<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment. Undersökningen visar också att lärarnas erfarenheter av grammatik påverkar det egna intresset för grammatik, och därmed också inställningen till grammatikundervisning, som i sin tur i olika utsträckning också påverkar undervisningssättet. En intressant avvikande iakttagelse är att en av lärarna som brann för högskolegrammatiken och har ett stort personligt intresse för grammatik, väljer att inte undervisa i det idag.</p><p> </p><p>  </p> / <p>The purpose of this essay is to examine how grammar teaching is conducted by teachers in upper secondary school and if it is affected by their attitude towards, and experience of grammar. We have chosen in-depth interviews as our method of investigation in which we have interviewed seven upper secondary school teachers. The investigation shows that the teachers find grammar important and interesting, and also that their teaching methods vary. Some chose to integrate the grammar teaching, for example in the writing process while others prefer teaching grammar separately. Furthermore the investigation shows that teachers’ experience of grammar affects their interest in grammar, and therefore also in various extents has an effect on the way they conduct their teaching. An interesting deviation is that one of the teachers who really was excited about the university grammar during the teacher education, and has a great personal interest in it, chooses not to teach grammar at all.</p><p> </p>

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment. Undersökningen visar också att lärarnas erfarenheter av grammatik påverkar det egna intresset för grammatik, och därmed också inställningen till grammatikundervisning, som i sin tur i olika utsträckning också påverkar undervisningssättet. En intressant avvikande iakttagelse är att en av lärarna som brann för högskolegrammatiken och har ett stort personligt intresse för grammatik, väljer att inte undervisa i det idag. / The purpose of this essay is to examine how grammar teaching is conducted by teachers in upper secondary school and if it is affected by their attitude towards, and experience of grammar. We have chosen in-depth interviews as our method of investigation in which we have interviewed seven upper secondary school teachers. The investigation shows that the teachers find grammar important and interesting, and also that their teaching methods vary. Some chose to integrate the grammar teaching, for example in the writing process while others prefer teaching grammar separately. Furthermore the investigation shows that teachers’ experience of grammar affects their interest in grammar, and therefore also in various extents has an effect on the way they conduct their teaching. An interesting deviation is that one of the teachers who really was excited about the university grammar during the teacher education, and has a great personal interest in it, chooses not to teach grammar at all.

Through Laclau and Mouffes discourse theory, this study seeks to find and analyze the different types of discourses regarding digitalisation that exist in the Swedish upper secondary schools curriculum, focusing on those documents that regard the subjects Swedish and Swedish as a second language, and finally analyze what kind of implications these discourses can have for teachers in the subject of Swedish. The study starts with going through digital literacy and why it’s important in a digitalized world. With Laclau and Mouffes discourse theory as method, this study identifies several discourses available in the curriculum. These discourses are digital competence, digital work, digital tools, digital change and digital copyright. In addition to this, the study identifies three subjects as bearers of the discourse, the teacher, the student and the curriculum itself. The study finds that digitalization is loosely defined within the curriculum, leaving the teacher with the duty of both analyzing and construing their own view of digitalization within the subject Swedish. Finally, the study discusses the implications of these findings.

Texter i digitala miljöer är en formulering som framkommer i kursplanen för svenskämnet. Formuleringen kan innefatta många olika slags texter och det är därför möjligt att formuleringen tolkas olika av lärare. Syftet med studien är därför att undersöka hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 beskriver formuleringen texter i digitala miljöer och hur de arbetar med det i praktiken, för att söka efter möjlig variation i lärarnas svar. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar av en formulering, och därför inspireras studien av fenomenografi. Vygotskijs sociokulturella perspektiv presenteras och centrala begrepp inom perspektivet tas upp, mediering, scaffolding och kreativt skapande nämns som väsentlig utgångspunkt i studien.  Resultatet tyder på att formuleringen delvis är svårtolkad och att lärare ger olika beskrivningar av formuleringen, dock framgår det att tre av fyra lärare trots det, arbetar på ett likvärdigt sätt. Det som skiljer sig är huruvida de bedömer elevers estetiska uttrycksätt i de digitala texterna eller inte. Lärarna lyfter den skrivna texten som prioritet i elevernas arbete och bedömning. När det kommer till texter i digitala miljöer är det främst att lära eleverna att vara källkritiska som är i fokus. Multimodalitet är centralt i många texter i digitala miljöer och påverkar hur en text tolkas, vilket kräver en annan typ av läskunnighet och kunskap i att skapa texter i digitala miljöer. Trots det och att det framgår i kommentarmaterialet för svenska kursplanen, att eleverna behöver jämföra multimodala texter med texter av bara ord, nämns inte denna aspekt av lärarna i denna studie. / Texts in digital environments is a wording that appears in the syllabus for the Swedish subject. The wording could include many different types of texts, and it is possible that the wording is interpreted differently among the teachers. The aim of the study is, therefore, to explore how four teachers that teach the Swedish subject in grades 4-6, describe the wording text in digital environments and how they work with this in practice, to see how it differs. The study is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews. The purpose of the study is to examine teachers’ different descriptions of a formulation, and therefore the study is inspired by a phenomenography. Vygotskij’s sociocultural perspective is presented, and key concepts within the perspective are addressed, mediation, scaffolding and creative creation are mentioned as an essential point of departure in the study.  The result indicates that the wording is partly difficult to interpret and that teachers give different descriptions of the wording, despite this, it appears that three out of four teachers teach in an equivalent way. The difference appears instead to be whether the teachers assess students’ aesthetic expressions in the digital texts. Teachers highlight the written texts as a priority in students’ work and assessment. When it comes to texts in digital environments, it is mainly teaching pupils to be critical of sources in focus. Multimodality is central to many texts in digital environments and affects how a text is interpreted, which requires a different type of literacy and knowledge in creating texts in digital environments. Despite this and the fact that it appears in the commentaries for the Swedish syllabus that pupils need to compare multimodal texts with texts of only words, this aspect is not mentioned by the teachers in this study.

