Bakgrund: En organisation kan vara uppbyggd på många olika sätt varav decentralisering är ett av dem. Ekonomistyrverktyg som används inom en organisation är cybernetisk styrning, administrativ styrning och kulturstyrning. Även Lean benämns som ett starkt styrverktyg för en organisation. Tidigare forskning har visat att det är komplext att styra en stor, växande organisation. Det kan även utläsas att det inte finns tillräckligt med forskning om vilka styrverktyg som en organisation bör arbeta med.  Syfte: Syftet med studien är att studera och skapa en djupare förståelse över vilka styrverktyg inom ekonomistyrning som företag lyfter fram i en decentraliserad organisation. Det mynnar ut till vidare förståelse av hur de valda styrverktygen tillämpas. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats har använts i studien. Studiens forskningsdesign utgår från en enfallsstudie på Scania CV AB i Oskarshamn (Scania) som fallföretag. Vidare har empiriskt material samlats genom semistrukturerade intervjuer, erhållna dokument och Scanias hemsida. Slutsats: Scania använder flertalet styrverktyg på olika sätt. Dels arbetar de decentraliserat. På cybernetiska styrverktyg använder de främst planeringsrunda, budget, prognoser och KPI:er. Vidare använder de kulturella styrverktyg genom organisationskultur, organisatoriskt lärande, organisatoriskt engagemang och kommunikation. SPS och lean har även tillkommit som ett styrverktyg. Slutligen har det primära inte varit valet av ekonomiska styrverktyg i sig utan mer arbetssättet som de tillför. / Background: and problem: An organization can be structured in many different ways, of which decentralization is one of them, financial control tools used within an organization are cybernetic control, administrative control and cultural control. Lean is also referred to as a strong control tool for an organization. Previous research has shown that managing a large, growing organization is complex. What can also be seen is that there is not enough research on what control tools an organization should work with. Purpose: The purpose of the academic paper is to study and build a deeper understanding of what control tools within financial management that companies highlight in a decentralized organization. This leads to a further understanding of how the selected control tools are applied. Method: A qualitative research strategy with an abductive approach has been used in the study. The study's research design is based on a single case study at Scania CV AB in Oskarshamn (Scania) as a case company. Furthermore, empirical material has been gathered through semi-structured interviews, documents obtained, and Scania's website. Conclusion: Scania uses several different control tools in different ways. For one thing, they work decentralized. On cybernetic control tools, they mainly use planning round, budget, forecasts and KPIs. Furthermore, they use cultural control tools through organizational culture, organizational learning, organizational commitment and communication. SPS and lean have also been added as a management tool. Finally, the primary issue has not been the choice of financial management tools per se, but rather the way of working that they bring

Bakgrund: Bygg- och anläggningsbranschen är en olycksdrabbad bransch. För att kunna motivera medarbetarna till arbete i riskfyllda arbetsmiljöer styr företag med belöningssystem. Belöningssystemet formar i sin tur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Dock motiveras alla medarbetare av olika belöningar vilket i sin tur präglar arbetsplatserna och dess arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studien är att undersöka samt analysera hur företagens belöningssystem formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom bygg- och anläggningsbranschen. Vidare är syftet att ta reda på hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i sin tur formar den fysiska arbetsmiljön. Metod: Vi har använt oss av två forskningsdesigner; tvärsnittsstudie och flerfallstudier som vi har genomfört på 5 olika företag som är verksamma inom bygg- och anläggningsbranschen. Det empiriska materialet har samlat sin genom semistrukturerade intervjuer med 10 personer från dessa företag. Studien har en induktiv forskningsansats. Slutsats: Vi kom fram till att belöningssystemet är med och formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, eftersom belöningar bland annat avgör hur motiverade medarbetarna är och hur de därmed integrerar med varandra. Sammanhållningen var också det som vi ansåg låg närmast kopplingen till den fysiska arbetsmiljön. / Background: The construction industry is accident-prone. To motivate employees to work in risky work environments, companies use reward systems. The rewardsystem in turn shapes the social and organizational work environment. However, all employees are motivated by different rewards, which in turn characterizes the workplace and its working environment. Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze how companies’ reward systems shape the organizational and social work environment within the construction industry. Furthermore, the aim is to find out how the organizational and social work environment in turn shapes the physical work environment. Method: We have used two research designs; a cross-sectional study and multiple case studies that we have carried out at 5 different companies active in the construction industry. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 people from these companies. The study has an inductive research approach. Conclusion: We concluded that the reward system is involved in shaping the organizational and social work environment because, among other things, rewards determine how motivated the workers are and how they are thus intrigued with each other. Social cohesiveness was also what we considered to be the closest connection to the physical work environment.

Trots att 97 procent av alla bolag i Sverige är av mindre storlek riktar sig den vetenskapliga litteraturen avseende internstyning huvudsakligen mot stora bolag. Mindre bolag har däremot en annan uppsättning utmaningar och använder i förhållande till det stora bolaget andra styrverktyg. Likaså används också olika styrverktyg i olika branscher. Företags internstyrning har i många studier grundats på användningen av individuella styrverktyg, dock är användningen av ett styrverktyg inte separerat från påverkan av andra styrverktyg och därför måste verktygens helhet beaktas. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en djupare förståelse för hur mindre konsultbolag arbetar med internstyrning. Detta görs genom att först identifiera de olika styrverktygen för att sedan analysera samverkan och motverkan mellan styrverktygen. Studiens teoretiska referensram definierar internstyrning som ett styrpaket med fem olika kontrollsystem (styrverktyg). Typologin menar att samverkan mellan de olika kontrollsystemen är det som leder till en helhetsbild av företagets internstyrning. Empirin har samlats in genom intervjuer i tre mindre konsultföretag. Detta kompletteras med observationer och analyseras sedan i förhållande till studiens teori och problematisering. Studiens resultat visar hur det kulturella styrverktyget är det som främst används i de mindre konsultbolagen, både medvetet och omedvetet. Dessutom har kulturen en påverkan på utformningen av de andrastyrverktygen. Studien beskriver också hur utformningen av planering tenderar att vara beroende av möjligheten till uppföljning. Baserat på empirin och tidigare litteratur sammanfattar studien hur styrningens utformning och organisationsstruktur också har en påverkan på behovet av andra styrverktyg. Avslutningsvis finner studien att informella stadganden i stor del ersätter formella policys i de mindre konsultbyråerna.

