The preconditions for social work changes rapidly in South Africa and the country  is characterized by pervasive inequality with extremes of wealth and poverty.  Access to employment is difficult in rural areas and this leads to large-scale unemployment and poverty in the country. One area with these problems  is the community Heidedal in Bloemfontein, South Africa. Uncontrollable behaviour with children is also a big and increasing issue in the community. The aim of this thesis is to investigate what the term uncontrollable behaviour implicates and how social workers within Heidedal work towards children’s uncontrollable behaviour in the community. This through our chosen theoretical framework, the theory of individual- and community empowerment. The study was carried out through an microethnographic approach, based on semi-structured interviews with social workers coming from four different organisations in Heidedal, together with observations in the area. The focus of the analysis was on separating the material into themes that answer the research aim by using influences from a qualitative content analysis. Uncontrollable behaviour was therefore investigated through specific themes connected to the theory. The findings presented five overlooking themes: Uncontrollable behaviour, Influencing factors on uncontrollable behaviour, Main methods, Main approaches and Work environment. The main findings within this study reveals that uncontrollable behaviour can devolve upon several different things and therefore the social workers in Heidedal are dealing with the issue with many different methods and approaches which will be revealed and discussed in this thesis. From the findings the term “uncontrollable” will furthermore be discussed and questioned. In conclusion the result showed upon the importance of a combination of the two types of empowerment addressed in this thesis; personal empowerment and community empowerment as an alternative way to deal with the issue with uncontrollable behaviour regarding children. This to reach a long term solution, in relation to environmental and socio-economical vulnerable areas that these children operate in. / Förutsättningarna för socialt arbete är ständigt föränderliga i Sydafrika och landet kännetecknas av genomgripande ojämlikhet med ytterligheter av rikedom och fattigdom. Tillgången till sysselsättning är begränsad i områden på landsbygden och detta leder till storskalig arbetslöshet och fattigdom i landet. Ett område med dessa problem är samhället Heidedal i Bloemfontein, Sydafrika. Okontrollerbart beteende hos barn är också ett stort och ökande problem i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vad termen okontrollerbart beteende innebär och hur socialarbetare i Heidedal arbetar med barns okontrollerbara beteende i samhället. Detta genom vår valda teoretiska referensram, teorin om individuell- och community empowerment. Studien genomfördes med ett mikro-etnografiskt förhållningssätt och baserades på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare från fyra olika organisationer i Heidedal, samt observationer i området. Fokus i analysen var att dela in materialet i olika teman som besvarar syftet med studien genom att använda influenser från en kvalitativ innehållsanalys. Okontrollerbart beteende hos barn undersöks vidare genom specifika teman kopplade till denna teori. Upptäckterna i denna studie visade på fem övergripande teman: Okontrollerbart beteende, Påverkansfaktorer på okontrollerbart beteende, Huvudsakliga metoder, Huvudsakliga förhållningssätt och Arbetsmiljö. De huvudsakliga upptäckterna i denna studie visar att okontrollerbart beteende hos barn kan vara en följd av flera olika faktorer och därför arbetar socialarbetare i Heidedal med frågan genom många olika metoder och tillvägagångssätt, vilka kommer att belysas och diskuteras i denna studie. Utifrån resultatet kommer också termen  “okontrollerbar” vidare att diskuteras och ifrågasättas. Sammanfattningsvis visade resultatet på vikten av en kombination mellan de två typer av empowerment som nämns i denna studie; personlig empowerment och community empowerment, som ett alternativt sätt att hantera problemet med okontrollerbart beteende hos barn. Detta för att nå en långsiktig lösning, i relation till de miljömässigt och socioekonomiskt sårbara områden som dessa barn befinner sig i.