Syftet med den här studien är att undersöka vad svensklärare på gymnasiet har för uppfattning till läsförståelseundervisning, samt hur de arbetar och vad de använder för metoder och strategier för att främja läsmotivation och läsförståelse. Undersökningen genomfördes via kvalitativ metod, där sex svensklärare intervjuades. Resultatet visar att samtliga svensklärare upplever att det är viktigt att arbeta främjande med läsförståelse på gymnasiet. Somliga anser att man bör fokusera på att bibehålla läsmotivation i läsförståelseundervisningen. Det förekommer olika metoder för hur lärarna arbetar med läsförståelse i undervisningen, men samtliga arbetar mycket med textläsning i undervisningen. Flertalet av lärarna anser också att det är viktigt att gå igenom lässtrategier med eleverna innan läsning, för att eleverna ska kunna förstå det lästa. Även efterföljande diskussioner och samtal om böcker och texterna var något som delgavs vid intervjuerna. / The purpose of this study is to investigate Swedish teachers understanding of comprehension education and use of methods and strategies to promote reading motivation and reading comprehension in upper secondary school.  The survey was conducted through qualitative methodology, in which six Swedish teachers were interviewed. The results show mainly that all teachers feel that it is important to work for promoting reading comprehension at upper secondary school. Some argue for focusing on maintaining reading motivation in reading comprehension education. There are different methods regarding reading comprehension in teaching. The informers work a lot with text reading in the classroom. The majority of teachers also consider it important to review reading strategies with the students before reading, so that students better can understand the reading. Even subsequent discussions and conversations about books and texts were something that was announced at the interviews.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

The teaching of writing is a central task for teachers of Swedish and it is a complex activity which requires knowledge of different areas such as language, communication, and text. The aim of this licentiate’s dissertation is to investigate when and how the knowledge needed for the teaching of writing is developed in teacher education as well as during the first years of teaching. The study is based on semi-structured qualitative interviews with prospective and novice upper secondary school teachers of Swedish. The data obtained from the interviews were analyzed in two ways. The first analysis focused on the way in which the prospective and novice teachers talked about text, writing, and the teaching of writing. The result shows that, at the beginning of the teacher education, prospective teachers focus on concrete aspects of text – such as syntax, punctuation and spelling – when they speak about text, writing, writing instruction, and assessment of student writings. In other words, they pay special attention to local text levels. At the end of the teacher education  programme, prospective teachers focus on aspects of text structure such as outline, the structure of paragraphs, coherence and cohesion. Certain aspects that the students pay special attention to are mentioned by the novice teachers, but these aspects are not central to them. Instead, novice teachers give special attention to the global text levels such as context, receivers and the purpose of the text, i.e. abstract aspects of text and writing. The pattern discerned shows a development that starts with a focus on the details at a local text level and expands into a more comprehensive view with a focus at a global level. The second analysis concerns the development of the knowledge base for the teaching of writing. This analysis focuses on two of the knowledge categories described by Lee S. Shulman (1986, 1987), namely subject matter knowledge and pedagogical content knowledge (PCK), both of which can be seen as central for the teaching of writing. The knowledge base manifested in the prospective teachers’ utterances mainly consists of subject matter knowledge, whereas the greater part of the knowledge base manifested in the teachers’ utterances consists of pedagogical content knowledge for the teaching of writing. The teachers also manifest a more complex subject matter knowledge and speak about writing instruction in a way which is characterized by conscious choices, reflection and metacognition. The analysis thus shows that the PCK for the teaching of writing is mainly developed in the teaching profession; in other words, after the teacher education programme is finished.