Bakgrund: Samhällets medvetenhet om klimathot har ökat det senaste decenniet, vilket medfört att fler företag både vill och måste redogöra för sitt ansvar, i och med nya lagkrav och direktiv om hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett internt verktyg som hjälper företag att samla in, analysera och kommunicera hållbarhetsinformation. Tidigare forskning saknas om den komplexitet som kan uppstå inom organisationer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen, där strukturer och människor har en inverkan. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att utforska och öka förståelsen för vilken betydelse strukturer och människor har för redovisningens kvalitet och omfattning. Studiens frågeställning är: Utifrån ett internt perspektiv, på vilket sätt har strukturer och människor en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som inkluderar semistrukturerade intervjuer med sju personer från sju olika företag. Intervjuerna kompletteras med dokumentstudier genom att granska varje deltagande företags hållbarhetsredovisning. Resultat: Studiens resultat visar att regler har en inverkan på hållbarhetsredovisningen genom att de skapar struktur och tydliggör vad som måste rapporteras, hur informationen ska presenternas och vilka standarder som måste följas. Rutiner säkerställer att företag samlar in, bearbetar och rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett konsekvent och tillförlitligt sätt. Vidare spelar resurser en viktig roll eftersom företag måste ha tillgång till tillräckliga resurser både i form av tid, finansiella medel och personal för att kunna rapportera om sina hållbarhetsprestationer. I studien framkommer även att människor har en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll genom sina handlingar, beteende och engagemang, likaså hjälper tidsaspekter företag att beskriva och mäta hur de har presterat över tid. Slutsats: Studien visar att tydliga regler, rutiner och tillräckliga resurser hjälper företag att upprätta en hållbarhetsredovisning av god kvalitet och omfattning. Människors handlingar, driv och tidsaspekter visar sig vara avgörande för hur hållbarhetsredovisningen utformas. / Background: Society's awareness of climate threats has increased in the last decade, which means that more companies both want and have to report on their responsibilities, partly due to new legal requirements and directives on the sustainability report. The sustainability report can be seen as an internal tool that helps companies collect, analyze and communicate sustainability information. Previous research is lacking on the complexity that can arise within organizations when preparing the sustainability report, where structures and people have an impact. Purpose and question: The purpose of this study is to explore and increase understanding of the importance of structures and people for the quality and extent of the accounting. The study's question is: From an internal perspective, in what way do structures and people have an impact on the content of the sustainability report? Method: The study is based on a qualitative method that includes semi-structured interviews with seven people from seven different companies. The interviews are supplemented with document studies by reviewing each participating company's sustainability report. Results: The study's results show that rules have an impact on sustainability reporting by creating structure and clarifying what must be reported, how the information must be presented and which standards must be followed. Routines ensure that companies collect, process and report their sustainability work in a consistent and reliable way. Furthermore, resources play an important role because companies must have access to sufficient resources both in the form of time, financial means and personnel to be able to report on their sustainability presentations. The study also shows that people have an impact on the content of the sustainability report, partly through their actions, behaviour and commitment, time aspects also help companies to describe and measure how they have performed over time. Conclusion: The study shows that clear rules, routines and sufficient resources help companies to create a sustainability report of good quality and extent. People's actions, commitment and time aspects prove to be decisive for how the sustainability report is designed.

Hållbarhetsrapporter används av företag som ett verktyg för att kommunicera ut arbete kring socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbarhetsarbete till interna och externa intressenter (Tewari & Dave 2012). Enligt en enkätstudie gjord mellan 2019 och 2020 av KPMG (2020) använder 96 procent av de 250 största företagen i världen någon form av hållbarhetsrapportering. I denna studie upptäcks en konflikt då tidigare forskning förklarar vikten av att kommunicera hållbarhetsrapporter till intressenter, eftersom det genererar finansiell avkastning, förstärkt rykte och ökat börsvärde. Å andra sidan hävdar andra forskare att många företag kommunicerar rapporten utan att veta vad intressenter efterfrågar. Syftet med studien är således att undersöka hur stora svenska företag upprättar hållbarhetsrapporter samt hur hållbarhetsarbetet kommuniceras ut till intressenter. Detta för att ta reda på vilket arbetssätt samt kommunikation som är mest framgångsrik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en intervjustudie med tio företag. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i signalteorin. Fokuset ligger på att analysera vilka signaler företagets avsändare skickar till intressenter samt vilken feedback mottagarna återkopplar med. Resultaten visar att hållbarhetsrapportens innehåll, utöver lagkraven, framför allt styrs av företagets bransch samt dess intressenter. Vidare tyder resultatet på att hållbarhetsrapporter inte är effektiva att kommunicera sitt hållbarhetsarbete via. I stället ger sociala medier samt företags hemsidor upphov till en effektivare tvåvägskommunikation. / Sustainability reports are an important tool for corporations to communicate their efforts to improve ecological, social and economic sustainability to stakeholders (Tewari & Dave 2012). According to a survey done in 2020 by KPMG, 96 percent of the world's top 250 corporations publish some form of sustainability reporting. Previous studies emphasize on the importance of communicating sustainability to improve financial returns, reputation and market capitalization. However, other studies argue that big corporations are rarely familiar with their stakeholders' interests. The aim of this thesis, which is written in Swedish, is therefore to understand how Swedish companies create sustainability reports and how they communicate their sustainability work to their stakeholders. The reason being is to find out which means of communication is the most effective. The study is based on ten interviews from companies which are analyzed through signal theory. During the analysis, the main focus is to construe which signals are being sent to stakeholders and the feedback that they later create. The conclusion is that the content of the sustainability reports, aside from the legal requirements, is both affected by the companies’ industry and their stakeholders’ expectations. Furthermore, it shows that the reports are not an effective form of communication, hence companies using social media and their websites instead to achieve a two-way communication.

