens syfte är att skapa en utgångspunkt för att se om periodisering av styrketräning i relation till menstruationscykeln faser är aktuell för kvinnor inom prestationsidrotter. Metod - Testerna genomfördes under en menstruationscykel, fyra veckor. Ett test genomfördes varje vecka för att täcka in fyra faser under menstruationscykeln och för att erhålla ett konsekvent veckomönster. Menstruationscykelns faser räknades ut i efterhand för att inte i förhand påverka testdeltagarnas motivation och prestation i förhållande till menstruationscykeln. Fas 1 menstruationsfas, fas 2 intermenstruation, fas 3 intermenstruation/ägglossning och fas 4 premenstruation. I testgruppen ingick fyra kvinnor, 32 år (± 10), längd 162,8 cm (± 7,32), vikt 57,4 kg (± 5,79). I kontrollgruppen ingick en man och två kvinnor utan menstruation, 26,67 år (± 9,02), längd 168,3 cm (± 8,96), vikt 71,7 kg (± 11,02). Fysiska tester, längdhopp och knäböj. En standardiserad uppvärmning genomfördes inför varje test, följdes av tre stycken jämfota längdhopp utan ansats med två minuter vila mellan hoppen. Bästa hoppet av tre dokumenterades. Längdhopp (CV 1,8 %) (Hopkins, Schabort & Hawley, 2001), knäböj, en repetition max [1RM] (CV 1,57 %) (Urquhart, Moir, Graham & Connaboy, 2015). En specifik uppvärmning genomfördes även inför 1RM knäböj därefter försök på en repetition på 1RM. Frågeformulär gällande hälsotillstånd och motivation “Snabbkollen” (Cross & Lyle, 1999) besvarades inför varje testtillfälle. Vid sista testtillfället fick alla testdeltagare fylla i ett frågeformulär om upplevda symptom och tillstånd under den gångna menstruationscykeln. Resultat och slutsats - Det är ur denna studie svårt att tyda om menstruationscykelns olika faser skulle ha någon relevant effekt värd att ta hänsyn till när det gäller prestationen hos idrottande kvinnor. Dock visar resultaten att menstruationscykeln påverkar motivationen. / Purpose - This study aimed to examine how maximum strength and explosivity varies during the menstrual cycle and how this relates to psychological motivation or feelings over the same time period. The study's purpose was to create a starting point to see if there are changes in strength in relation to the menstrual cycle phases with relevance for women in sports performance. Method - The tests were carried out over one menstrual cycle, four weeks. One test was conducted every week to cover the four phases of the cycle and to obtain a consistent weekly pattern. Menstrual cycle phases were calculated retrospectively so as to not preempt the test participants motivation and performance in relation to the menstrual cycle. (Phase 1 menstruation phase, phase 2 inter-menstrual, phase 3 inter-menstrual/ovulation and phase 4 premenstruation). The test group included four women, aged 32 (± 10), length 162.8 cm (± 7.32), weight 57.4 kg (± 5.79). The control group included one man and two women without menstruation, 26.67 years (± 9.02), length 168.3 cm (± 8.96), weight 71.7 kg (± 11.02). Strength and explosivity were assessed by long jump and squat. A standardized preparation was carried out before each test, followed by three long jumps performed with both feet together without effort, with two minutes rest between jumps. The best jump of three was documented. An individualized warm-up was then performed to attain 1RM squat performance. A questionnaire focusing on health status and motivation of "Snabb Kollen" (Cross & Lyle, 1999) was answered before each test date. At the end of the last test session all test participants completed a questionnaire on perceived symptoms, motivation and conditions specific to the duration of the test period, which for the females, corresponded to their last menstrual cycle. Results and Conclusion - Results from this study show that it is difficult to interpret if the menstrual cycle phase would have any relevant effect worth taking into account when it comes to the strength and explosivity performance of sportswomen. However, the results show that menstrual cycle does affect motivation.