Denna uppsats syftar till att kartlägga två projekt inom två hjälporganisationer: Xola Educare i Contribution To Opportunities och Digniti Omnia i Svenska kyrkan. Studien visar hur projekten behandlar fem utvalda projektledande kunskapsområden: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation. Vår frågeställning är: På vilket sätt tillämpas projektledningstekniker vid hantering av: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation inom hjälporganisationers projekt? Vår utgångspunkt för denna studie är att det finns skillnader i hur nyetablerade och etablerade hjälporganisationer tillämpar kunskapsområden för planeringen av sina projekt. Studien utgår även ifrån att praktiken skiljer sig från hur den klassiska projektledningsläran beskriver de centrala delarna inom utvalda kunskapsområden. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, med intervjuer och dokumentanalys som metod för datainsamling i syfte till att kartlägga projektens nuvarande struktur utifrån kunskapsområden i relation till tidigare forskning.  Tidigare forskning om projekt inom hjälporganisationer visar en trend om ineffektivitet och mindre lyckat resultat än framgångsrika projekt. Projektledarens kompetens och erfarenhet har visat sig spela en roll i detta. Projektledande kunskapsområden har i viss utsträckning anammats men har fortfarande en stor utvecklingspotential och behöver anpassas till den kontext som ideellt baserade hjälporganisationer lever i.  Kartläggningen i sin helhet visar att nyetablerade hjälporganisationer inte använder sig lika mycket av projektledande kunskapsområdena som en mer etablerad hjälporganisation gör. Att praktiken skiljer sig från teorin visar även kartläggningen genom brister i strukturerade metodiska tillvägagångssätt. Verkligheten överensstämmer inte alltid med teorin då individer är föränderliga och projekt är rörliga företeelser som behöver foga sig efter varandra och deras kontext. Kartläggningen och studiens resultat visar att båda projekten har formulerade projektmål i dokumentform. Delprojektledarna har inte genomfört någon intressentanalys i enlighet uppsatsens teori men har en stor medvetenhet om sina intressenter. Kraven som projekten ämnar uppfylla formulerades vid projektstart. Projekten har ingen strukturerad tipsplan innehållande de teoretiska projektledningsteknikerna. Båda projekten har i enlighet med teorin strukturerade mötesformer. / The purpose of this essay is to conduct a survey of two projects within two Non-profit organizations: Xola Educare in Contribution To Opportunities and Digniti Omnia in The Church of Sweden. The study intends to investigate how the projects deal with the five selected areas of knowledge: project goals, stakeholders, requirements, timetable and communication. The essay originates from the research question of: How are knowledge areas applied to structuring projects in Non-profit organizations? Our starting point for this study is that there are differences in how newly established and already established Non-profit organizations will apply knowledge areas for the planning of their projects. The study also assumes that practice differs from how the essay's theory describes knowledge areas. The study has been conducted with a qualitative method, with interviews and document analysis as a method of data collection for the purpose of mapping the current structure of the projects based on knowledge areas in relation to the theory. Previous research on projects driven by Non-profit organizations has illustrated a trend of inefficiency and unsuccessful projects rather than successful. The project managers' skills and maturity are revealed to play a key part for their success. Knowledge areas have been used to a certain extent but still have a great development potential and need to be adapted to the context of Non-profit organizations.  The survey shows that newly established Non-profit organizations do not use as many project knowledge areas as a more established Non-profit organization does, and that theory and practice differ in these two Non-profit organizations. The survey also shows that reality differs from the theory through shortcomings in structured methodological approaches. Reality does not always match the theory when individuals and projects are changing; they need to follow one another and its context. The survey and the results of the study show that both projects have formulated project goals in document form. The project has not conducted any stakeholder analysis according to the essay theory but has a high level of awareness about its stakeholders. The requirements that the projects aim to meet were formulated at the start of the project. The projects have no structured time plan containing the theoretical project management techniques. Both the projects have structured forms of meeting according to the theory.