Inledning Traditionell årlig budgetering har länge varit ett välanvänt och pålitligt styrmedel inom verksamhetsstyrning. Under de senaste fem åren har marknadsklimatet förändrats med ökade omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer som konsekvens av krig och inflation. Förändringar gällande förutsättningarna på elmarknaden har också påverkat företagen inom elbranschen. Under flera decennier har kritik framförts i tidigare forskning mot den traditionella budgeteringen när det gäller dess lämplighet i osäkra föränderliga miljöer. Kritiken blir åter aktuell då det kan krävas kompletteringar av alternativa styrverktyg för att lyckas navigera verksamheten i osäkra marknadsmiljöer. Även de alternativa styrmedlen har sina utmaningar när det kommer till att framgångsrikt implementera och komplettera den traditionella budgeteringen. Det finns även förespråkare som hävdar att den traditionella budgeteringen helt bör ersättas med mer flexibla och dynamiska styrmedel. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur de senaste fem årens ökade osäkerhetsfaktorer har påverkat budgeteringens roll inom verksamhetsstyrningen. Specifikt hur företag som verkar på elmarknaden har anpassat eller kompletterat budgeteringen med flexibla styrverktyg. Metod Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod. Datainsamlingen har genomförts med en internetbaserad enkät. Företagen inom elbranschen har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Studien har genomförts med en deduktiv ansats. Resultat och slutsats Företagen inom elbranschen har under de senaste fem åren i hög grad påverkats av ökade osäkerhetsfaktorer. Planering av verksamheten har försvårats och behovet av riskanalyser har ökat.Trots detta är den traditionella budgeteringen fortsatt av väsentlig vikt i styrmixen då majoriteten inte har gjort eller planerar att göra förändringar i sitt sätt att arbeta med traditionell budgetering.Övergivning av styrmedlet är inte enväldigt relaterat till dess brister, utan organisatoriska hinderkan vara överordnade vid eventuell implementering av nya styrmedel. Av de mest omtalade alternativa styrmedlen föredras de som kompletterar en av den traditionella budgeteringens främsta svagheter, att den snabbt blir inaktuell. / Introduction Traditional budgeting has long been a reliable and frequently used management control tool. War and inflation have caused a rise in external uncertainties resulting in the market climate changing over the last five years. Changes surrounding the electricity market have also impacted companies within the industry. Over several decades critique has been presented against the traditional budgeting regarding its suitability in uncertain and changing environments. Critique has been rekindled since companies now require alternative tools to be able to navigate their organisations in uncertain market environments. Even the alternative tools have their challenges regarding successful implementation and their ability to complement the traditional budgeting.There are also advocates who argue that more flexible and dynamic tools should replace traditional budgeting altogether. Aim The aim of our study is to investigate how the external uncertainties over the last five years have impacted the role of budgeting within management control. Specifically, how companies who operate in the electricity industry have adjusted or complemented budgeting with flexible tools. Method Our study has been carried out using a quantitative survey method. The data has been collected using an online survey. Companies within the electricity industry have been randomly selected to participate. This study has been completed using a deductive approach. Results and conclusion Companies within the electricity industry have been largely impacted by external uncertainties over the last five years. The planning of organisations has become more difficult and the need for risk analysis has increased. Budgeting has, despite increased difficulties, continued to be of substantial importance regarding control tools since the majority of the companies have not made,or plan to make, any changes in their ways of using traditional budgeting. We have found that abandonment of the traditional budgeting is not strictly related to its shortcomings, but instead the organisational obstacles may be the deciding factor in the possible implementation of new control tools. Amongst the most discussed alternative control tools are the ones that complement the biggest weakness of traditional budgeting, that it quickly becomes outdated, preferred.

No description available.

Many organisations use incentive systems as a management control tool to steer the organisation towards defined goals by generating common incentives for the employees. Previous studies have shown that the design of an incentive system affect what results it may generate. Therefore, this study aims to, within the context of manufacturing industry, investigate a configuration of design choices’ impact on the effect of an incentive system. A literature study has been conducted to map what effect the research shows different design choices and how these impacts the employees and the organisation. This case study of Toyota Material Handling Manufacturing Sweden AB investigates how their incentive system is designed and what effects this generates from their organisational specific context. Motivation, participation, cooperation, culture and performance were factors evaluated in the study. Data was mainly gathered through qualitative interviews conducted with employees to gain an understanding of the use and design of the incentive system together with how it fit within the organisational context. The empirical data was then analysed and related to previous studies on the subject. The conclusion and discussion base on the effects of an incentive system and how these effects are affected by the design of the incentive system itself, together with how these effects may be reduced when alternative management control tools hold a stronger presence with the employees. Even when the incentive system is designed by what previous studies has shown to generate the desired effect, the organisational specific context may affect the result. Further, it is discussed that the highest results are achieved when the incentive system is designed to work within a specific context, as it then strives towards the same vision as other management control tools.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.