Kommunikationsbrister och ineffektiv kommunikation inom sjukvården kan medföra konsekvenser som kan leda till att kvalitén på sjukhuset försämras. När den medicinska kvalitén minskar skapas risker som kan leda till att patientsäkerheten hotas. De främsta kommunikationsbristerna inom dagens sjukvård uppstår mellan yrkesgrupperna såsom läkare och sjuksköterskor. Kommunikation är grundläggande för effektiviteten på arbetsplatsen och det ligger på ledarens roll att se till att kommunikationen som genomsyrar organisationen fungerar som den ska. För att ledaren ska kunna influera medarbetarnas kommunikativa beteenden krävs dock en vilja till förändring. Med hjälp av självinsikt kan individer öka sin medvetenhet kring sitt eget beteende och därigenom öppnas möjligheter för individen att påverka sina attityder kring förändring och förbättring. Studien syftar därför till att beskriva hur ledare genom självinsikt kan influera sitt kommunikativa beteende för att sedan påverka kommunikationsprocesserna mellan yrkesgrupperna inom sjukvården. Det som gör studien unik är att den drar kopplingar mellan förutsättningarna för självinsikt och förutsättningar för kommunikationsbeteende samt applicerar detta inom sjukvården på ett sätt som tidigare inte gjorts. För att göra studien mätbar har vi som författare konstruerat en konceptuell referensram baserat på teorier och tidigare forskning kring fenomenen självinsikt och kommunikation. Utifrån referensramen har sedan en egenkonstruerad modell byggts upp för att förtydliga samt knyta ihop de olika delarna i referensramen. Vid insamlingen av data har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där det empiriska underlaget har hämtats genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer. Den insamlade empirin har sedan återkopplats till referensramen och modellen för att möjliggöra en analys. Studiens analys grundar sig i en systematisk analys med en tematisk analysmetod, där vi har identifierat och analyserat mönster och teman i respondenternas utsagor. Via analysen har vi kunnat dra slutsatsen att det finns en tydlig koppling mellan ledarens självinsikt och hur det kan användas som ett verktyg för att påverka kommunikationen mellan yrkesgrupperna. Vi kan också konstatera att det är av betydelse för ledare att implementera självinsikt i sitt ledarskap för att lätta kunna påverka medarbetarnas attityder och beteenden för att därigenom gynna sjukvårdens organisatoriska samt medicinska utveckling.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar. Deras svar är varierane och förvånande men har gett oss en bra bild av hur reflektionsgrupperna kan förbättras och uppfylla de förväntningar och behov som studenterna och socionomutbildningen har på dem.

Anhöriga som lever i ett medberoende påverkas negativt av deras närståendes beroendeproblematik, trots detta finns tveksamheter om att medberoende är ett socialt problem. Syftet med studien är att belysa fenomenet medberoende utifrån beroendeproblematik och socialarbetares upplevelse av fenomenet samt skiljaktigheter som finns kopplat till olika relationer. För att uppnå syftet har sex socialarbetare intervjuats som arbetar på olika verksamheter i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter var Blumers symboliska interaktionism och Lazarus och Folkmans teori om copingstrategier. Fenomenologisk metodansats i Giorgisk anda användes i studien för att tolka socialarbetares upplevelser av fenomenet medberoende. Studiens resultat indikerar att fenomenet medberoende existerar och att kärnan i fenomenet är handlingar utifrån kärlek där handlingarna kan tolkas som upptagenhet av den närstående personen som har beroendeproblematik. Behovet av kontroll och möjliggörande beteenden samt en typ av beroende blev den sammanfattande tolkningen av fenomenet medberoende. Fenomenet medberoende antar olika uttryckssätt, enligt resultaten i studien, kopplat till vilken typ av relation som en anhörig har till den person som har en beroendeproblematik.

Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle som medför stora förändringar i människorsliv. Migrationsprocessen kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa och en bristande hälsorelaterad livskvalitet, beroende på omständigheterna som en migrant har i mottagarlandet. Syftet med studien är att beskriva välbefinnande hos migrantungdomar som har migrerat från mellanöstern till Sverige. Studien tillämpar en socialpsykologisk ansats genom teorierna symbolisk interaktionism, KASAM och välbefinnande. De tio respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet var begränsat till respondenter som hade ett ursprung från mellanöstern och ska ha bott i Sverige i minst fem år. Studiens resultat visar att de flesta respondenterna upplever en form av exkludering, vilket medförde att respondenterna isolerade sig själva. Detta i sin tur har påverkat deras självkänsla och välmående. Vidare beskrev respondenter att anpassningsprocessen har varit utmanande i början av ankomsten till mottagarlandet, vilket har visat negativa effekter på respondenternas välbefinnande och hälsa. / Migration is a contemporary social issue that brings about major changes for people. Migration often carries several mental health risk factors , usually based on circumstances faced by migrants in the receiving country. The purpose of the study is to describe the well-being of immigrant youth who have migrated from the Middle East to Sweden. The study adopts a social psychology approach using theories of symbolic interactionism, sense of coherence and well-being. The ten respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. Selection criteria for the study is limited to respondents who had Middle eastern origins and must have lived in Sweden for at least five years. The results of the study show that most respondents experience a form of exclusion, which led them to isolate themselves. This in turn has affected their self-esteemand well-being. Furthermore, the results also showed that the respondents describe that the adaptation process has been challenging at the beginning of the arrival in the recipient country, which has shown potential negative impacts on the respondent’s well-being and health. / <p>Stavningskorrigerad titel: Välbefinnandet hos migrantungdomar</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser utifrån kvalitativa intervjuer som erbjuder narrativa perspektiv från tio svenska mammor. Detta görs inom den teoretiska ramen av symbolisk interaktionism, och mer specifikt genom George Herbert Meads teori om Jagets konstruktion. Moderskapet förklaras som socialt konstruerat, med grund i tidigare forskning, och moderskapets koppling till identitet analyseras i uppsatsens resultat. Då tidigare forskning innehåller bristfällig representation från skandinaviska länder bidrar uppsatsen även med ett nytt perspektiv till den forskning som redan finns kring identitet och moderskapets sociala konstruktion. Resultatet i uppsatsen presenteras i fyra teman, vilka sammanfattar de delar som moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser kan förstås utifrån. Det som huvudsakligen framkommer i resultatet är att kvinnor som går in i ett moderskap upplever att det är en anpassning, och ibland även en utmaning, att kombinera den nya identiteten som mamma med sina övriga identiteter. Genom moderskapets sociala konstruktion, vilken är sammankopplad med internaliserade samhälleliga förväntningar och extern påverkan, kan mödrarnas upplevelser av identitet påverkas. Avslutningsvis kan moderskapets identitetstillblivelser bidra till både positiva och negativa upplevelser hos mödrarna beroende av den egna inställningen, omgivningens bemötande samt hur eventuella utmaningar hanteras.

Inledning: Det framkommer i svensk skollag (SFS 2010:800) att samarbete bör spela en betydande roll inom skolväsendet. Detta då samarbete elever emellan kan utveckla sociala och kommunikativa förmågor samt andra kompetenser. Syfte: Studien åsyftar belysa studenters upplevelser av samarbete som undervisningsform.Metod: Denna studie är av kvalitativ natur och bygger på insamling av data genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samarbete som undervisningsmetod har fördelar och nackdelar, detta då undervisningsformen innefattar flertalet element för att den skall vara framgångsrik. Slutsats: Studien konkluderar att samarbete som undervisningsmetod anses vara en givande och lärorik undervisningsmetod. Däremot ställer undervisningsformen höga krav på den individuella studenten vilket lyfter fram behovet av ett noggrant lärararbete kring att ge studenter rätt förutsättningar för att lyckas.