The purpose of this study is to map different understandings of the formalization of the informal financial sector in the developing world. Utilizing a qualitative approach and interview methodology, this study focuses on the case of South Africa and maps different perceptions about the formalization process by operators in the informal economic sector, which are in turn contrasted with the perceptions of experts and policymakers in the field. The issue at hand is a deeper understanding of how and why different groups perceive formalization in different ways. Some of the main findings of this study confirm that there are different understandings of formalization that can be found amongst different groups in South Africa, that the overall positive understanding of formalization efforts are greater than the negative ones, and that formalization efforts are formulated more inclusive than informal operators believe they are. The theoretical contribution of this study is to state that moral arguments play a bigger role in individuals economical decision-making processes than the economy itself shapes individuals' moral behavior. In addition, the findings are of relevance for the design and implementation of financial inclusion policies in the developing world.

The majority of low income households in South Africa have limited access to electricity, and typically cook on stoves fuelled by paraffin. Paraffin represents a fossil fuel. It is a relatively cheap fuel in South Africa. Another fuel that can also be used for cooking is wood pellets, which is a renewable fuel. It can be used in a similar way to that of paraffin and is relatively cheap compared to other renewable energy sources. To investigate if living conditions among low income households can be improved the focus of the study was to evaluate the sustainability of cooking on paraffin and wood pellets. This was done by comparing social, environmental and economic aspects associated with the two cooking fuels. The social aspects were investigated through an interview study, the environmental aspect through a comparative life cycle assessment (LCA) and the economic aspects through a partial life cycle cost analysis (LCCA) focusing on the user phase.   The interview study showed that paraffin users considered four aspects as the most important when cooking, namely safety, health, affordability and quality. The study also found that the majority were willing to change to another cooking fuel if these aspects were fulfilled. The LCA showed that both systems score the highest on 9 out of 18 environmental impact categories over a 16-year perspective. The economic analysis showed that the user phase of the wood pellet system is more economically beneficial during the 16-year time period than the paraffin system. It was concluded that wood pellets could be used as an option to paraffin for cooking and would most likely increase living conditions for low income households. / Majoriteten av låginkomsthushåll i Sydafrika har begränsad tillgång till elektricitet och vanligtvis sker matlagningen på paraffinspisar. Paraffin är ett fossilt bränsle. Det är ett relativt billigt bränsle i Sydafrika. Ett annat bränsle som också kan användas för matlagning är träpellets som är ett förnyelsebart bränsle. Det kan användas på liknande sätt som för paraffin och är ganska billigt i jämförelse med andra förnybara energikällor. För att undersöka om levnadsförhållanden för låginkomsthushåll kan förbättras låg fokus för denna studie på att utvärdera hållbarheten för att laga mat på paraffin och träpellets. Detta genomfördes genom att jämföra sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter associerade med dessa bränslen för matlagning. De sociala aspekterna undersöktes genom en intervjustudie, de miljömässiga aspekterna genom en jämförande livscykelanalys (LCA) och de ekonomiska aspekterna gjordes genom en livscykelkostnadsanalys (LCCA) för användarfasen.   Intervjustudien visade att paraffinanvändare anser att fyra aspekter är de viktigaste vid matlagning, nämligen säkerhet, hälsa, kostnad och kvalitet. Studien visade också att majoriteten var villiga att byta till ett annat bränsle för matlagning om dessa aspekter var uppfyllda. Livscykelanalysen visade att båda systemen hade högst miljöpåverkan i 9 av 18 miljöpåverkanskategorier vardera inom ett 16-årsperspektiv. Den ekonomiska analysen visade att under en 16-årsperiod var användarfasen mer kostnadseffektiv för matlagning på träpellets jämfört med paraffin. Studien visade att träpellets kan användas som ett alternativ för paraffin vid matlagning och kommer troligtvis öka levnadsförhållanden för låginkomsthushåll.