Football clubs have become more commercialized during the last decades and because of that their work with marketing and sponsorship has developed rapidly. Because of this, some football clubs, especially some women's football clubs, has had struggled with keeping up with the development. The purpose of this study is to review how women's football clubs and multi-section clubs (clubs with both women’s and men’s football teams) work with marketing, how they obtain sponsorships, and the differences, workwise, between these two types of organizations.The study is based on interviews with people from five different football clubs that play inOBOS Damallsvenskan, the top-tier division in Sweden. The interviews are focused on how the football clubs work with marketing and sponsorship but also the interviewee’s thoughts on how their organization stands out from other football clubs in OBOS Damallsvenskan.The result of the study shows that all football clubs work with the 7P marketing mix model,some clubs more than others. It also shows that all football clubs work with various ways of getting contracts with sponsors, thus all the football clubs work with sustainability to create interest from companies. Within different organizations, every woman’s football club believes that they must work harder than the multi-section clubs when it comes to gaining revenue, marketing, and reaching out to sponsors. The multi-section clubs confirm this. A difficulty within this matter is that studies have shown that football clubs develop rapidly both with marketing and sponsorship strategies, thus the geographical location must also be taken into consideration when one is trying to answer these questions accurately. A future study could include all the football clubs in OBOS Damallsvenskan or Elitettan. A study like that would answer the question more accurately since it would be based on answers from all the football clubs in the Swedens’ two top-tier divisions.

