Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap. I aktiviteten på Instagram skapas vidare en förväntan om att uttrycken ska vara roliga, kreativa och inspirerande, vilket innebär att uttryck som inte uppfyller detta sållas bort. Intervjupersonerna anpassar således ständigt sin aktivitet i strävan efter bekräftelse. Slutsats: Instagram är ett meningsfullt inslag i vardagen då aktiviteten uppfyller flera, grundläggande mänskliga behov. Detta sker dock inte villkorslöst, då man som användare behöver leva upp till de normer och förväntningar som skapas i aktiviteten för att uppleva denna som meningsfull. / The aim of this study is that by the sociological perspective of symbolic interactionism, investigate how users of the social network Instagram is experiencing activity therein as a meaningful element in their everyday lives. The questions asked were: In what way is activity on Instagram perceived as meaningful ? Which standards and expectations develop through the activity? How does the activity adapt to these standards and expectations ? Methods: Qualitative methods in which users of Instagram has been interviewed about their subjective perceptions of the meaning of the activity. Interview responses were then analyzed through the symbolic interactionism perspective, with emphasis on Erving Goffman's contribution to this. Results: The interviewees perceive the activity on Instagram as meaningful as it gives them confirmation and creates a sense of community. Activity on Instagram is expected to be fun, creative and inspiring, which means that expressions that do not meet these requirements are screened out. The interviewees are constantly adapting their activity to that expectation in their quest for confirmation. Conclusion: Instagram is a meaningful part of daily life as the activity meets several basic human needs. However, this is not unconditional, as the users need to live up to the standards and expectations that are created in the activity in order to experience this as meaningful.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp. För att undersöka om så var fallet genomfördes ett experiment med tre olika gymnasieklasser. Deltagarna fick genomföra ett grupparbete och därefter svara på en enkät som mätte deras upplevelse av arbetet. I nästa steg fick en grupp, experimentgruppen, lyssna på en föreläsning om socialpsykologiska begrepp för att därefter återigen genomföra ett grupparbete och besvara samma enkät igen. En annan grupp, kontrollgruppen, fick inte lyssna på föreläsningen men göra allt övrigt experimentgruppen gjorde, ett grupparbete med enkät samt ett grupparbete till med enkät.De teoretiska begrepp som använts för att analysera resultatet är bland annat, definition av situationen, priming och Hawthorneeffekten. Resultatet tyder på att en förändring i upplevelsen av grupparbete skett hos både experimentgruppen och kontrollgruppen, dock var den större hos experimentgruppen. / AbstractTitle: If individuals get an information about how to work in a group, could that change their experience about cooperation?Authors: Hayat Ashkar and Görgen JanssonMentor: Ilkka Henrik MäkinenSeat of learning: Uppsala UniversityDate: 5/1 2014The background to this study is based on studies that have shown that if a patient while waiting for a doctor's appointment gets help to self-help, the patient will assimilate more of the treatment than a patient who only has to wait for their doctor’s appointment. That can then be interpreted as any kind of stimuli (self-help) before treatment is favourable.That led to a wonder if the same principle might apply to work in groups. If individuals who are going to do cooperation receive information about working in groups, in terms of social psychology concepts, could that improve their ability to work in a group? The purpose of this paper is to examine whether knowledge in social psychological concepts can be seen to give any impact on students' experiences and attitudes towards working in groups. To examine this, an experiment with different high school classes was conducted. In the experimental group the students implemented a group project and then answered a questionnaire that measured the students' experience of the work. In the next step they had to listen to a lecture about social psychological concepts. After that they did another group project and answered the same questionnaire again. In the control group the students did just the same except listening to the lecture about social psychological concepts.The theoretical concepts used include social negotiation, definition of the situation and priming. The results of this study show that the experimental group showed a consistently higher average current experience of group work. That indicates that a process of change begins in the participants. It can be explained by priming.