The majority of low income households in South Africa have limited access to electricity, and typically cook on stoves fuelled by paraffin. Paraffin represents a fossil fuel. It is a relatively cheap fuel in South Africa. Another fuel that can also be used for cooking is wood pellets, which is a renewable fuel. It can be used in a similar way to that of paraffin and is relatively cheap compared to other renewable energy sources. To investigate if living conditions among low income households can be improved the focus of the study was to evaluate the sustainability of cooking on paraffin and wood pellets. This was done by comparing social, environmental and economic aspects associated with the two cooking fuels. The social aspects were investigated through an interview study, the environmental aspect through a comparative life cycle assessment (LCA) and the economic aspects through a partial life cycle cost analysis (LCCA) focusing on the user phase. The interview study showed that paraffin users considered four aspects as the most important when cooking, namely safety, health, affordability and quality. The study also found that the majority were willing to change to another cooking fuel if these aspects were fulfilled. The LCA showed that both systems score the highest on 9 out of 18 environmental impact categories over a 16-year perspective. The economic analysis showed that the user phase of the wood pellet system is more economically beneficial during the 16-year time period than the paraffin system. It was concluded that wood pellets could be used as an option to paraffin for cooking and would most likely increase living conditions for low income households. / Majoriteten av låginkomsthushåll i Sydafrika har begränsad tillgång till elektricitet och vanligtvis sker matlagningen på paraffinspisar. Paraffin är ett fossilt bränsle. Det är ett relativt billigt bränsle i Sydafrika. Ett annat bränsle som också kan användas för matlagning är träpellets som är ett förnyelsebart bränsle. Det kan användas på liknande sätt som för paraffin och är ganska billigt i jämförelse med andra förnybara energikällor. För att undersöka om levnadsförhållanden för låginkomsthushåll kan förbättras låg fokus för denna studie på att utvärdera hållbarheten för att laga mat på paraffin och träpellets. Detta genomfördes genom att jämföra sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter associerade med dessa bränslen för matlagning. De sociala aspekterna undersöktes genom en intervjustudie, de miljömässiga aspekterna genom en jämförande livscykelanalys (LCA) och de ekonomiska aspekterna gjordes genom en livscykelkostnadsanalys (LCCA) för användarfasen. Intervjustudien visade att paraffinanvändare anser att fyra aspekter är de viktigaste vid matlagning, nämligen säkerhet, hälsa, kostnad och kvalitet. Studien visade också att majoriteten var villiga att byta till ett annat bränsle för matlagning om dessa aspekter var uppfyllda. Livscykelanalysen visade att båda systemen hade högst miljöpåverkan i 9 av 18 miljöpåverkanskategorier vardera inom ett 16-årsperspektiv. Den ekonomiska analysen visade att under en 16-årsperiod var användarfasen mer kostnadseffektiv för matlagning på träpellets jämfört med paraffin. Studien visade att träpellets kan användas som ett alternativ för paraffin vid matlagning och kommer troligtvis öka levnadsförhållanden för låginkomsthushåll.

The aim of this thesis has been to investigate how social workers work with the reunification process at child and youth care centres in South Africa. The intention has been to explore what is important to accomplish a reunification and what challenges the social workers face in the process. A qualitative method was used and included 7 semi-structured interviews with social workers in South Africa. The conducted data was coded and categorized, using an inductive thematic analysis. In this study, the second phase of the ecological systems theory by Bronfenbrenner has been used, which includes the micro-, meso-, exo-, macro- and chrono levels. The theory has served as a framework in the analysis to explain the development of the child. Through the interviews three main fundamental components in the reunification process were distinguished, that overlap. The components are the 90-day assessment period, the time period of placement and the reunification. The time of placement has been categorized into three subthemes including the role of child and parent, the role of social workers and the role of resources. The findings show that the social workers regard the relationship between child and parent, collaboration between the external and CYCC social worker including resources, as crucial factors for reunification. Through the analyses, factors at each level in the ecological systems theory have been identified that affect the reunification process and thereby the child. Consequently, for a reunification to take place efforts need to address several areas around the child. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare arbetar med återföreningsprocessen på boenden för barn och unga i Sydafrika. Intentionen har varit att undersöka vad som är viktigt för att åstadkomma en återförening och vilka utmaningar socialarbetarna står inför i den processen. I studien användes en kvalitativ metod där 7 semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sydafrika genomfördes digitalt. Den insamlade datan har kodats och kategoriserats med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien har den andra fasen av Bronfenbrenners ekologiska systemteori använts, vilken inkluderar mikro-, meso-, exo-, makro- och krono-nivåerna. Teorin har fungerat som ett ramverk i analysen för att förklara ett barns utveckling. Genom intervjuerna urskildes tre grundläggande komponenter i återföreningsprocessen, vilka överlappar varandra. Komponenterna som urskildes är den 90 dagar långa bedömningsperioden, den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende samt själva återföreningen. Den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende har kategoriserats i tre underteman, vilka består av barnens och föräldrarnas roll, socialarbetarnas roll och resursernas roll. Resultaten visar att socialarbetarna betraktar förhållandet mellan barn och förälder, samarbetet mellan de externa socialarbetarna och socialarbetarna på barn- och ungdomsboendena samt resurser som avgörande faktorer för att en återförening ska ske. Analysen i den här studien visar att faktorer på varje nivå i den ekologiska systemteorin påverkar återföreningsprocessen och därmed barnet. För att möjliggöra en återförening måste därför det sociala arbetet inriktas på flera områden runt barnet.