Global warming is becoming an increasingly pressured problem for the climate and worldeconomy. The trend and importance of sustainability is growing and is a heavily researchedarea. Real estate accounts for approximately 40% of global energy consumption and 33% ofcarbon emissions. Naturally, the potential and significance of sustainability is an increasinglyimportant topic within the sector.On the foundation of global climate change, this thesis aims to uncover the financial benefitsof active sustainability work for listed real estate companies on the Stockholm StockExchange. Previous research within the field has focused heavily on tangible sustainabilitywork and the effects on the property level rather than the company level by primarily usingquantitative research methods. This paper combines a quantitative and qualitative researchmethod to dig deeper into the market's view of financial effects given to real estate companiesworking actively with sustainability.The study commenced with a panel data regression model analysis where a dummy for activesustainability work in the form of membership in the organisation GRESB was used todetermine the financial effects of active sustainability work on the daily total return index.GRESB guides members in their work with sustainability where membership indicates a willto improve. Results landed in a random effects model which showed that GRESB is positiveand significant for daily total return index, explaining 3% of development. Results from thequantitative study were used in the qualitative research method when designing an interviewguide for semi-structured interviews.It can be concluded that active sustainability work has positive effects on the total return oflisted real estate companies in Sweden. Sustainability work differs in its effectiveness andsuitability depending on the real estate companies size and core business area. GRESB islikely to be an umbrella for other sustainability-related factors and future research shouldexpand the number of sustainability variables used for analysis. There is no universal workmodel for sustainability and every organisation needs to design their sustainability strategywith regards to their business. Organisations seeking sustainability rewards should aim to domore than the minimum needed; real estate companies at the top of sustainability brackets arethe ones receiving the highest portion of the rewards. / Den globala uppvärmningen är ett alltmer pressande problem för klimatet ochvärldsekonomin. Trenden och vikten av hållbarhet växer och är ett stort forskningsområde.Fastigheter står för cirka 40% av den globala energiförbrukningen och 33% avkoldioxidutsläppen. Potentiallen och betydelsen av hållbarhet är ett fortsatt viktigt ämne inombranschen.På grunden av globala klimatförändringar syftar denna uppsats till att utvärdera deekonomiska belöningarna av aktivt hållbarhetsarbete för börsnoterade fastighetsbolag påstockholmsbörsen. Tidigare forskning inom området har fokuserat på reellt hållbarhetsarbeteoch dess effekter på fastighetsnivå snarare än företagsnivå genom att främst utnyttjakvantitativa forskningsmetoder. I denna studie kombineras en kvantitativ och kvalitativforskningsmetod för att gå djupare in i marknadens syn på de finansiella belöningar som gestill fastighetsbolag som arbetar aktivt med hållbarhet.Studien inleddes med en panel data regressionsanalys där en dummy för aktiv hållbarhet iform av medlemskap i organisationen GRESB användes för att bestämma de ekonomiskaeffekterna av aktivt hållbarhetsarbete på dagligt avkastningsindex. GRESB guidarmedlemmar i sitt arbete med hållbarhet där medlemskap i organisationen indikerar en vilja attförbättras. Resultaten landade i en random effects model som visade att GRESB är positivtoch signifikant för dagligt avkastningsindex med en förklaringsgrad om 3% av utvecklingen.Resultatet från den kvantitativa forskningsmetoden användes i den kvalitativaforskningsmetoden för att utforma intervjuguiden som användes vid semistruktureradeintervjuer.Slutsatsen kan dras att aktivt hållbarhetsarbete har positiva effekter på dagligtavkastningsindex för börsnoterade fastighetsbolag i Sverige. Hållbarhetsarbete skiljer sig åt isin effektivitet och lämplighet beroende på fastighetsbolags storlek och affärsområden.GRESB är sannolikt ett paraply för andra hållbarhetsrelaterade faktorer och framtidaforskning bör utöka antalet hållbarhetsvariabler som används vid analys. Det finns ingenuniversell arbetsmodell för hållbarhet, varje organisation bör utforma sina hållbarhetstrategimed hänsyn till sin verksamhet. Organisationer som söker hållbarhetspremier bör syfta till attgöra mer än minimumkraven, fastighetsbolag på toppen av hållbarhetssfären är de som fården största delen av premierna.

The purpose of this essay is to investigate, through qualitative content analysis, how Agenda 2030's gender equality goals are expressed, as a public value in a selection of Swedish municipalities. The aim is to analyse what happens when the local government starts to govern towards global cross-sectoral gender equality policy goals. The intention is further to investigate how the municipalities mediate, express, and communicate their sustainability work towards the citizens through their websites as well as in their policy documents. The theoretical construction is based on the theory of public value, by explaining how gender equality can be expressed as either qualitative gender equality, quantitative gender equality or undefined gender equality. If the municipalities' arguments can be explained with the principles of public value, the efforts can be defined as value for the community. The results show that gender equality-integrated sustainability goals are not quite self-evidently expressed as a public value, which can be explained as undefined gender equality. This because gender equality goals in a majority of surveyed municipalities are formulated as a special interest separated from the sustainability work. Local conditions determine the outcome and what is important for each municipality and its residents. / Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur Agenda 2030s jämställdhetsmål kommer till uttryck som samhällsvärde i ett urval av svenska kommuner. Detta för att studera vad som händer när den lokala nivån börjar styra mot globala tvärsektoriella jämställdhetspolitiska mål. Avsikten är att undersöka hur kommunerna förmedlar, formulerar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete gentemot medborgarna på respektive hemsida, samt i plan och policydokument. Den teoretiska konstruktionen utgår från teori om offentligt värde vilket ligger till grund för det analytiska verktyget, genom att förklara hur jämställdhet kan komma till uttryck som antingen kvalitativ jämställdhet, kvantitativ jämställdhet eller odefinierad jämställdhet. Om kommunernas argument kan leva upp till eller förklaras med principerna som utgör ett offentligt värde kan arbetet därmed definieras som samhällsvärde. Resultatet visar att det vanligaste förekommandet i undersökta kommuner är att jämställdhetsintegrerade hållbarhetsmål inte helt självklart kommer till uttryck som samhällsvärde, det vill säga som odefinierad jämställdhet.  Detta genom att jämställdhetsmålen i en majoritet av undersökta kommuner separerats från hållbarhetsarbetet och formuleras som särintresse. Lokala förutsättningar styr utfallet och vad som är viktigt för respektive kommun och dess invånare.