The purpose of the study was to find out whether the interaction between mentally disabled individuals and pet positively affects the individual and gives a feeling of well-being to the extent that this might be implicated in the psychologically disabled people’s everyday life in some form of rehabilitation measure. The study is qualitative and builds on an ethnographic design. Data collection was performed through six observations, six interviews and reflections. Interviews were also conducted with relatives and assistants for greater opportunity for follow-up questions, and descriptions of the situation. Theoretical perspective guiding this study is symbolic interactionism. Theoretical focus is on Asplund's theory of social responsivity and Asplund's explanations of the concrete person and abstract social being. This focus is complemented through Mead's theory on self-consciousness, Cooley’s theory of the looking-glass-self and Berg's description of  different expressions and forms of play. Previous research is linked to interaction with pets and the elderly, individuals with autism and other disabilities. The conclusion of the study show that positive feelings of well-being arise in the meeting through interaction with companion animals. Relatives and assistants experience the activity to be of importance in the mentally disabled’s everyday life. The study also shows incomprehension in bringing this to decision-makers and others to possibly enhance the mentally disabled people everyday life with animal-assisted rehabilitation measures. / Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om interaktion mellan psykiskt funktionshindrad individ och sällskapsdjur påverkar individen positivt och ger en känsla av välbefinnande i den omfattningen att detta eventuellt kan appliceras i den psykiskt funktionshindrades vardag i någon form av habiliteringsåtgärd. Undersökningen är kvalitativ och har utgått ifrån etnografisk design. Respondenterna är tre psykiskt funktionshindrade individer som har följts genom intervjuer och dubbla observationer. Intervjuer gjordes även med anhörig och assistenter för större möjlighet till följdfrågor och beskrivningar av situationen. Studien bygger på symbolisk interaktionism och teoretiskt fokus är Asplunds teori om social responsivitet. Även Asplunds förklaringar om skillnaden mellan konkret person och abstrakt samhällsvarelse används för att förstå ämnet. Denna utgångspunkt stärks genom Meads teorier om jagmedvetande och lekens betydelse samt Cooleys speglingsteori och Bergs beskrivning av lekens olika uttryck och form. Tidigare forskning har kopplingar till interaktion med sällskapsdjur och äldre, individer med autism och andra svårigheter. Slutsatsen i studien visar att positiva känslor av välbefinnande skapas i mötet mellan psykiskt funktionshindrad och sällskapsdjur genom interaktionen och samvaron. Anhörig och assistenter upplever aktiviteten vara viktig i psykiskt funktionshindrads vardag. Studien illustrerar även oförståelsen i att föra detta vidare till beslutsfattare och liknande för att eventuellt kunna förstärka den psykiskt funktionshindrades vardag med djurassisterade habiliteringsåtgärder.