Bakgrund: Mineraliseringsstörning på tänder kan antingen vara genetiska eller orsakas av interna och/eller externa faktorer. De olika faktorerna orsakar antingen en lokal eller en generell mineraliseringsstörning på emalj. En av faktorerna är en kemikalisk i form av fluor. Fluoridhalter i vatten som är mellan 1,5 – 3,0 mg/l kan orsaka dental fluoros, vilket gör tänderna ömtåliga och mycket sköra. Det har upptäckts höga fluorhalter, i dricksvatten, även långt över det av WHO rekommenderade, 1,0 mg/l, i flera olika länder, däribland Sydafrika. Syfte: Att studera samband mellan fluoridkoncentration i dricksvatten och dental fluoros i Sydafrika hos barn. Frågeställning: Hur påverkar höga respektive låga fluoridkoncentrationer förekomsten av dental fluoros i Sydafrika? Metod: Databaserna DOSS, MEDLINE samt CINHAL användes för att utföra litteraturstudien. Totalt inkluderades 10 artiklar som sedan kvalitetsgranskades inspirerade Forsberg & Wengström kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Barn som bodde i ett lågt fluoridområde med 0,19 mg/l, där var det 49% som hade dental fluoros och 38% hade ingen dental fluoros. På områden med hög fluoridhalt upp till 3,00 mg/l var det 96% av barnen som hade dental fluoros, varav 30% hade grad 5 vilket är svår dental fluoros. Slutsats: Ju högre fluoridkoncentrationer i dricksvatten desto större antal fall av dental fluoros / Background: Teeth mineralization disorder can either be genetic or caused by internal and/or external factors. The various factors cause either a local or a general enamel mineralization disorder. One of the factors is a chemical in the form of fluoride. Fluoride levels in water between 1.5 - 3.0 mg/l can cause dental fluorosis, making teeth delicate and very brittle. High fluorine levels have been detected in drinking water, even well above the WHO recommended 1.0 mg/l, in several different countries, including South Africa. Aim: To study the relationship between fluoride concentration in drinking water and dental fluorosis in South Africa in children. Question: How do high respective low fluoride concentrations affect the incidence of dental fluorosis in South Africa? Method: The DOSS, MEDLINE and CINHAL databases were used to carry out the literature study. A total of 10 articles were included, which were then quality checked inspired by Forsberg & Wengström's quality review template. Results: Children living in a low fluoride range of 0.19 mg/l, where 49% had dental fluorosis and 38% had no dental fluorosis. In areas with high fluoride concentrations up to, 3.00 mg/l, 96% of children had dental fluorosis, of which 30% had grade 5 which is severe dental fluorosis. Conclusion: The higher the fluoride concentrations, the greater the number of dental fluorosis cases.