Digitala lösningar och information- och kommunikationsteknik (IKT) har föreslagits som ett potentiellt kraftfullt verktyg för att skapa smarta hållbara lösningar som minskar utsläpp och energibehov. Det pågår däremot en debatt huruvida IKT-lösningar verkligen bidrar till minskade utsläpp och minskad energikonsumtion. Det finns ett behov att utvärdera IKT-lösningars påverkan på klimatet med utgångspunkt i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ett tillvägagångssätt att utvärdera klimateffekter är genom hållbarhetsanalyser. Elvenite och dess moderbolag har tagit fram en hållbarhetsanalys som kallas klimatnyttoanalys, vars huvudsakliga syfte är att öka kunskapen kring företagets digitaliseringslösningars positiva och negativa klimatpåverkan. Klimatnyttoanalysen är ny arbetsprocess på Elvenite och denna studie ämnar undersöka dess utvecklingsmöjligheter genom att kartlägga hur medarbetarna på Elvenite och en utvald kund ser på arbetet med klimatnyttoanalys. Baserat på kartläggningen kommer denna studie ge förslag och rekommendationer för fortsatt arbete med klimatnyttoanalys samt ge ett förslag på ett ramverk. Studien är avgränsad att endast ta hänsyn till de ekologiska aspekterna av hållbarhet. Den metod som används är en litteratursökning, en enkätundersökning som analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt en intervjustudie som analyserades med tematisk analys. I resultatet presenteras klimatnyttoanalysen i relation till tidigare forskning, en sammanställning av enkätundersökningen samt en sammanställning av den tematiska analysen av intervjustudien. Studien kommer fram till åtta åtgärdsförslag på hur klimatnyttoanalysen behöver utvecklas samt vad Elvenite behöver göra för att fortsätta arbetet med klimatnyttoanalyser och en viktig tanke om social hållbarhet som Elvenite bör ta hänsyn till. Dessutom presenteras ett förslag på ett ramverk baserat på de åtta åtgärdsförslagen. / Digital solutions and information and communication technology (ICT) have been proposed as a potentially powerful tool for creating smart sustainable solutions that reduce emissions and energy needs. On the other hand, there is a debate about whether ICT solutions really contribute to reduced emissions and energy consumption. There is a need to evaluate the impact of ICT solutions on the climate based on ecological, economic, and social sustainability. One approach to evaluating climate effects is through sustainability analysis. Elvenite and its parent company have developed a sustainability analysis called climate benefit analysis, whose main purpose is to increase knowledge about the company's digitalization solutions' positive and negative climate impact. The climate benefit analysis is a new work process at Elvenite, and this study intends to investigate its development opportunities by mapping how the employees at Elvenite and a selected customer view the work with climate benefit analysis. Based on the survey, this study will provide proposals and recommendations for continued work with climate benefit analysis and provide a proposal for a framework. The study is limited to considering only the ecological aspects of sustainability. The method used is a literature search, a questionnaire survey that was analyzed with qualitative content analysis and an interview study that was analyzed with thematic analysis. The results present the climate benefit analysis in relation to previous research, a compilation of the questionnaire survey and a compilation of the thematic analysis of the interview study. The study comes up with eight proposals for measures on how the climate benefit analysis needs to be developed and what Elvenite needs to do to continue the work with climate benefit analyzes and an important idea of social sustainability that Elvenite should consider. In addition, a proposal for a framework based on the eight proposals for action is presented.