Syftet med denna studie var att få en insikt i förskollärares syn på ärlighet och dess betydelse med koppling till kommunikation och samspel i förskolans verksamhet. Undersökningen har bidragit med en fördjupad förståelse av ärlighetens betydelse i kommunikation och samspel mellan olika individer i förskolan. Bidraget av den ökade förståelse och kunskapen om begreppen är till nytta för de människor i samhället som är intresserade av kommunikation, samspel och ärlighet i olika verksamheter, institutioner eller i privatliv.  Kunskapen har uppnåtts genom att intervjua sex förskollärare från två förskolor samt genom att ha analyserat och kritiskt granskat artiklar och annan vetenskaplig litteratur inom ämnet. Studiens frågeställningar var följande: Hur definierar förskollärare god kommunikation och ett gott samspel? Vad innebär ärlighet respektive oärlighet för förskollärare samt i vilka situationer kan dessa begrepp komma i konflikt med varandra? Och, hur hanterar förskollärare situationer där begreppen ärlighet och oärlighet tvingas tillämpas i praktiken? Kvalitativ intervjumetod, av den semistrukturerade typen, har använts vid insamling av empiri. Symbolisk interaktionism har används som teori och perspektiv i denna studie. Resultatet visade att förskollärarnas syn på ärlighet ansågs vara betydelsefull i kommunikation och samspel med barn och vuxna i förskolans verksamhet. Vita lögner visade sig vara accepterat i vissa situationer för att skydda sig själva eller för att skydda barnet. Respondenterna betraktade vuxna som förebilder och förväntas genom omsorg, fostran och lärande att lära barn att bli ärliga och goda samhällsmedborgare. God kommunikation och ett gott samspelsklimat handlade om att våga uttrycka tankar och åsikter samt att kunna stå för sina ord menade respondenterna. Ärligheten ansågs även vara betydelsefull för att erhålla en god kommunikation och ett gott samspelsklimat. / The purpose of this study was to gain an insight into the preschool teachers' views on honesty and its importance related to communication and interplay in preschool. The study has contributed to a deeper understanding of the importance of honesty in the communication and interaction between individuals in preschool. The contribution of the increased understanding and knowledge of the concepts for the benefit of the people in the community who are interested in communication, interaction or interplay and honesty in various businesses, institutions or in private life. Knowledge is achieved by interviewing six preschool teachers from two preshools, and by analyzing and critically reviewed articles and other scientific literature on the subject. The study's questions were: How does preschool teachers define good communication and good interplay? What does honesty or dishonesty mean to preschool teachers as well as the situations in which these concepts can come into conflict with each other? And, how do preschool situations where the concepts of honesty and dishonesty have to be applied in practice? Qualitative interview method, the semi-structured type, have been used in the collection of empirical data. Symbolic interactionism is used as theory and perspective in this study. The results showed that preschool teachers' views on honesty were considered significant in communication, interaction and interplay with children and adults in preschool. White Lies proved to be acceptable in some situations to protect themselves or to protect the child. Respondents considered adults as role models and is expected by the care, nurturing and learning to teach children to become honest and good citizenship. Good communication and good interplay climate was about to dare to express ideas and opinions and to meet its words meant respondents. Honesty was also considered important to obtain a good communication and good interplay climates.

Barn i Nepal kan ses som en särskilt utsatt grupp då en av landets utmaningar är att hantera de barn vars levnadsförhållanden kränks och därmed placeras på barnhem (Conley Wright et al. 2014, s. 135). Då personal på barnhem arbetar med en målgrupp som lever med social pro- blematik kan det ses som viktigt att fokusera på deras perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka personalens arbetssituation på ett barnhem i Nepal. Studien har en etnografisk ansats och är baserad på såväl observationer som intervjuer av personal på ett barnhem. Vid bearbetning och analys av materialet har analysmetoden grounded theory tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Meads (1976) teoribildning symbolisk interaktionism samt Durkheims (1978) definition av begreppet socialisation. Resultaten har analyserats uti- från dessa teoretiker samt den forskning som presenteras. Studiens resultat visar att persona- len definierar sig själva och varandra utifrån familjeroller och att arbetet till stor del influeras av denna rolluppsättning. Resultaten visar att det finns en koppling mellan personalens roller och arbetsfördelning på barnhemmet, där dessa komponenter ständigt påverkar varandra. Vi- dare visar resultaten att personalens arbete till stor del grundar sig i att socialisera samt eta- blera flickorna i samhället och att deras arbete påverkas av yttre faktorer från samhälleliga normer. Slutligen lyfter resultaten fram betydelsen av den samhällsstruktur och hur de förut- sättningar som finns inom Nepal påverkar barnhemmets utformning.

Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism. / The essay is a method description of the music therapy method Meeting in Music (MiM) that has been carried out within the Adult Habilitation Unit at Region Örebro County. The method focused on individuals with autism spectrum disorder (ASD) with normal intelligence. The aim of the essay is to, using grounded theory, map, describe and analyze the music therapy method MiM. The result showed that the contents in MiM can be described based on the core category meeting and sub-categories structure, invitation, participation, interaction, challenge, adjustment, security, courage and shared joy. The content in MiM is discussed in relation to other music therapy methods, how MIM can meet the difficulties that are common among individuals with ASD with normal intelligence and how MiM can be viewed in the light of the theoretical framework Symbolic interactionism.