Den här studien analyserar Lauren Southerns dokumentärfilm Farmlands, som skildrar konflikten mellan vita och mörkhyade om äganderätten till mark i Sydafrika. Vi analyserar Farmlands utifrån dess språkliga och visuella representationer av den vita respektive mörkhyade befolkningen. Filmen är producerad med hjälp av folkfinansiering (crowdfunding) och distribuerad på Youtube. Syftet är att undersöka vilka diskursiva medel som används och vad dessa har för konsekvens för hur de två grupperna framställs. För att undersöka detta har fyra sekvenser ur filmen valts ut och analyserats med kritisk diskursanalys (CDA) med multimodala inslag som teori och metod. Utöver CDA används teorier gällande dokumentärfilmens logik och förhållande till sanning och verkligheten. Resultatet av analysen visar att Farmlands diskursivt driver ett tydligt vi och de-narrativ som framställer den vita gruppen i rollen som offer och den mörkhyade gruppen som förövare. Filmen erbjuder tittaren en empatisk och personlig relation till de vita individerna medan de mörkhyade diskursivt avpersonifieras och distanseras. / This study analyses Lauren Southern’s crowdfunded doumentary Farmlands, which depicts the ongoing land disputes between the black and white population of South Africa. The analysis focuses on the various representations of the white and black population in South Africa. The production of the documentary was made possible with the help of crowdfunding before it was published on Youtube. The purpose of this study is to identify which discoursive tools Southern utilizes and how those tools shape the representations of the white and black population of South Africa. In order to do this we selected four sequences from the documentary which we then analyzed using critical discourse analysis (CDA) with multimodal features as both the method and theory. In addition to CDA, we also used theories of documentary logic and the relationship documentary film has with the concept of truth and reality. The result of the analysis shows that Farmlands discoursively enforces a we and them narrative which paints the white population as the victims and the black population as the perpetrators. The documentary offers the viewer an emphatic personal relationship with the white individuals seen in the documentary, while the black people in the documentary are, through Southern’s use of discoursive tools, dehumanized and made difficult to relate to.

Huvudsyftet med avhandlingen är att förstå hur människor tänker om och hanterar kärlek, sexualitet och hälsa i sina vardagliga liv på landsbygden i nordöstra KwaZulu Natal i Sydafrika. Målet är att förstå vad kärlek innebär för dem, men också hur större samhälleliga processer påverkar erfarenheter av kärlek, hälsa och relationer. Studien baserar sig på sex månaders etnografiska fältstudier bland framförallt åtta familjer. Data samlades in genom deltagande observationer och öppna intervjuer. Vid sidan om familjerna intervjuades tio örtdoktorer. Materialet består av 60 bandade intervjuer och cirka 340 sidor fältanteckningar. Analysen visar att man talar mer om kärlek i termer av respektfulla handlingar och en social ordning än om kärlek som en känsla. Kärleken är visserligen känslofull, men talet om respektfulla handlingar som kännetecknet på kärlek visar att invånarna ser sig som djupt beroende av varandra. Individen definieras av en väv av relationer där även förfäderna, både levande och döda, ingår. Kärlek mellan två individer hänger därför intimt samman med släkten och relationer i närsamhället, vilket skapar tillhörighet men också utsatthet. Kärleksmediciner tillverkade av örter utgör en möjlig väg att stärka ett förhållande eller att vinna någons kärlek. Berättelser om kärleksmediciner visar emellertid vad människor drabbas av och vad som anses vara ett omoraliskt agerande, vilket ger förklaring och lindring i svåra situationer men också lyfter fram att strukturella omständigheter under vilka människor lever behöver förändras. Kolonisation, apartheid och under senare år demokratisering har inneburit radikala förändringar för kärleks- och familjerelationer. Män, och fler och fler kvinnor, försörjer sig som migrantarbetare, vilket har lett till en uppsplittring av familjen mellan stad och landsbygd och skapat nya slags försörjningsnätverk. Förändringarna har lett till svårigheter med att visa kärlek i handling och till efterfrågan på nya sorters handlingar som bevis på kärlek. Arbetslöshet och sjukdomar utgör dock det allvarligaste hotet mot kärleken. I brist på effektiva åtgärder mot aids åberopar människor en tydligare moralisk ordning och försöker finna alternativa vägar att skydda sig. För att lyfta fram både det individuella och det gemensamma ansvaret för sexuella relationer och för att stärka flickors position har invånarna skapat en ritual för att kontrollera flickors oskuld, som en preventiv snarare än en diagnostisk åtgärd. En välkänd historisk ritual som lyfter fram oskuldens och kollektivets betydelse används i en