Introduktion: Smärta från höften har i studier visat ge nedsatt styrka. Få studier har testat dynamisk styrka i höftens muskulatur med hjälp av elastiska band trots att de är vanliga i rehabiliteringen av patienter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka den dynamiska abduktor- och utåtrotationstyrkan i höften hos patienter med unilaterala besvär och jämföra med friska sidan. Hypotes var att patienter med höftsmärta var svagare i den affekterade sidan jämfört med den friska. Metod: 20 patienter (9 män ,11 kvinnor, medelålder 56 år) med unilaterala höftsmärtor som erhöll fysioterapi testades för abduktions- och utåtrotationsstyrka i höften. Smärtande sida jämfördes med frisk sida med en testanordning som bestod av ett elastiskt band som var seriekopplat med ett spännband. Ett måttband var fäst så att längden av utsträckningen av det elastiska bandet kunde avläsas. Resultat: Ingen statistisk skillnad förelåg mellan den smärtande sidan jämfört med den friska sidan i abduktionsstyrka. Medelvärdet på den dynamiska styrkan var 7.4 ± 2.9 kg för den smärtande sidan och 7.9 ± 2.3 kg för den friska sidan. Medelvärdet på den dynamiska styrkan i utåtrotation var 8,4 ± 3,6 kg för den smärtande sidan och 8.8 ± 2.3 kg för den friska sidan. Ingen signifikanta skillnader förelåg. Slutsats: Patienter med unilaterala smärtor från abduktor- och utåtrotations muskulaturen uppvisade ingen sidoskillnad i dynamisk styrka. Orsaken till att det inte fanns någon sidoskillnad är oklar men kan kanske förklaras av en faktor som exempelvis graden av besvär hos patienterna eller minskad fysisk aktivitet som ger svaghet bilateralt. / Introduction: Pain from the hip has in studies shown to result in reduced strength. Few studies have tested dynamic strength in the hip muscles using elastic bands, despite being common in the rehabilitation of patients. Purpose: The purpose of the study was to investigate dynamic abduction and external rotation strength of the hip in patients with unilateral disorders compare with the healthy side. It was hypothesised that patients with lateral hip pain would be weaker on the affected side compared to the healthy side. Method: Twenty patients with unilateral hip pain receiving physical therapy were tested for abduction and external rotation strength in the hip. The painful side was compared to unaffected side with a test device that consisted of an elastic band that was serially coupled with a tie strap. A tape measure was attached so that the length of the elastic band could be read. Results: No statistical difference was found between the painful side compared with the healthy side in abduction strength. The mean of the dynamic strength was 7.4 ± 2.9 kg for the painful side and 7.9 ± 2.3 kg for the healthy side. The mean of the dynamic force in external rotation was 8.4 ± 3.6 kg for the painful side and 8.8 ± 2.3 kg for the healthy side. No significant differences was found. Conclusion: Patients with unilateral pain from abduction and external rotation muscles showed no lateral disability in dynamic strength. Studies show that they have poorer strengths compared to painless individuals. The reason why no side difference in hip strength was noted is unclear but could perhaps be explained by a factor such as the patients hip pain levels.

I detta examensarbete undersöks limträbalkars styrka och styvhet och hur dessa parametrar ändrar sig när balkarna förstärks med plåt. En litteraturstudie har genomförts för att ta reda på vad som gjorts tidigare vid diverse förstärkningsförsök av limträbalkar. Limträbalkar har högre hållfasthet än vanligt konstruktionsvirke. Vid dimensionering i bruksgränstillståndet gäller en viss maximal nedböjning som beror av balkens spännvidd. En förstärkning med stål, som har högre hållfasthetsegenskaper, kan innebära att man kan klara av kraven med ett mindre tvärsnitt. Även balkens styvhet skulle kunna höjas, vilket i så fall leder till att balkens egenfrekvens höjs. I denna studie undersöks tre olika stålförstärkningar av limträbalkar. Plåtarna limmas fast på balkarna med hjälp av konstruktionslim. Dessa läggs sen på två upplag där en punktlast belastar mitt på balken och trycker tills brott uppstår. De olika förstärkningarna visar på en kraftökning mellan 23,9-30,7 % och en styvhetsökning mellan 13,2-37,6 %. Med en annan typ av stål, med högre hållfasthet, hade ökningarna antagligen kunnat vara ännu större. / In this master thesis the strength and stiffness of glulam beams is being investigated and how these parameters change when you reinforce the beams with steel. A literature review has been conducted to establish what’s been done in this area previously, regarding reinforcements of glulam beams. Glulam beams got a greater solidity compared to regular construction timber. When dimensioning beams, a certain maximum deflection is allowed, that depends on the beam's span. A reinforcement with steel, that has higher strength properties, can mean that you can handle the requirements with a smaller cross section. Even the stiffness of the beam could be raised, which in turn causes the beam's frequency to be raised. In this particular study three different types of steel reinforcement has been investigated. The steel plates were glued together with the glulam beams. The beams were placed upon heaps and a point load stressed the beam at the center until the beam fractured. The reinforced beam showed an increase in strength between 23,9-30,7 % and an increase in stiffness between 13,2-37,6 %. With a different type of steel, with higher solidity, the increases would probably been greater.