Sveriges regering har antagit en handlingsplan för omställningen till cirkulär ekonomi (CE). För utvecklingen mot CE spelar näringslivet en central roll. Olika branscher har olika förutsättningar och behöver därför hantera omställningen på olika sätt. Sakförsäkringen ligger inom tjänstesektorn men hanterar produkter och kan därför vara med och bidra till omställningen. För sakförsäkringen saknas det däremot gemensamma riktlinjer för vad CE innebär. Folksam arbetar idag med cirkulär skadereglering som grundar sig i CE. Det innebär att skadeanmälningar hanteras för att skapa cirkulära flöden. Studiens bakgrund är att Folksam lyft att det finns ett behov av kunskapsbyggande om CE i sakförsäkringen. Studiens övergripande syfte är att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till Folksams hållbarhetsarbete. För att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till hållbarhetsarbetet ämnar studien kartlägga vilka hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen cirkulär skadereglering. Vidare ämnar studien undersöka hur de som arbetar med cirkulär skadereglering ser på att använda hållbarhetsindikatorerna i kommunikationen och synen på cirkulär skadereglering som en del av hållbarhetsarbetet. I rapporten utvärderas skadeområdena IT, motor och bygg till följd av att Folksam beslutat att arbeta med cirkulär skadereglering inom dessa. Studien är avgränsad till att kartlägga sociala och ekologiska hållbarhetsindikatorer, vilket innebär att ekonomiska aspekter av hållbarhet inte inkluderas. Studiens övergripande metod innebär kartläggning av hållbarhetsindikatorerna och intervjuer med de som arbetar med cirkulär skadereglering. I resultatet presenteras 14 hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen av cirkulär skadereglering för Folksams hållbarhetsarbete och resultatet av intervjuerna. Studiens slutsats är att cirkulär skadereglering utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet eftersom det innebär att Folksam både kan vara med och bidra i omställningen till CE och i arbetet med Agenda 2030. / The government of Sweden has adopted an action plan for the transition to circular economy (CE). In the transition towards CE, Swedish businesses plays´ a key role. Different industries have different pre-conditions for CE and therefore need to handle the transition in various ways. Companies that offer property insurance belong to the service sector but handle products, which means they are able to contribute to the transition to CE. Today there are no general guidelines for CE in property insurance. Folksam work with circular claim settlement that are based in CE, meaning claims are handled to create circular flows. This thesis is written on behalf of Folksam who have expressed the need for further education regarding CE in the property insurance. The general purpose of this study is to highlight the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. The study aims to identify which sustainability indicators are useful to evaluate the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. Furthermore, the study aims to examine the view of those who work with circular claim settlement on using sustainability indicators to communicate circular claim settlement and their perspective on circular claim settlement as a part of the sustainability work. This thesis evaluates circular claim settlement in IT, vehicle and construction claims. The study is delimited to evaluate social and ecological perspectives on sustainability. The general method was mapping sustainability indicators and interviews. In the results the identified sustainability indicators and the interviews are presented. It’s established that circular claim settlement is a valuable part of the sustainability work and enables Folksam to contribute to Agenda 2030 and the transition to CE.

The purpose of this essay was to lay the foundations for a model in the form of a question battery that can help buyers compare the sustainability responsibilities of different suppliers, so that the buyer can choose the supplier that contributes most to the Sustainable Development Goals (SDG). The model is designed as a question battery to enable the buyer to ask more comprehensive questions to the various suppliers regarding social, ecological and economic sustainability than they do today.   In order to find questions on an overall ethical level I have investigated how the global institutions intend us to navigate and prioritize between the SDGs, I have also applied the Aristotelian and Kantian ethics and Archie Carrol's model, the CSR pyramid, to broaden the ethical perspective in the questions to the companies.   The result is a question battery with questions about the company's vision and global goals, about the company's values ​​linked to all stakeholders, questions about whether the internal good and the external good are in harmony with society, questions about the company's value chain and business model and a larger stakeholder analysis.   How should a buyer then be able to evaluate a supplier's different answers? This essay aimed to create the first questionnaire with a broad question battery, the next step is to evaluate the different answers. / Syftet med den här uppsatsen var att lägga grunden till en modell i form av ett frågebatteri som kan hjälpa inköpare att jämföra olika leverantörers hållbarhetsansvar, så att inköparen ska kunna välja den leverantör som bidrar mest till de globala målen.  Modellen är utformad som ett frågebatteri för att inköparen ska kunna ställa mer omfattande frågor till de olika leverantörerna angående social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet än vad de gör idag.   Mitt tillvägagångssätt har varit att undersöka hur de globala institutionerna tänker sig att vi ska navigera och prioritera mellan de globala målen, genom att övergripande backa tillbaks till de hållbarhetsdokument som togs fram redan på 1980-talet och sedan arbeta mig vidare till de globala mål som kom 2015 och fram till de guider som finns för ett hållbart näringsliv idag. För att hitta frågor på en övergripande etisk nivå har jag tagit hjälp av den aristoteliska och den kantianska etiken samt Archie Carrols modell, CSR pyramiden, för att bredda det etiska perspektivet i frågeställningarna till företagen.  Resultatet blev ett frågebatteri med frågor om företagets vision och de globala målen, om företagets värderingar kopplat till samtliga intressenter, om det internt goda och det externt goda är i samklang med samhället, frågor om företagets värdekedja och affärsmodell samt en större intressentanalys. Hur ska en inköpare kunna värdera en leverantörs olika svar? Den här uppsatsen syftade till att skapa det första frågeformuläret med ett brett frågebatteri, nästa steg är att värdera de olika svaren.

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.

För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>