modern strategi för att försöka hejda spridningen av aids och göra kärleken möjlig. Studien lyfter fram hur både inomstatliga och västerländska projekt som syftar till att förbättra zulufolkets situation grundar sig i perspektiv och föreställningar som är främmande för dem, och ibland krockar med deras sätt att uppfatta kärlek, relationer och sexualitet. Invånarna ser ömsom nya möjligheter, ömsom försöker de bevara sin tidigare moraliska ordning, men framförallt transformerar de sin specifika förståelse av hur samlevnad fungerar till dagens behov och villkor. / The main purpose of this study is to investigate how people think about and manage love, sexuality and health in their daily lives in northeastern rural KwaZulu Natal. The goal is to understand what love means to them, as well as how bigger social processes influence experiences of love, health and relationships. The thesis is based on six months of ethnographic field studies concentrated around eight families. Data were gathered through participant observations and open-ended interviews. Ten traditional healers were also interviewed. Data comprises 60 tape-recorded interviews and about 340 pages of fieldnotes. The analysis shows that people speak about love in terms of respectful actions and a social order rather than in terms of love as an emotion. Certainly love is about feelings, but the view that respectful actions are the primary signs of love reflects the way in which people see themselves as deeply dependent on one another. The individual is woven into a web of relationships where even the ancestors are an integral part. Thus love between two individuals is intimately connected to the family and to wider social relations in a way that creates a sense of belonging but also vulnerability. Love medicines made from herbs offer one way to strengthen a relationship or win somebody’s love. However, stories about love medicines reveal what trials people face, what they see as amoral actions, and in addition provide explanations and comfort as well as point out that structural circumstances under which people live need to be changed. Colonisation, apartheid policies, and more recently democratization have all led to radical changes for love and family relations. Men and increasingly women have been drawn into migrant labor, dividing families between rural and urban areas and creating new types of support networks. These changes have obstructed individuals’ ability to show love through actions and also led to individuals expecting new types of actions as proof of love. The most serious threats to love, however, are unemployment and sickness. In the absence of effective measures against aids people refer to a more distinct moral order to find alternative ways to protect young people. To emphasize both the individual’s and the community’s responsibility for sexual relations, and to strengthen girls’ position, Zulu have created virginity testing as a preventive ritual more than a diagnostic measure. An old tradition that emphasizes the status of virgin girls and the significance of the collective is used in a modern strategy to try to combat the spread of aids and to make love possible. The study emphasizes how both South African and Western projects that aim to improve the situation for the Zulus are grounded in perspectives and ideas that are unfamiliar to them, and sometimes collide with how they perceive love, relationships and sexuality. The interviewees sometimes see new possibilities, sometimes try to preserve their old moral order, but most of all work to transform their specific understandings of love and life to meet today’s needs and conditions.

This study is an examination of how a music education that is run by a NGO, Non Governmental Organisation, in South Africa works. The organisation Arkwork for Art NPC, and their artistic programme Access Music Project, AMP, based in Grahamstown in Eastern Cape province, works as an case study. This study shows what different opportunities and challenges are of the work with the project and describes who the young participants enrolled in the project are and how they experience the music education. Further more this work explore the relationship between music education and social justice. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews with the participants and project founder and leadership of the project. Partly information also was gathered through unstructured observations. The result shows that Arkwork for Art is filling an important gap where the government lack resources to offer music education for youth in marginalised communities. The organisation struggle with many things, most difficult for them is to get stable funding. AMP have many big future plans and want for instance to change the curriculum of music education in the future. My examination shows that the participants are very satisfied to be a part of AMP and that the project has an important role in their lifes and the community where they are based.