Spelling suggestions: "subject:"svenskundervisning."" "subject:"svenskaundervisning.""
31 |
Svensklärares val av läroböcker : En fallstudie från en högstadieskolaMalmberg, Martina January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka svensklärares val av läroböcker på högstadiet. Vad är det som styr detta val och vilka kriterier anser de att en lärobok bör uppfylla? För att få reda på detta intervjuades fem svensklärare på en högstadieskola i Växjö.</p><p>Resultaten visar att lärarna tillsammans, oftast i arbetslaget, väljer ut vilka läroböcker som ska användas.</p><p>Tidigare undersökningar och resultat från denna undersökning visar</p><p>att flera lärare anser att man kan ta eleverna till hjälp vid val av läroböcker. Dock kunde något egentligt elevinflytande inte påvisas. Det är viktigt att böckerna som väljs ut svarar mot kursplanens intentioner, att de täcker målen som efterfrågas i kursplanerna, innehåller varierande övning och att de är allsidiga. Vidare bör övningarna och texterna vara relevanta för eleverna.</p>
|
32 |
Läsning för ett tudelat uppdrag : En litteraturstudie om skönlitteraturens roll för kunskaps-och demokratiuppdraget i svenskämnetFryklund, Christoffer, Hedin, Ellinor January 2022 (has links)
Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur ämneslärare i svenska förhåller sig till de litteraturdidaktiska val som de ställs inför för att genom skönlitteraturen uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål. I ett skönlitterärt moment föreligger i undervisningssammanhang en dualism om läsning endera som medel för att uppnå kunskapsmålen, eller för läsaren att ta till sig och ompröva de värderingar som speglas i verket; att lära sig mer om sig själv och omvärlden. Tidigare forskning visar att skönlitteraturen har fått en försvagad ställning i samhället och behöver ständigt försvaras i skoldebatter. De studier som ingår i litteraturundersökningen har i så stor utsträckning som möjligt valts ut i förhållande till de nya läroplanernas inträde 2011 och de äldre studierna som är utvalda relaterar till ämnet. Denna studie visar att läraren står inför ett tudelat uppdrag där skolan och undervisningen ska verka för att främja elevers utveckling, lärande och livslånga lust att lära. Läraren måste basera sina litteraturdidaktiska val på ett sätt som sammanför de båda uppdragen. Genom att använda sig av kombinationsstrategier läses litteraturen för att synliggöra både en efferent och estetisk läsning och på så vis samtidigt inkludera värderingsaspekter vid sidan om det mätbara innehållet.
|
33 |
Digitala verktyg i svenskundervisningen : En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av digitala verktyg och hur de kan användas i svenskundervisningenAslan, Roj Mesut, Olai, Jan January 2022 (has links)
Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare i årskurserna 4-6. Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg som används i lärarnas svenskundervisning samt vad lärarna har för attityder och funderingar kring användning av digitala verktyg och digital kompetens. Studien utgår ifrån TPACK som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att alla lärare i studien använder digitala verktyg inom någon av följande didaktiska områden: Språkutveckling, Differentiering, Engagering. Det förekommer även olikheter i attityd till digitala verktyg och upplevd digital kompetens bland lärarna i studien.
|
34 |
Lärplattans tillämpning i svenskundervisningen : En kvalitativ undersökning om hur F–3-lärare och elever arbetar med lärplattan i svenskundervisning samt deras syn på användningen / The application of the tablet in Swedish teaching : A qualitative study on how F–3-teachers and pupils work with the tablet in Swedish teaching and their views on the useHanna, Marina, Mete, Jisela January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med lärplattan i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar det medför. Det har även gjorts en jämförelse mellan F–3-lärares och elevers syn på användningen av lärplattan. Materialet består av intervjuer med 4 lärare och 16 elever. Studiens resultat visar att lärplattan används ofta vid skrivuppgifter och vid läsning. De tillfrågade lärarna använder även lärplattan som stöd till de elever som är i behov av det och nyanlända elever. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna och eleverna upplever både fördelar och nackdelar med lärplattan. Fördelarna är exempelvis att elevernas koncentration ökar samt att lärarnas arbete underlättas med hjälp av lärplattan. Exempel på en nackdel är att verksamheterna inte alltid har tillgång till nätverk. Slutsatserna som kan dras från denna studie är att de tillfrågade lärarnas och elevernas syn är lika då de anser att man arbetar med effektivt med lärplattan. Lärplattan är även ett bra pedagogiskt verktyg då man med hjälp av den kan individanpassa uppgifter till eleverna.
|
35 |
”Valet av skönlitteratur är inte så ädelt som man kunde önska” : En intervjustudie om svensklärares resonemang och arbetssätt med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11)Drobni, Moa January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.