There is no standardized test to control the appropriate physical ability in the Swedish ambulance service. The county in question does not perform annual physical tests. A project has been going to develop science-based physical tests, designed for the ambulance service. The research has resulted in the Aasa-test. Objective: The aims of this study were to examine the ambulance staff perception of the Aasa-test relevance, introduction of annual tests and the importance of their own physical training in relation to ambulance work. Method: A quasi-experimental study with a comparative design has been conducted. Aasa-tests were conducted in 41 randomly selected staff at an ambulance station in central Sweden. They also answered a questionnaire. Result: The majority successfully conducted most of the tests in the Aasa-tests. Women experienced greater effort at carrying dumbbells but had better condition than men. The study participants felt that fitness and physical strength were important and that their physics was satisfactory for the professional duty. The introduction of annual tests would motivate the exercise and reduce stress injuries. Conclusion: The majority felt that annual testing should be introduced in the county. No association was found between performance on Aasa-test and the perception of the relevance test. However test participants thought that Aasa-test corresponds to the physical burden they face in their daily work. / I dagsläget finns inget standardiserat test för att kontrollera lämplig fysisk förmåga inom svensk ambulanssjukvård. Det undersökta länet utför inga årliga fysiska tester. Ett projekt har drivits för att utveckla vetenskapligt baserade fysiska tester, anpassade till ambulansverksamhet. Forskningen har resulterat i Aasa-testen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattning om Aasa-testens relevans, införandet av årliga tester och vikten av egen fysisk träning i relation till ambulansarbete. Metod: En kvasi-experimentell studie med jämförande design har genomförts. Aasa-testen har utförts på 41 slumpvis utvalda personer vid en ambulansstation i Mellansverige. Därefter besvarades ett frågeformulär. Resultat: Majoriteten presterade ett godkänt resultat på samtliga eller fem av de sex testen i Aasa-testen. Kvinnorna upplevde högre grad av ansträngning vid hantelbärning men hade bättre kondition än männen. Studiedeltagarna ansåg att konditionen och fysiska styrkan var viktig för dem och att dess fysik är tillfredställande för yrket. Införandet av årliga tester skulle motivera till träning och minska belastningsskador. Slutsats: Övervägande antal studiedeltagare ansåg att årliga tester bör införas på ambulansen i länet. Inget samband fanns mellan prestation på Aasa-testen och uppfattningen om testets relevans. Däremot tyckte testdeltagarna att Aasa-testen motsvarar den fysiska belastningen de utsätts för i det dagliga arbetet.

In this study I investigated whether the strength in the manual response for emotional and neutral stimulus search arrays can explain some of the difference in reaction times (RT:s) for emotional stimuli, or not. Earlier, perceptual, cognitive and attentional processes has mostly been used to explain the variance in RT:s. Thirtythree individuals were asked to, as fast as possible, detect a target picture among distractor pictures in 3 rows x 4 columns arranged search arrays. The pictures were categorized in fear relevant animals (snake, spider) and neutral animals (cat). The results showed, more correct responses for cat target. No correlation between strength and fear relevant target picture was found. This can partly be explained by that RT:s and force (Newton) was measured at different time sets with different buttons. The results show that the use of different response buttons results in a difference in the heartbeat frequency.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 – 55 år med straff på fyra år till livstid. Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten. Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade. Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv. Upplevelsen av retreaten resulterade i viktiga livsstilsförändringar och resurser för fortsatt främjande av personlighetsutveckling för framtiden.

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning. Situationsspecifika self-efficacy mätningar (SSE) gjordes före och efter manipulationen. Den fysiska self-efficacyn mättes med hjälp av fysisk self-efficacy skala (PSE). Resultatet visade att den tunga gruppen, vilken lyfte mer vikt än de trodde, ökade signifikant mer i vikt vid bänkpresslyftet än kontrollgruppen. Manipulationen som antogs påverka situationsspecifikt self-efficacy visade sig förutsäga prestationens utfall och en signifikant skillnad visades mellan mätningarna. Den tunga gruppen visade störst förändring på SSE formuläret från första till tredje sessionen. PSE-resultaten visade ingen signifikant förändring mellan mätningarna. Resultatet föreslår att self-efficacy går att manipulera och kan påverka idrottsprestationer. / The purpose of the study was to investigate in an experimental design whether an individual's belief in his ability, i.e. self-efficacy affect the outcomes of athletic performance. This was examined by manipulating self-efficacy in a bench press exercise and measures possible performance changes during three sessions. 21 participants (10 woman, 11 men, M = 23, SD = 2.95) who had little or no previous experience of weight training participated. Participants were randomly divided into three groups: (LG) participants lifted easier than thought, (HG) participants lifted heavier than thought and (CG) control group, participants lifted the weight they thought. Situational specific self-efficacy measures (SSE) were taken before and after manipulation. The physical self-efficacy was measured using the physical self-efficacy scale (PSE). The results showed that the heavy group had increased significantly more weight than the control group. The manipulations assumed effect on self- efficacy (SSE) proved to be a prediction of performance outcomes and a significant difference was demonstrated between the measurements. The heavy group showed the greatest decreased in SSE from session one to third. PSE results showed no significant changes between measurements. The results suggest that self-efficacy can be manipulated and can affect sport performance.

Inledning. Vårdbranschen är i nuläget den mest utsatta branschen när det kommer till sjukskrivningar i Sverige. Studier visar att många som sjukskriver sig gör detta på grund av kroppsskador som ofta uppkommit till följd av en lägre fysisk kapacitet än vad arbetet kräver, något som skulle kunna minska om fysisk aktivitet samt utbildning kring vikten av detta ingick i vårdutbildningen. Syfte. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten.