Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.

<p>Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.</p>

The purpose of this thesis is to investigate how women in Cape Town reflect over and deal with HIV/AIDS in their everyday lives and also how they explain the cause and spread of the virus. The thesis is based on two months of fieldwork in Cape Town, South Africa, where I got the opportunity to interview three women about HIV/AIDS and how they related to the disease as well as how people in general relate to it. The women I interviewed were all working with HIV/AIDS as counsellors and educational staff. The women work in Nyanga, Observatory and Wynberg, three very different areas in Cape Town. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor i Kapstaden reflekterar över och handskas med HIV/AIDS i deras vardagsliv. Jag vill också ta reda på hur de förklarar orsaken till och spridningen av viruset. Uppsatsen är baserad på två månaders fältarbete i Kapstaden, Sydafrika, där jag fick möjligheten att intervjua tre kvinnor om hur de relaterar till sjukdomen och hur människor i stort relaterar till den. Kvinnorna jag intervjuade arbetade som rådgivare och utbildare inom HIV/AIDS. Kvinnorna arbetade i Nyanga, Observatory och Wynberg, tre väldigt olika områden i Kapstaden.

This thesis discuss how balance between declarative and procedural knowledge can be reached in music education. The purpose is to shine light on how balance between different kinds of knowledge shows itself in South African music teachers descriptions of their ways of teaching. The main focus lies in how non verbal and verbal knowledge present itself in the teacher's philosophies. The categorisation of different kinds of knowledge from the book Music Matters by David Elliott is used to distinguish the main question in the analysis. This categorisation suggests there are five categories of knowledge of where one is verbal and four non verbal. Seven teachers are included in the study and the results show that there are some difficulties in the process of balancing verbal and non verbal knowledges in their teaching situations. The difficulties is shown largely between the desire to teach through non verbal methods and the traditional way of teaching that is more directed towards verbal knowledge and the fact that it is the easiest and quickest way to use spontaneously in the teaching situations. The thesis concludes that despite the fact that there are areas of development in balancing knowledges in teaching situations, there is more elements of the philosophical theories discovered in reality than expected. The pattern show that the teacher's philosophical reflections present more gaps individually than put together which results in the reflection that if teachers use the knowledge and experience among each other in a larger extent, balance between different kinds of knowledge is more easily approached than when doing it on their own.

The mental constructions of other places are based on impressions from everything that surrounds us in our everyday life, e.g. pictures, videos, texts and narratives. The tourism industry is especially influential when it comes to creating the image of before “unknown places”. Furthermore, it has a tendency to embellish and idealize people and places located in what is commonly known as the Third World. The mental construction of South Africa, today a rapidly growing tourist country among Western tourists, is especially interesting to investigate given its very long and complex colonial history. The purpose of this paper was to describe and analyze the image of South Africa among a group of Western exchange students who each of them had spent one semester at the Stellenbosch University, situated in the Western Cape in South Africa. This was made through a text analysis which was based on open conversations/interviews with five former students. They were asked to tell about their time in South Africa regarding expectations they had, what they experienced on place and how their image of South Africa altered during time. The analysis was made based on post-colonial theory with the emphasis on Edward Said’s notions Orientalism and imaginary geographies. The analysis was also put in comparison to what other writers researching the similar issues have found. The analysis showed that all students had an imaginary Africa. South Africa’s small town Stellenbosch in its colonial appearance surprised them and wasn’t considered as “the real Africa”. The exotic animals and the locals though, were just as they’d expected them to be – very exotic respectively nice and friendly. The study indicates that the imaginary Africa is deeply rooted and that it takes much reflection to change or influence these imaginaries.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige. För ytterligare vetenskaplig förankring har jag valt att granska tre av Sveriges skatteavtal med afrikanska länder. Hur förhåller sig de utvalda skatteavtalen i förhållande till FN:s modellavtal och vilka konsekvenser innebär detta för avtalen mellan Sverige och de utvalda afrikanska länderna? Förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till att ge handlingsdirektiv för hur Sverige borde agera i frågan om skatteavtal gentemot afrikanska utvecklingsländer.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument. Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning. Bedömningen utgick från en normativ syn i avseende kvalité på studenters arbete. Studenter bedömdes återkommande summativt genom närvaro, arbetstakt, hur de följde instruktioner och produktens kvalité. Studentarbeten bedömdes i delar där hantverksskicklighet dominerade.  Lärarna utförde kollegiala bedömningar av studentarbeten utifrån ett relativt betygssystem, vid dessa sessioner användes inga uttalade betygskriterier. Kvalitetskriterier kommuniserades till studenter under lektioner och redovisningar i form av korta kommentarer, till exempel nice, good, bad composition och studentarbeten användes ofta som exempel. Feedback gavs återkommande, den beskrev produkten men var sällan formativ i interaktion med studenten.  Under lektioner förbättrade lärarna delar av studentarbeten genom att måla/ teckna på deras produkter vilket kan ifrågasätta en rättvis bedömning. Utifrån samtal och intervjuer med lärarna framgår att de såg bedömning som relativt oproblematisk, de utgick mer från egen erfarenhet än relaterade till befintliga styrdokument. Studenternas process och intention med arbetet användes mycket sparsamt som bedömningskriterier. Studien visar att det är svårt att förena en stark ämnestradition, förändringar utifrån nationella styrdokument och förhållandet att dessa studenter skulle bli bildlärare och inte konstnärer. Studien ger även underlag för diskussion hur den kulturella kontexten påverkar sättet att bedöma och väcker frågor om behovet av att utbyta erfarenheter i relation till kvalité inom utbildning. / Assessment of the Arts has been challenged regarding its quality, fairness, function and how it affects the subject and the individual .  The study examines assessment of Visual Arts in teaching education in South Africa, presented from a teacher’s view. The research questions have been based on a didactics theory .The Method is a two-month field work with participant observations, collection of documents and interviews at the teaching education where the daily work of three teachers, have been followed. The empirical material is analyzed from the three didactic questions what, how and why. The result shows that the teacher’s assessments are based on a normative approach in regards to high and low quality. The teachers performed collegial assessments of student work. A relative rating system were works were compared was used during the assessment. No explicit grading criteria were used. Students were repeatedly summative assessed on attendance, work pace, how they followed instructions and results of the projects. The projects were judged in parts where artistic technical skills dominated the grading process. Criteria were communicated to students during the lesson and presentation as brief comments, such as nice, good, bad composition and pieces student work was often used as an example. Feedback was recurrent describing the product but was rarely formative in interaction with the student. During lessons teachers improved some parts of students work by painting /drawing directly on their products, which might make questionable a fair assessment. The teacher regarded assessment as relatively easy task, referring to personal experience rather than to criteria/aims in course syllabus. Students' intentions of their work were not assessed. The study provides a basis for discussing how cultural context affects the way to assess and raises issues in relation to sustainable quality education of fair assessment. The ethnographic method increases understanding and helps reflections of higher education from a global perspective.