|
36 |
Genväg för den late, eller full av oanade möjligheter? : En studie om attityder till och användning av ljudböcker i en svensk gymnasieskolaBergman, Felix January 2022 (has links)
Användningen av ljudböcker har ökat explosionsartat det senaste decenniet. Tack vare mobila enheter med hög lagringskapacitet och ständig uppkoppling till snabbt och stabilt internet kan man nu lyssna på ljudböcker var och när man vill. Vissa menar att ljudbokens mobilitet för med sig möjligheter till litteratur anpassad efter situation och geografisk plats. Andra ser ljudböcker som ett hot mot den traditionella boken och hävdar att den inte kan bidra till samma litterära upplevelse då man lätt blir distraherad och har svårare att minnas det man lyssnat på jämfört med vad man har läst. Det som få undersöker är ljudbokens potentiella applikation i skolan. Utifrån Hayles teori om djup- och hyperuppmärksamhet undersöker denna uppsats attityder till ljudböcker i skolan. Fokus ligger främst på undervisningen i svenska på gymnasial nivå. 81 gymnasielever har fått svara på en enkät och fyra anställda vid samma gymnasieskola, tre svensklärare och en skolbibliotekarie, har intervjuats för att kartlägga vilka attityder som finns och i vilken utsträckning ljudböcker används. Av svaren framkommer det att ungefär hälften av eleverna inte aktivt ägnar sig åt litteratur på fritiden. Ljudboksanvändandet var ännu sällsyntare, men många önskar att ljudböcker användes i undervisningen. Lärarna varnar dock för att många elever troligen ser ljudböcker som en mindre ansträngande väg att göra klart litteraturläxan och att det finns belägg för att de som lyssnar inte lär sig lika bra som de som läser. Lärarna använder inte själva ljudböcker och tycker att även elever med lässvårigheter borde fokusera mer på att träna läsförmågan än att välja den lätta vägen och lyssna. Slutsatsen blir således att ljudboken i dagens läge inte har någon tydlig plats i svenskundervisningen på gymnasiet.
|
37 |
Skolämnet svenska i ett flerspråkigt klassrum - fyra lärares reflektioner och förhållningssättJeschko, Tuva, Nilsson, Melinda January 2010 (has links)
Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är:•Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras?•Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk?•Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet?Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning. I resultatet av undersökningen framgår hur lärarna ser på sin svenskundervisning och om denna undervisning är anpassad efter elever med annat modersmål än svenska.
|
38 |
Den gemensamma läsningen : En kvalitativ temaanalys om lärares överväganden vid urval av skönlitteratur för helklassläsning / The shared reading : a qualitative theme analysis of teachers choice of fiction for shared reading projectsSamuelsson, Felix January 2023 (has links)
Uppsatsen har som syfte att förstå och hitta teman i yrkesverksamma svensklärares urvalsprocesser av ungdomslitteratur av klassupsättningar för helklassarbete. Lärarna som deltagit är från Västsverige och intervjuades om sin urvalsprocess av böcker som läses och arbetas med gemensamt. Även i vilken grad lärare har genusglasögon i sin urvalsprocess och arbetssätt undersöks. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna byggde på ett antal frågor, men andra frågeställningar och eventuella följdfrågor för fördjupning ställdes för att kunna fångadeltagares perspektiv och få flera exempel. Intervjuerna har sedan transkriberats, anonymiserats och olika teman har kunnat urskiljas ur källmaterialet. Vid analys framkom fyra teman som på olika sätt framträtt vid intervjuerna, vissa teman samexisterar hos lärarna och är inte representationer för varje enskild lärare.(i) Det medvetna urvalet (ii) Urval för pojkars läslust, (iii) Ett redskap för att kunna arbeta med andra delar av det centrala innehållet (iv) Böcker som kan högläsas (v)Böckerna måste på något vis fånga eleverna.
|
39 |
Skönlitteraturens betydelse i svenskundervisning : En kvalitativ studie kring elevers motivation vid läsning av skönlitteraturCakir, Bahar January 2024 (has links)
Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur intresset för läsning av skönlitterära verk ser ut bland gymnasieelever och hur gymnasielärare kan arbeta för att öka intresset för läsning av skönlitterära verk, utifrån ett elevperspektiv. För att besvara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativ semistrukturerad intervju använts där nio elever från tre olika gymnasieskolor har blivit intervjuade. Resultatet visar att läsintresset hos gymnasieeleverna varierar och att en betydande faktor som främjar elevernas läsintresse är att låta eleverna välja skönlitteratur. Resultatet visar också att det behövs en balans mellan själv reglerat lärande och lärarens kontroll över inlärningsprocessen. Vidare visar resultatet att det också behövs en balans mellan den inre och yttre motivationskraften för att öka läsintresset.
|
40 |
"Man ska vara glad om man får dem att läsa hela texten" : En undersökning av vilka kunskaper gymnasieelever förväntas utveckla i arbetet med skönlitteratur / "You have to be satisfied with the fact that you get them to read the full text" : A study of what kinds of knowledge secondary-school students are expected to develop by working with literatureEnqvist, Evalotta January 2010 (has links)
<h1>Abstract</h1><p> </p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B.</p><p>Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd. Eftersom eleverna i första hand erbjuds läsning i antologifrom läser de få eller inga hela verk alls. Dessa lärare kan även antas utforma sin undervisning i första hand efter kursmålen i Svenska B.</p><p>Den andra gruppen kategoriseras av det faktum att de ser mötet mellan texten och eleven som gemensam potentiell kunskapskälla. De prioriterar att arbeta med att eleverna främst ska utveckla kunskaper om sig själva och andra genom litteraturen, men strävar även efter att utveckla färdighetskunskap i form av läsande och skrivande. De arbetar inte kronologiskt och de använder sig i väldigt liten grad av antologiläsning, utan väljer istället fullständiga texter från olika epoker. Lärarna i den här gruppen utformar i första hand sin undervisning efter strävansmålen i gymnasieämnet Svenska.</p><p>Det förefaller även vara så att de lärare som har lägst tilltro till sina elevers läsande, mer eller mindre medvetet, skapar en uppgiftskultur som begränsar elevernas möjligheter att utveckla flera olika former av kunskap genom litteraturen. Ett resultat av detta blir att det uppstår en diskrepans mellan vilka kunskaper lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och vad den verkliga uppgiftskulturen tillåter.</p>
|
Page generated in 0.0665 seconds