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ettsymboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig självoch hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vivalt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna ärutformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig självi sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultatvisar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gottsamarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre välfungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonernauppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att dethar någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader ledatill en starkare fritidspedagogsroll. Maktfördelningen är däremot mer ojämnt fördeladmellan de två yrkeskategorierna och inverkar på yrkesrollen på så sätt att fritidspedagogentill viss del blir underordnad. Fritidspedagogens luddiga och oklara roll, vilket till vissdel beror på motstridiga och avsaknaden av förväntningar från omgivningen, tycks intepåverka intervjupersonerna och deras yrkesroll i någon större utsträckning.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv. Studien utgår från sex gymnasieelevers egna erfarenheter av upplevda svårigheter i skolan. Studiens frågeställningar: - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas självuppfattning? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas identitetsutveckling? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för hur eleverna bemöts av klasskamrater, lärare och skola? Teoretisk ram: Studien utgår från tankar inom den symboliska interaktionismen och teorier kring föreställningen om normalitet och avvikelse. I studien ses utvecklingen av en självuppfattning och en identitet som något socialt som uppstår i möten och interaktion med andra. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielever som alla diagnostiserats med dyslexi. Alla elever är 18 år eller äldre. Studien är vidare inspirerad av narrativ metod då informanternas beskrivningar sett som livsberättelser. Resultat: I denna studie dras slutsatsen att diagnosen dyslexi och de svårigheter som upplevs i relation till den kan ha negativ påverkan på en elevs självuppfattning och identitet men att detta är föränderligt och kontextuellt. Vidare så dras slutsatsen att skolan är en primär arena för upplevda föreställningar av avvikelse och att det är i mötet och interaktionen med skolans aktörer som självuppfattning och identitet skapas. I studien argumentreas det för att mer forskning inom detta fält är eftersträvansvärt och att en medvetenhet om självuppfattning och 3 identitetens roll i förhållande till dyslexi och skolan som helhet är viktigt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

AbstractRobert Sansum (2014). Grupphandledning av lärare. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeGrupphandledning av lärare Syfte Syftet för denna studie är att fördjupa kunskapen om hur grupphandledning av pedagoger kan förstås som fenomen med fokus på innehållet, upplevelser, processer och tankar. Fokus är på handledning som utvecklingsverktyg och då främst hos individen men även hur den kan påverka gruppen och organisationen. Preciserade frågeställningar•Hur ser lärare på fenomenen handledning och grupphandledning?•Hur upplever lärare en grupphandledning över tid?•På vilka sätt kan grupphandledning bidra till utveckling av pedagoger och skolor? •Teoretisk ram Huvudteorin som används i denna studie är symbolisk interaktionism. Tolkningen av data har gjorts utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. MetodJag har själv handlett en grupp med fyra lärare under ett halvår. Innan, under och efter handledning har jag försökt ta reda på hur de ser på denna handledning. Studien använder sig av kvalitativa datainsamlingsmetoder som intervjuer, inspelningar av handledningssessioner och reflektioner av deltagarna. Resultat med analysResultaten visar att deltagarna var överväldigande positiva till den handledningen de fick och att de kunde identifiera flera positiva effekter på individnivån men att det finns utrymme för förbättringar om den ska leda till utveckling inom organisationen. Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad din/er undersökning kommit fram tillÄven om de frågorna som diskuterades i handledningen hade samma teman som tidigare studier har visat var det ett större fokus på ett relationellt innehåll och då lika mycket om kollegor, föräldrar eller organisationen som elever. Det som uppskattas av pedagogerna i studien var att denna handledning går djupare än rådgivning vilket kan tolkas som mer utvecklande. I likhet med tidigare forskning kommer studien fram till att grupphandledning kan ha både en stödjande och utmanade funktion. Den kan få deltagarna att se på sitt yrkesutövande med nya ögon och ett tryggt gruppklimat gör det svårare att identifiera roller i gruppen. Liksom andra studier talar denna för att grupphandledning kan leda till utveckling men snarare för individen och kanske gruppen än organisationen. Specialpedagogiska implikationer/konsekvenser Om specialpedagogen ska ses som en ”kvalificerad samtalspartner” är processhandledning i grupp ett sätt att främja utveckling. Dock behöver man granskar hur man kan arbeta med det på organisationsnivå om den ska påverka mer än den lilla gruppen. Kanske kan detta betyda att specialpedagoger behöver fortbilda sig i handledning speciellt med tanken på att de kommer inifrån organisationen och inte utanför som andra handledare, exempelvis psykologer, som är betydligt mer kvalificerade.