Syftet med denna analys är att främja COIN teorier (counter insurgency) som applicerats som en upprorsåtgärd under boerkrigen. Uppsatsens fokus kommer vara på vikten av dynamiken inom COIN teorierna. Begreppet omfattar åtgärder som vidtas av regeringen i en nation kring hanteringen av uppror. I denna analys kommer även viktiga aspekter av David Kilcullens syn på just teorierna inom COIN och dess användande i boerkrigen att granskas. Kilcullens teorier kring COIN fokuserar främst på den mänskliga säkerheten. Således är det möjligt att påstå att denna analys kommer främst att fokusera på de kritiska boerförhållanden som rått i Sydafrika. Processen utgår bland annat ifrån en kvalitativ textanalys av litteratur som beskriver skeendet. Teorin om kulturskillnader ger ett antal nyckelindikatorer samt källor som används i analysen av materialet. Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna främst baserades på nyttjande av COIN. Slutligen förs ett resonemang kring teorins taktiska handlande och nytta, samt huruvida analysen visar på gynnande eller destruktiva faktorer i vald taktik av upprorsbekämpning. / The purpose of this analysis is to promote the COIN theories  that were applied as a single insurgency operation during the Boer Wars. The essential dynamics of  COIN (counter insurgency) will be considered as the analysis also includes actions taken by a nation´s government to contain or suppress counterinsurgency. As well as key aspects of David Kilcullens analysis being specifically concentrated on the COIN theories and its use in the Anglo-Boer Wars, Kilcullens COIN theories also focuses on human security. This analysis will mainly focus on the critical Boer wars taking place in South Africa. It also contemplates the question of why modern COIN theory was considered an alternative in the Anglo-Boer Wars. The process is based on a qualitative textual analysis of relevant literature that vividly describes the action of the war. The theory of cultural differences provides a number of key indicators and sources used in the analysis of the material. The results show that the tactical decision-making used during the conflict was mainly based on COIN theories. Furthermore, a discussion of the operational theory and its usefulness will be presented in this analysis, and whether the analysis identifies a beneficial or destructive scene of chosen COIN tactics.

The South African nation and society have experienced significant changes and reforms over the last decade. Less than ten years ago black and white people were not even allowed to share a bench in a park. Today they are expected to live side by side in what is called a"Rainbow Nation". When a new society is built language plays an important part. The language constantly reproduces daily the small things that identify a nation and the people living in it. Language creates and reproduces truths. Creates stereotypes, thoughts. It creates emotions. In this thesis we discuss how nation building depicts in the South African newspapers. The representation of the South African nation and people is analysed through concrete examples. But we also emphasise a situation in society that not only concerns South Africa, but many other countries in the world. As immigration merges ethnically homogeneous nations, it forces people to reflect upon themselves and what national identity they belong to. / Sydafrika har genomgått en betydande omstrukturering i samhället. För mindre än ett decennium sedan fick vita och svarta inte ens sitta på samma parkbänkar. Idag skall människorna leva sida vid sida i vad man kallar en "regnbågsnation". När ett nytt samhälle skall byggas är språket av stor betydelse. Språket fungerar ständigt som en reproducerande kraft. Och de små orden vi dagligen använder oss av för att beskriva en nation eller en människa kan ha större betydelse än vad vi tror. Språket skapar och reproducerar sanningar. Skapar stereotyper, skapar tankar. Och skapar känslor. I denna uppsats diskuteras hur nationsbygget tar sig uttryck i den sydafrikanska nyhetspressen. Sydafrikas representation av nationen och folket analyseras utifrån konkreta exempel - men vi betonar även en samhällssituation som inte bara gäller i Sydafrika utan också i andra delar av världen. Allt i takt med att invandring och migration luckrar upp de etniskt enhetliga nationerna och tvingar människor att reflektera över vem man är och vilken nationell identitet man räknar sig till.

No description available.