The purpose of this study was to study experiences of everyday racism in individuals with overseas cultural backgrounds from outside situations. The study was made with five qualitative interviews. Theories that’s been used are about everyday racism, stereotypes, symbolic interactionism and Cooleys looking glass self. The result show that all the respondents have experienced everyday racism in a variety of situations in different places/environments. They have described situations where they have been ignored/excluded, stereotyped, exposed of grossly words and prejudices about their personality. Symbolic interactionism can explain everyday racism based on how the situations are defined, how situations change, which affects the interaction depending on how specific strong symbols are understood; like skin tone and a person looks. / Syftet med studien är att studera upplevelser av vardagsrasism hos individer med utomeuropeiska kulturella bakgrunder. Teori som använts är hur vardagsrasism kan förstås, stereotyper, symbolisk interaktionism gällande fem hörnstenar och Cooleys spegeljag. Det har gjorts fem kvalitativa intervjustudier där det framkommer att vardagsrasism sker på de flesta samhällsområdena i vardagslivet med undantag för fredade zoner som förorter. I intervjuerna framkom det att vardagsrasismen uttrycks genom exkludering, stereotypifiering, grova glåpord som till exempel blatte och svartskalle, fördomar om ens personlighet och att göras annorlunda/olik andra. Med symbolisk interaktionism kan vardagsrasismen förstås med hur situationer är föränderliga som påverkar interaktionen vilket beror på särskilda symboler; som hudfärg och utseende.

Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. För att svara på studiens första frågeställning användes ett observationsschema, och för att svara på studiens andra frågeställning användes en intervjuguide. Studiens teoretiska utgångspunkter har använts för att skapa både observationsschema och intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna är symbolisk interaktionism, diskursanalys och feministisk teori. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör centrala delar av såväl analys av empiri som av diskussionen. För att analysera empirin konstruerades en analysmodell som är baserad på begrepp från diskursanalys och symbolisk interaktionism.  Utifrån resultatet framgick att pojkar överlag gavs mest utrymme av lärare i matematikundervisningssituationerna. Flickor och pojkar beskriver den som är matematisk med tre huvuddrag; snabb, har rätt och förstår. Flickor och pojkar verkar i studien överens om att pojkar passar mer in på bilden av vem som är matematisk då pojkar beskrivs mer som beskrivningen av huvuddragen än vad flickor gör.

Abstract Title: SFI- individualized? A qualitative study on students who combine SFI with work.   A report published by the Government regarding the individualization of the education of Swedish For Immigrants (SFI) has shown that the individualization of SFI studies is essential for students who combine their studies with work. The report also arises a problem, namely that there are largely SFI students working in parallel with their studies that choose to cancel their SFI studies. This became the starting point for our study. What is requested in the SOU report is individual adaptation to a greater extent, especially when the working SFI students are able to complete the education. With our study we aim to understand how these working students experience individualization and the ability to combine work and study effectively, the starting point being that individualization is necessary for students. To gather empirical material for our study we have done a qualitative research including 14 interviews with SFI students who combine their studies with work. After gathering our empirical material from our interviews, we then presented the results and analyzed them with the help of our theories. The theories used in this study are Herbert Blumer's “symbolic interactionism” and Magnus Persson’s “educational resources”.   Based on the study results it appears from several students that most SFI students feel that individualization is needed, but that it is currently inadequate and perceived as problematic by the students. The lack of individualization is made visible in everyday teaching, where the experiences and the consequences of it mean the following; Through the study we have found that in the SFI classes there are major differences among students' knowledge in the Swedish language and their conditions for learning. Nevertheless, these students are put in the same class and have the same school information to solve, which indicates that an individualization of the studies is missing. We have also come to understand that SFI students family situation has a major influence on how they choose to conduct their SFI studies. However, what influences students more in how they feel that the studies are individualized to their needs, are the SFI students earlier educational resources which becomes an important part in this study.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.